Sofielund
I Sofielund är en stor del av de gamla arbetarmiljöerna bevarade, vilket ger stadsdelen en unik prägel i staden.
Sofielund undkom den rivningshysteri som rådde under 60- och 70-talet och som drabbade många andra områden när bostäderna skulle moderniseras.
En vandring längs med Idunsgatan, som hade en central roll i det gamla Sofielund, ger än idag en känsla av ett förmodernt samhälle. Till och med de gamla lyktstolparna finns kvar.
Historik
Dagens Sofielund har sitt ursprung i den gård som greven och godsägaren Tage Thott byggde på mark. Gården låg inom Västra Skrävlinge socken och Västra Kattarp by.
År 1786 lade greven hela egendomen i så kallat enskifte. En jordreform som innebar att varje gård fick ett enda sammanhängande jordstycke. Dettta kom också att bli det första enskiftet i Skåne.
Handelsmannen Hans Bauert köpte sedan marken 1792 och gav gården namnet Sofielund, efter sin hustru Sophia Charlotta af Trolle. Sofielundsgården var en stor egendom på 150 tunnland och bestod bland annat av åtta byggnader och en stor park i söder på hela sex tunnland. Ett tunnland motsvarar nästan en fotbollsplan.
Industraliseringen
I mitten av 1800-talet satte industrialiseringen av det svenska samhället igång på allvar. Behovet av arbetskraft till de framväxande industrierna i Malmö var stort. Därför behövdes mark till bostäder åt den växande befolkningen.
Detta kom att innebära att tomter styckades av från Sofielundsgården och såldes framförallt till arbetare som flydde trångboddheten i stan. Eller till fattigt folk från landet som sökte lyckan som arbetare i den nya arbetarförstaden. De vanligaste yrkesbeteckningarna i området kom att bli grovarbetare, murare, snickare och timmerman.
Fördjupning: Sofielund
Sofielundområdet delas
1874 delades Sofielundsområdets egendom genom byggandet av järnvägen Malmö–Ystad. Järnvägen gick utmed nuvarande Lönngatan. Området söder om järnvägen bebyggdes först och kallas idag för Södra Sofielund. Området norr om Lönngatan kallas för Norra Sofielund.
Sofielund, en del av Malmö stad
1896 blev större delen av Sofielunds egendom ett municipalsamhälle, en administrativ enhet för ett tättbebyggt område inom en kommun. Det hette då Sofielundshusen, men senare ändrades namnet till Sofielund. Från och med 1911 ingår Sofielund i Malmö stad.
Kring år 1900 var större delen av Sofielund ännu obebyggd. En betydande del av marken bestod av koloniträdgårdar. De nya bosättarna odlade grönsaker för eget bruk, men även till försäljning för att förstärka familje-ekonomin.
Malmö stad övertar gatumark
1906 övertog Malmö stad all gatumark på de obebyggda delarna. 1923 köpte staden också det sammanhängande obebyggda området norr om Lönngatan. I nordlig riktning förlängdes Lantmannagatan fram till Nobeltorget.
Under de första tre decennierna av 1900-talet utvecklades Sofielund ganska lite, men sedan tog exploateringen fart. Även Sofielundsgården hamnade så småningom i kommunens ägo. I slutet återstod endast huvudbyggnaden av den en gång så stolta gården. 1953 revs även denna och fick lämna plats för ett nytt församlingshem åt Västra Skrävlinge församling.
Sofielunds församling
Församlingshemmet övertogs av Sofielunds församling som sedan byggde en kyrka på platsen. Det som idag är S:t Matteus kyrka. På den obebyggda marken öster om kyrkan breder parken Enskifteshagen ut sig. Namnet är en hänvisning till hur Sofielundsgården en gång kom till.
Dåliga förhållanden i området
Hos arbetarbefolkningen i det framväxande Sofielund var fattigdomen utbredd. Det var problem med trångboddhet, bristfälligt avlopp, dålig renhållning och översvämningar.
I början av 1900-talet kallades Sofielund för Svinaryssland. Namnet refererar inte bara till grisuppfödning och försäljning av kött, utan även till svåra sanitära förhållanden.
Trots det har många vittnat om den goda gemenskapen och sammanhållningen bland de boende. "Alla kände alla", berättade då 88-årige Gustaf Palmqvist för Skånska Dagbladet 1967, som själv bott i stadsdelen sedan 1897.
Litteraturtips
- Lennart Améen och Stig Olsson, Från Sofielundshusens utomgräns-bebyggelse till stadsdelen Sofielund. 1970.
- Gamla Sofielunds historia. 2000.
- Fransson, Gert, Enskiftet som kom att påverka livet i Sofielund. (Esset, 2011:2, sida 20–22.)
- Karlsson, Stefan, Sofielunds historia. (Artikelserie i Sofielundsbladet 2006/2007.)
- En kartläggning av Södra Sofielund/Seved. Malmö stad. 2003.
- Olsson, Stig, Sofielund. Från utomgränsbebyggelse till stadsdel. Urbaniseringsprocessen studerad med hjälp av stadsplaner, markägoförhållanden och befolkningstäthet. 1968.
- Sofielund. Från Svinaryssland till mångkulturell stadsdel. 2006.
- Vem gav namnet åt Sofielund. (Sydsvenska Dagbladet. 1938-06-26.)
Blick på Sofielundsgården och några små svinaryssar. (Sydsvenska Dagbladet. 1973-12-12.) - Sofielund – kommunen som slukades av Malmö. (Skånska Dagbladet. 1967-03-08.)
Sidan senast uppdaterad: