Till lokal navigering Gå direkt till innehållet
Malmö stad
$left
$middle

Under 2023-2024 bygger vi om webbsidorna om Malmös historia. Vi ser över texterna och alla artiklar kommer att illustreras med nya och många fler bilder. Det innebär tyvärr att det stundtals kan vara bilder, länkar och karthänvisningar som inte fungerar som de ska. Vi hoppas att ni kan ha överseende med det och att ni kommer att uppskatta våra nya förbättrade sidor om Malmös historia.

Sofielund

Området Sofielund i Malmö är unikt på så sätt att mycket av de gamla arbetarmiljöerna finns bevarade.

Sofielund undkom den rivningshysteri som rådde under 60- och 70-talet och som drabbade många andra områden när bostäderna skulle moderniseras.

En vandring längs med Idunsgatan, som var centralaxel i det gamla Sofielund, ger än idag en känsla av ett förmodernt samhälle. Till och med de gamla lyktstolparna finns kvar.

Historik

Dagens Sofielund har sitt ursprung i den gård som greven och godsägaren Tage Thott byggde på mark som låg inom Västra Skrävlinge socken och Västra Kattarp by.

1786 lade greven egendomen i enskifte, en jordreform som innebar att varje gård fick ett enda sammanhängande jordstycke – det första enskiftet i Skåne. Ägorna samlades längst ut i väster i bymarken.

Handelsmannen Hans Bauert köpte marken 1792 och gav gården namnet Sofielund, efter sin hustru Sophia Charlotta af Trolle. Sofielundsgården var en stor egendom på 150 tunnland och bestod bland annat av 8 byggnader och en park i söder på hela sex tunnland.

Industraliseringen

I mitten av 1800-talet satte industrialiseringen av det svenska samhället igång på allvar. Behovet av arbetskraft till de framväxande industrierna i Malmö var stort. Därför behövdes mark till bostäder åt den växande befolkningen.

Tomter styckades av från Sofielundsgården och såldes framförallt till arbetare som flydde trångboddheten i stan, eller till fattigt folk från landet som sökte lyckan som arbetare i den nya arbetarförstaden. De vanligaste yrkesbeteckningarna i området var nu grovarbetare, murare, snickare och timmerman.

Sofielundområdet delas

1874 delades Sofielundsområdets egendom genom byggandet av järnvägen Malmö–Ystad utmed nuvarande Lönngatan. Området söder om järnvägen bebyggdes först och kallas idag för Södra Sofielund. Området norr om Lönngatan kallas för Norra Sofielund.

Sofielund, en del av Malmö stad

1896 blev större delen av Sofielunds egendom municipalsamhälle, en administrativ enhet för ett tättbebyggt område inom en kommun. Det hette då Sofielundshusen, men senare ändrades namnet till Sofielund. Från och med 1911 ingår Sofielund i Malmö stad.

Kring år 1900 var större delen av Sofielund ännu obebyggd. En betydande del av marken var koloniträdgårdar. De nya bosättarna odlade grönsaker för eget bruk, men även till försäljning för att förstärka familje-ekonomin.

Malmö stad övertar gatumark

1906 övertog Malmö stad all gatumark på de obebyggda delarna. 1923 köpte staden det sammanhängande obebyggda området norr om Lönngatan. I nordlig riktning förlängdes Lantmannagatan fram till Nobeltorget. Lantmannagatan var från början en markväg till Sofielundsgården.

 
Under de första tre decennierna av 1900-talet utvecklades Sofielund ganska lite, men sedan tog exploateringen fart. Även Sofielundsgården hamnade så småningom i kommunens ägo. I slutet återstod endast huvudbyggnaden av den en gång så stolta gården. 1953 revs även denna och fick lämna plats för ett nytt församlingshem åt Västra Skrävlinge församling.

Sofielunds församling

Församlingshemmet övertogs av Sofielunds församling som sedan kunde bygga en kyrka, det som idag är S:t Matteus kyrka. På den oexploaterade marken öster om kyrkan utbreder sig parken Enskifteshagen. Namnet är logiskt om man betänker hur Sofielundsgården en gång kom till.

Dåliga förhållanden i området

Hos arbetarbefolkningen i det framväxande Sofielund var fattigdomen utbredd. Man hade problem med trångboddhet, bristfälligt avlopp, dålig renhållning och översvämningar.

I början av 1900-talet kallades Sofielund för Svinaryssland. Namnet refererar inte bara till grisuppfödning och försäljning av kött, utan även till svåra sanitära förhållanden.

Trots det har många vittnat om den goda gemenskapen och sammanhållningen bland de boende. "Alla kände alla", berättade då 88-årige Gustaf Palmqvist för Skånska Dagbladet 1967. Gustaf bosatte sig i Sofielund 1897.
 

  • Lennart Améen och Stig Olsson, Från Sofielundshusens utomgräns-bebyggelse till stadsdelen Sofielund. 1970.
  • Gamla Sofielunds historia. 2000.
  • Fransson, Gert, Enskiftet som kom att påverka livet i Sofielund. (Esset, 2011:2, s.20–22.)
  • Karlsson, Stefan, Sofielunds historia. (Artikelserie i Sofielundsbladet 2006/2007.)
  • En kartläggning av Södra Sofielund/Seved. Malmö stad. 2003.
  • Olsson, Stig, Sofielund. Från utomgränsbebyggelse till stadsdel. Urbaniseringsprocessen studerad med hjälp av stadsplaner, markägoförhållanden och befolkningstäthet. 1968.
  • Sofielund. Från Svinaryssland till mångkulturell stadsdel. 2006. 
  • Vem gav namnet åt Sofielund. (Sydsvenska Dagbladet. 1938-06-26.)
    Blick på Sofielundsgården och några små svinaryssar. (Sydsvenska Dagbladet. 1973-12-12.)
  • Sofielund – kommunen som slukades av Malmö. (Skånska Dagbladet. 1967-03-08.)

Sidan senast uppdaterad:

Relaterat

sv