Klagshamn

Klagshamn växte fram kring kalkbrytning och cementindustri vid Malmös kust och har med tiden utvecklats från industrisamhälle till ett populärt bostads- och rekreationsområde med tydliga spår av sin historia.

Kalken som lade grunden till Klagshamn

Enligt en gammal skröna strandade två gotländska fiskare i slutet av 1800-talet på strandängarna söder om Malmö. Fiskarna ska ha berättat för storbonden Lars Hermodsson om omgivningens rikedomar. Precis som hemma hos dem på Gotland räckte det ju med att sparka på marken för att se hur rik på kalk den var. Kalk som var värdefull och kunde brytas för att tillverka cement. Hur sann skrönan är vet vi inte, men klart är att man nära stranden i Västra Klagstorp i slutet av 1800-talet började bryta kalk och tillverka cement i industriell skala.

Sveriges modernaste cementfabrik

År1903 invigdes vad som då var Sveriges modernaste cementfabrik på platsen och för att kunna frakta ut produkterna skapades en långsmal halvö ut i sundet där man anlade en djuphamn. Området med hamnen kom att benämnas Klagshamn eftersom det ligger på byn Klagstorps mark. Halvön skapades med restmaterial från kalkbrytningen, s.k. skrotsten. Lera till cementproduktionen utvanns först utanför Lund, men senare bröts lera i cementfabrikens närområde. Idag finns två vattenfyllda dagbrott som utgör spår av kalkbrytningen.

Järnvägen öppnades 1898

Cementindustrins anläggningar uppfördes i nära anslutning till det stora kalkbrottet. En järnväg med station i Klagshamn öppnades 1898 och band samman orten med byn Tygelsjö där den anslöt till det skånska järnvägsnätet. Ett stationshus uppfördes i flintsten och byggnaden finns ännu kvar. Av flintsten byggdes även en kalkugn som är belägen vid vägen ut till udden.

Bostäder kring fabriken

Viss gårds- och husbebyggelse hade funnits nära strandängarna i Klagstorp redan från tidigt 1800-tal, men när cementtillverkningen kom i gång ökade mängden bostadshus snabbt, både norr och söder om det stora kalkbrottet.

Indutrins nedgång förändrade stadsdelen

Cementindustrin i Klagshamn var i gång fram till året före andra världskrigets utbrott. När industrin lades ner minskade byggandet av ny bebyggelse i Klagshamn och relativt lite nya byggnader tillkom därefter i tätorten fram till andra hälften av 1980-talet. Därefter har Klagshamn blivit en allt mera populär bostadsort med lagom pendlingsavstånd till Malmö.

Klagshamnsudden med hamn och badmöjligheter samt en allt mera träd- och buskbeklädd mark som lämpar sig för rekreation har lockat folk att bosätta sig i Klagshamn. Senaste årtiondena har mycket ny bebyggelse tillkommit, nu även österut från kalkbrottet. Ytterligare utbyggnad av samhället österut är under planering.

Äldre byggnader och kulturmiljöer

I Klagshamn finns två äldre skolbyggnader, den gamla skolan från 1895 och folkskolan från 1905. I samhället finns även ett Folkets hus från år 1907. I den äldre delen av tätorten finns mindre gathus uppförda i lantlig stil. Välbevarad bebyggelse finns utmed Borrebackevägen och Lagunavägen.

Industriepoken förändrar landskapet

Cementindustrins tillkomst blev inledningen till en storslagen industriepok.
En ny ort, Klagshamn, växte upp med arbetare- och direktörsbostäder, krog och serviceinrättningar i början av 1900-talet. En fiskehamn anlades söder om djuphamnen. I anslutning till hamnen finns hamnkontor och tullstation.

Klagshamn växer igen

Men storhetstiden tog slut 1938 då all industriproduktion lades ner. Fabriker och andra byggnader revs eller började förfalla. Frånsett en tillfällig soptipp på 1960-talet och anläggandet av ett reningsverk är de därpå följande decennierna kända som den "sovande perioden" i ortens historia.

I början av 1990-talet byggdes det första större, moderna bostadsområdet i södra delen av Klagshamn. Detta följdes i början av 2000-talet av flera andra och idag är Klagshamn en av de mest attraktiva bostadsorterna i Malmö kommun med en kraftigt ökande folkmängd. Av de gamla bruks- och industribyggnaderna har den gamla kalkugnen renoverats till originalskick medan cementfabriken fått förfalla.

Klagshamn idag

Växter och djur har efter hand invandrat till den långsmala utfyllnadsmassan som vi idag kallar Klagshamnsudden. I det stora kalkbrottet häckar skägg- och gråhakedopping samt brun kärrhök. Det äldsta, idag kallat lilla, kalkbrottet är en fristad för flera i dag fredade arter av groddjur. Andra skyddade arter som blå svärdslilja, orkidéer och flera arter dagfjärilar har funnit sig väl tillrätta i de kalkrika markerna och området är en viktig lokal för rastande fåglar.

Udden är mycket populär bland friluftsälskare. Här finns en ryttarförening med stor ungdomsverksamhet, surfklubb och aktiv hamnförening för att tillgodose dessa intressen. Den välbesökta badstranden längst ut på nordsidan av udden får varje år påfyllning med några ton finkorning havssand för att behålla sin kvalitet.