Konditoriträdgården
Där Malmö Opera ligger idag låg förr en trädgårdsservering. Med närhet till Malmö Idrottsplats var Konditoriträdgården under 50 år ett oerhört populärt kafé med musikunderhållning.
Konditoriträdgården öppnade 1889 på en tomt som ursprungligen hörde till Gråbrödersstycket. Där fanns borgmästarens lönejord, mark som förvaltades eller arrenderades av stadens rådman. Här låg även de så kallade Magistratsvillorna, där Magistratsparken ligger idag.
Strax väster om Magistratsvillorna, mitt emot Pilstorps gård (i dag Pilstorpsparken), låg det Björkmanska lantstället. Där tillbringade handlaren Olof Crister Björkman, hans gamla mor och syster Anna somrarna. Mamsell Anna Björkman var en udda figur i 1880-talets Malmö. Hon levde tillbakadraget, ett till synes sysslolöst liv i sällskap av en piga, kanariefåglar och ett tjog katter.
Den Björkmanska villan med trädgård. Teckning av Carl Conrad Dahlberg.
Hulda Brown tog över
Mamsell Björkman överlevde både sin mor och bror med åtskilliga år. När hon slutligen dog 1886 kom lantstället att disponeras av sockerbagerskan Hulda Brown. Hon hade då under nästan trettio år drivit det välbesökta konditoriet Browns på Södergatan.
Browns Conditori-Trädgård öppnade den 12 maj 1889 med Browns svåger Edmund Behnstedt som föreståndare. Kafét, som kom att kallas ”Konditan”, blev snabbt en uppskattad sommarrestauration. Här erbjöds diskreta bersåer, lusthus och inte minst en musikpaviljong. Eftermiddags- och aftonkonserterna lockade stadspublik som anlände till den lantliga miljön med häst och vagn. Gästerna skickade små lappar med önskemål till musikerna på estraden.
Bilder från Konditoriträdgården. Servitriser i folkdräkt, meny, bild från ovan.
Tidig dragshow
De första åren gavs både varietéuppträdanden och sommarteater i trädgården. I slutet av förrförra seklet uppträdde bland annat damimitatören Samy Barryson, en tidig dragshow och ett omtyckt nöje, inte minst för män som sökte sexuell kontakt med andra män.
Under Nordiska industri- och slöjdutställningen 1896, även kallad Pilstorpsutställningen, kom kaféet att ligga strategiskt lägligt placerad mellan nyinvigda Malmö idrottspalats och utställningsområdet – som sträckte sig från kanalen och upp till Pilstorpgården.
Populärt folkligt nöje
Efter utställningen utökade dåvarande innehavare, sonen Trolle Behnstedt, med spriträttigheter och några inköpta utställningspaviljonger. Trädgården hade en brokig och lite vildvuxen charm. Med Baltiska utställningen kom den lummiga trädgården att minskas när nya gator drogs fram runt knuten. Likväl förblev ”Konditan” ett populärt folkligt nöje, alltmedan staden kröp närmare.
Jubileumsprogrammet för 1939 erbjöd en repertoar på drygt 500 välkända önskestycken ur olika marscher, operetter, valser, operor med mera.
Sista refrängen
Den sommaren sjöng ”Konditan”, efter femtio år, på sista refrängen. Ett nytt teaterhus skulle uppföras på platsen, i fonden av Fersens väg.
Stadsteatern tog över
Malmö stadsteater invigdes den 23 september 1944 i närvaro av statsminister Per Albin Hansson, kronprinsparet, prinsar, landshövdingar, biskopar, universitetsrektorer och i övrigt det mesta av vad Malmö, Skåne och Sverige kunde uppbringa av kändisar.
Mamsell Björkman och damimitatören Barryson hade sannolikt uppskattat invigningsföreställningen, Shakespeares ”En midsommarnattsdröm”. Det är en komedi där människorna byter skepnad under en natt, för att dagen efter vakna upp i verkligheten. En symbolik, inte helt främmande för Malmö.
Fördjupning: Till minne av mamsell Björkman
En fingervisning om hur snacket gick om familjen Björkman får man genom Malmöbon Andreas Winqvist, (1818-1894). Hans minne och anteckningar ska dock tas med en nypa salt.
”10.000 kronor i testamente till djurskyddsföreningen
Vems djur skall matas av dessa pengar? Får någon mager torparehäst någon famn hö eller deras ko eller de skall endast vara till katter, för hon är en överdriven kattälskarinna. Något fattigt barn hade hon aldrig givit en bit bröd. En gång hade hon varit i Köpenhamn. Där hade hon köpt en katt som kostade 10 kronor och en röd siden hatt för 10 kronor. Så lade hon katt och hatt på soffan och katten gick och ”smotsa” i hatten så den blev fläckig och oduglig. Hon hade katter i tjogtals och kattbegravningsplats på lantstället.
En gång så hade hon murare på loftet. Så låg där ett oljemålat porträtt av en karl och hantlangaren frågade mamsell vem det är som är porträtt. Jag vet inte, svarade mamsell. Den har legat här före vår tid. Vill han ha den, så kan han få den. Och hantlangaren tog den och hängde den på sin vägg.
Porträttet var mamsellens fader handlande Björkman, som dog på Malmö fästning för stor falsk konkurs. Men det var bra med rikedomarna som fadern hade stulit ifrån andra människor. På samma sätt gjorde även hennes broder. Han dog snart ifrån alltsamman och så blev allt det oärliga rovet kvar till mamsellen och nu kan Malmöborna föda katter av de 10.000 kronorna.”
Litteraturtips
- Emilson, Hälge, Ur Konditoriträdgårdens femtioåriga historia. Av Crainquebille (pseud.). 1939
- Cronquist, Axel, Små skisser från 1800-talets Malmö. Malmö Fornminnesförenings årsskrift. 1944
- Ljungberg, Leif, Magistratsvillorna. Malmö Fornminnesförenings årsskrift 1945.
- Liljenberg, Bengt, Här har man roat sig. Nöjen och förlustelseställen i Malmö 1860-1960. 2008
- Andersson, Martin. Mamsell Björkman, Konditan och teatern. Malmö då och nu. 2018