Till lokal navigering Gå direkt till innehållet
$left
$middle

Under 2022-2023 bygger vi om webbsidorna om Malmös historia. Vi ser över texterna och alla artiklar kommer att illustreras med nya och många fler bilder. Det innebär tyvärr att det stundtals kan vara bilder, länkar och karthänvisningar som inte fungerar som de ska. Vi hoppas att ni kan ha överseende med det och att ni kommer att uppskatta våra nya förbättrade sidor om Malmös historia.

Kockums

Varvsrörelsen expanderade efter första världskriget. Under 1950- och 60-talen var Kockums varv ett av de största i världen med en inriktning framför allt på stora lastfartyg.

Släkten Kockum etablerade sig under 1820-talet som handels- och industriidkare i Malmö. Verksamheten övertogs 1826 av Frans Henrik Kockum, som genom en satsning på tobaksfabrikation byggde upp familjeförmögenheten.

År 1840 grundade han Kockums Mekaniska Verkstad, ett gjuteri och en mekanisk verkstad som inledningsvis tillverkade lantbruksredskap, bränneriapparater, spisar, ugnar och från 1850 även järnvägsvagnar.

År 1870 anlades också ett skeppsvarv i anslutning till verkstaden. Genom specialisering på cementtillverkning i det familjeägda tegelbruket i Lomma lades grunden för det 1871 bildade Skånska Cement AB.

Satsningen under 1840- och 1850-talen på metallindustrier i Småland och Blekinge blev grunden till Kockums Jernverk AB, som bildades efter Frans Henrik Kockums död 1875.

Fokus på fartyg, järnvägsvargnar och broar

Under åren fram till första världskriget genomfördes en strukturomvandling vid de Kockumägda företagen. Den mekaniska verkstaden i Malmö koncentrerades kring tillverkningen av fartyg, järnvägsvagnar och broar, medan Kockums Jernverk specialiserades på stål, stålprodukter, galvanisering och emaljerade varor.

Kockums varv ett av de största i världen

Varvsrörelsen, liksom brotillverkningen, expanderade efter första världskriget. Under 1950- och 60-talen var Kockums varv ett av de största i världen med en inriktning framför allt på stora lastfartyg. Parallellt med fartygstillverkningen drevs även en rederirörelse. Efter förvärvet av AB Landsverk 1948 utvecklades även övrig verkstadsindustri vid Kockums Mekaniska Verkstad.

Avveckling och nedläggning

I samband med konjunkturnedgången vid mitten av 1970-talet såldes eller avvecklades delar av tillverkningen av maskiner och utrustning, och verksamheten koncentrerades på att omstrukturera varvsrörelsen. Till följd av lönsamhetsproblem och dåliga framtidsutsikter övertogs Kockums 1979 av statliga Svenska Varv AB. Den civila fartygsproduktionen lades ner 1987, och därefter inriktade man sig på militära fartyg.

Kockumskranen.

Kockumskranen

Kockumskranen var världens största bockkran, 146 meter hög, och användes för fartygsbyggen. Den uppfördes 1973–1974 i Malmö och var fram till 2002 ett landmärke för Malmö. Den stod på Kockums dåvarande varvsområde.

Mellan åren 1974 och 1985 användes kranen i treskift och nästan alltid även på lördagar och söndagar. Den användes för att lyfta fartygssektioner på plats, sektionerna vägde i snitt mellan 1 200 och 1 300 ton och kunde vändas i luften. Under dockans livstid byggdes omkring 75 fartyg. Av dessa var omkring 40 tankfartyg på 250 000 ton och 350 000 ton; dessutom ett stort antal specialfartyg. De två sista fartygen var kryssningsfartyg.

Kranen såldes i början av 1990-talet till danska Burmeister & Wain men företaget hann gå i konkurs innan kranen blev flyttad. Sista gången kranen användes i Sverige var 1997 - då för att lyfta fundamenten till Öresundsbrons högbropelare.

Kranen har en lyftkapacitet på 1 500 ton och ett lyft på 1 560 ton, en hel förskeppssektion, gjordes som provbelastning av kranen. Spårvidden är 175 meter och spårlängden var i Malmö 710 meter.

Bilder från nedmonteringen av Kockumskranen.

Kockumskranen flyttar till Sydkorea

Under 2002 monterades kranen ner. Den såldes för en symbolisk summa på 1 USD till Hyundai Heavy Industries och skeppades till Sydkorea. Den är i dag rödmålad med texten HYUNDAI i vitt. Kranen kallas av koreanerna i folkmun för Malmös tårar, då det sägs att Malmös invånare grät när de såg sin kran bogseras i väg. På varvet, som är världens största, är den en av ett tiotal stora bockkranar.

Såhär används Kockums idag

Än idag finns Kockums i Malmö, om än bara på en mindre del av sitt ursprungliga industriområde i hamnen. Företaget heter nu Saab Kockums AB.


Länkar

Varvshistoriska föreningen

Relaterat

sv