Malmö kvinnliga diskussionsklubb

Föreningen bildades 1900 och syftet med diskussions- och agitationsklubben var enligt stadgarna att verka för kvinnornas höjande, särskilt i intellektuellt hänseende, samt att sprida politisk och facklig upplysning.

En skillnad mellan Malmö kvinnliga arbetareförbund och Malmö kvinnliga diskussionsklubb var att diskussionsklubben initierades av kvinnor och enbart var till för kvinnor. Flera av de tongivande kvinnorna i Malmö kvinnliga arbetareförbund kom även att vara aktiva inom diskussionsklubben, Elma Danielsson och Maria Wessel. De tongivande var även Anna Stenberg, Mathilda Persson och Sigrid Vestdahl.

Under hela sin historia anordnade klubben fester, soaréer, basarer och hållit föredrag med inträde och överskottet hade fördelats till olika ändamål.

Varierande diskussionsämnen

Diskussionsämnena varierade under tidsperioden men det gick att urskilja två huvudkategorier. Den första rör politik, agitation, rösträtt, kvinnoorganisering och sociala problem. Den andra kategorin rör frågeställningar kring bildning och moral, religion och uppfostran.

Medlem i Malmö Arbetarekommun

Klubben blev medlem i Malmö Arbetarekommun och var aktiva genom att Elma Danielsson satt i det första politiska utskottet, fruarna Linderoth och Persson i det fackliga. Att klubben hade goda kontakter med olika fackföreningar är inte svårt att förstå, flera av de tongivande kvinnorna i klubben var fackligt aktiva. En annan rörelse klubben hade kontakt med var med den kooperativa.

Den kvinnliga rösträtten

Tidningen Arbetet använde sig klubben av för att kommunicera med sina medlemmar men klubben var inte alltid odelat positiva till tidningens inställning till kvinnorna. Ett diskussionsämne som diskuterades mycket i klubben var den kvinnliga rösträtten. Kvinnorörelsen i Sverige hade inge klar linje, inte heller den socialdemokratisk kvinnoklubben, en fraktion tycke att kvinnorna ännu inte var mogna för rösträtt medan en annan fraktion tyckte att tiden var inne.

Nykterhetsfrågan och hungerdemonstrationer

Ett annat diskussionsämne som klubben återkom till flera gånger var nykterhetsfrågan. Klubben hade här en klar åsikt, ett alkoholfritt samhälle. Hungerdemonstrationer förekom i Malmö under bland annat 1917. Klubben fick reda på att flera kvinnor hade blivit arresterade och de ordnade en insamling och insände en vädjan om så lindrigt straff som möjligt för dessa kvinnor, trots att kvinnorna inte var medlemmar.

Kvinnlig representation

Diskussionsklubben drev även under många år frågan om kvinnlig representation i styrelser, kommunala uppdrag etcetera, men utföll negativt för kvinnornas del. Den manliga dominansen i arbetarkommunen var total förutom den enda obligatoriska kvinnan trots att Malmö hade flera välkända och rutinerade kvinnliga politiker.

Blev Malmö socialdemokratiska kvinnoklubb 1922

Malmö kvinnliga diskussionsklubb ändrade 1922 sitt namn till Malmö socialdemokratiska kvinnoklubb.