Varierande diskussionsämnen
Diskussionsämnena varierade under tidsperioden men det gick att urskilja två huvudkategorier, den första rör politik, agitation, rösträtt, kvinnoorganisering och sociala problem och den andra kategorin rör frågeställningar kring bildning och moral, religion och uppfostran.
Medlem i Malmö Arbetarekommun
Klubben blev medlem i Malmö Arbetarekommun och var aktiva genom att Elma Danielsson satt i det första politiska utskottet, fruarna Linderoth och Persson i det fackliga. Att klubben hade goda kontakter med olika fackföreningar är inte svårt att förstå, flera av de tongivande kvinnorna i klubben var fackligt aktiva. En annan rörelse klubben hade kontakt med var med den kooperativa.
Den kvinnliga rösträtten
Tidningen Arbetet använde sig klubben av för att kommunicera med sina medlemmar men klubben var inte alltid odelat positiva till tidningens inställning till kvinnorna. Ett diskussionsämne som diskuterades mycket i klubben var den kvinnliga rösträtten. Kvinnorörelsen i Sverige hade inge klar linje, inte heller den socialdemokratisk kvinnoklubben, en fraktion tycke att kvinnorna ännu inte var mogna för rösträtt medan en annan fraktion tyckte att tiden var inne.
Nykterhetsfrågan och hungerdemonstrationer
Ett annat diskussionsämne som klubben återkom till flera gånger var nykterhetsfrågan. Klubben hade här en klar åsikt, ett alkoholfritt samhälle. Hungerdemonstrationer förekom i Malmö under bl a 1917 och klubben fick reda på att flera kvinnor hade blivit arresterade och de ordnade en insamling och insände en vädjan om så lindrigt straff som möjligt för dessa kvinnor, trots att kvinnorna inte var medlemmar.
Kvinnlig representation
Diskussionsklubben drev även under många år frågan om kvinnlig representation i styrelser, kommunala uppdrag etcetera, men utföll negativt för kvinnornas del. Den manliga dominansen i arbetarkommunen var total förutom ”den enda obligatoriska kvinnan” trots att Malmö hade flera välkända och rutinerade kvinnliga politiker.
Hög intellektuell nivå
Kvinnorna i diskussionsklubben hade förmåga att förstå komplexa frågeställningar och ofta var diskussionerna på tämligen hög intellektuell nivå. Diskussionerna återspeglar i Malmö kvinnliga diskussionsklubb en arbetarkultur.
”Den öppna form av kommunikation som här skymtar var möjlig givet ett gemensam livsform, kulturella och sociala erfarenheter som delades av alla deltagare. I det här fallet skulle man med viss förenkling, kunna kalla denna livsvärld för arbetarkultur”.
Blev Malmö socialdemokratiska kvinnoklubb 1922
Malmö kvinnliga diskussionsklubb ändrade 1922 sitt namn till Malmö socialdemokratiska kvinnoklubb.
