Malmö stad
$left
$middle

Vi bygger om webbsidorna om Malmös historia. Vi ser över texterna och alla artiklar kommer att illustreras med nya och många fler bilder. Det innebär att det stundtals kan vara bilder, länkar och karthänvisningar som inte fungerar som de ska. Vi hoppas att ni kan ha överseende med det och att ni kommer att uppskatta våra nya förbättrade sidor om Malmös historia.

Bulltofta by

Pampig ljus villa i två våningar.

Bulltoftagården, exteriör, trädgårdssidan, 1950. Foto: Okänd fotograf/Malmö museum

Bulltofta är en by vars ägor ligger öster om Malmö stad och som tillhör Västra Skrävlinge socken. Första gången Bulltofta omnämns i skriftliga källor är år 1346.

Historik

När Bulltofta omnämns i skriftliga källor första gången kallas det ”Booltoftæ”. Namnet är pluralform av det forndanska Boltoft vars ungefärliga betydelse är gårdstomt.

I början av 1660-talet bestod Bulltofta by av nio gårdar och ett gatehus som alla tillhörde kronan. Byns mark gränsade mot Sege å och gårdarna hade fiskerätt i ån.

Äldsta kartan från 1773

Den äldsta detaljerade lantmäterikartan över byn ritades 1773 då byn storskiftades. Kartan visar att åtta gårdar låg samlade kring en öppen gatumark och att tre gatehus fanns väster om gårdarna.

Åt väster från bytomten fanns en så kallad fägata, ett smalt område med hägnader på båda sidor, som ledde till Malmö stads östra betesmark. Genom fägatan kunde kreatur drivas till betesmarken utan att djuren kom in i byns odlingsmark i vångarna.

Söder om bytomten fanns ett stort ängsområde med namnet Bulltofta Store Mosse. Här höstades mycket av byns hö som användes som vinterfoder till djuren.

Karta med fält i olika färger.

Utdrag från storskifteskarta över Bulltofta by från 1773. Bytomten med gårdarnas bebyggelse kring bygatan i bildens högra del. Åkermark i gul och rosa färg, ängsmark i grön färg. 

Familjen Kockum och Bulltoftagården

På 1790-talet slogs odlingsmarken till tre av byns gårdar samman och ägorna samlades i bymarkens nordvästra del. Resten av byn enskiftades först år 1813. Vid enskiftet delades bymarken i fyra fastigheter.

De två stora fastigheter som placerades i byns västra del blev till storgården Bulltoftagården som ägdes av familjen Kockum. Förste ägaren hette Henrik Kockum, men gaska snart överläts gården på sonen Johan Daniel Kockum. Till Bulltoftagården hörde ett bränneri och ett oljeslageri för tillverkning av linolja.

Svartvitt porträtt.

Fabriksidkaren Frans Henrik Kockum, född 1840, död 1910.  Foto: Carl Wilhelm Roikjer/Malmö museum

Johan Daniel dog 1854 då gården togs över av sonen Ludvig. Ludvigs bror Peter ägde en annan av Malmöområdets storgårdar; Rosengård. Båda storgårdarna utvecklades till mönstergårdar med omfattande växtodling och kreatursuppfödning.

Svartvitt porträtt i helfigur.

Porträtt av godsägare Ludvig Paulus Kockum. Foto: Fredrik Ferdinand Petersen/Malmö museum

Under Ludvigs tid som ägare uppfördes en ståtlig huvudbyggnad på Bulltoftagården, i grannskapet ofta kallad Borgen eller Bulltofta slott.

Pampig ljus villa i två våningar.

Bulltoftagården från trädgårdssidan, samt bilder på interiören, 1950. Okänd fotograf/Malmö museum

Bulltofta flygfält

En stor del av Bulltoftagårdens ägor såldes av och blev 1924 till Bulltofta flygfält. Här fanns under andra världskriget flygflottiljen F10. Hangar och förläggningar placerades vid Bulltoftagården och Vattenverksvägen. Vattenverket öster om Bulltoftagården finns utritat redan på häradsekonomiska kartan från början av 1910-talet.

Karta med fält i olika färger.

Utdrag från häradsekonomiska kartan från tidigt 1910-tal över Bulltofta gård (tidigare Bulltofta by) samt Nya vattenverket. Norr om gamla bytomten sträckte sig järnväg. I bildens högra del syns gården Valdemarsro som givit namnet till ett senare anlagt tätortsområde. 

Stort fält med byggnad till vänster.

Flygdag på Bulltofta på 1930-talet. Foto: Berndt Johnsson/Malmö museum

Huvudbyggnaden på Bulltoftagården fanns kvar till åtminstone senare delen av 1950-talet. Därefter revs den. Bulltofta bykärna och Bulltoftagården låg väster om dagens bostadsområde Valdemarsro i anslutning till nuvarande Inre Ringvägen och Vattenverksvägen.

Villor med butiksverksamhet intill gata.

Bulltofta Trädgårdsstad, Egna Hems Speceriaffär, filialen på Staffanstorpsvägen 30, okänt år. Foto: Berndt Johnsson/Malmö museum

Stort fält med villor i bakgrunden.

Kvarter Strandkålen. Fält i förgrunden, vid horisonten syns hus i Valdemarsro, 1974. Foto: © Ronny Söderholm/Malmö museum

Området idag

Numera är Bulltoftas bymark nästan helt omvandlad till tätort, vägar och rekreationsområden. Flygplatsområdet har efter nedläggningen bebyggts och utgör numera bland annat ett större verksamhetsområde.

Den sydligaste delen av byns marker har omvandlats till Bulltofta rekreationsområde. Norra delen av bymarken har blivit tätortsområdet Segevång. Åt nordöst, utmed Sege å, ligger Segevångsbadet, Malmö golfbana och Segeåparken.

Bostadsområdet Valdemarsro ligger också på mark som en gång var Bulltofta bys odlingsmark.

  • Agri, Janne, Västra Skrävlinge i gamla dagar. (Malmö fornminnes-förening. Årsskrift 1940, s. 65-88.)
  • Andersson, Helge, Minnen från Bulltofta byskola (Byahornet 1997, s. 2-5.)
  • Bulltofta. Uppsats Malmö högskola. 2006.
  • Eriksdotter, Gunhild, Bellevue och Bulltofta. Två 1800-talsgårdar i utkanten av det dåtida Malmö. 1987.
  • Industri- och verksamhetsmiljöer i Malmö. En översiktlig inventering. 2002.
  • Jönsson, Gerda, Bulltofta byskola — några minnesanteckningar (Elbogen 1995, s. 151-170.)
  • Wihlborg, Kjell, Så minns jag Valdemarsro — "Bulltofta Trädgårdsstad" (Från Kirsebergs backar till Sundets ängar, s. 65-71. 2005.)

Sidan senast uppdaterad:

sv