Under februari-maj 2021 bygger vi om webbsidorna om Malmös historia. Vi ser över texterna och alla artiklar kommer att illustreras med nya och många fler bilder. Det innebär tyvärr att det stundtals kan vara bilder, länkar och karthänvisningar som inte fungerar som de ska. Vi hoppas att ni kan ha överseende med det och att ni kommer att uppskatta våra nya förbättrade sidor om Malmös historia.

Knutsgillet

Ceremonimästaren leder intåget i S:t Petri kyrka

Ceremonimästaren leder intåget i S:t Petri kyrka

Mycket gammal sällskapsförening med syfte att bevara och levandehålla dess mer än 800 år gamla traditioner som ett kungligt Gille till Sankt Knuts ära.

Första gången Knutsgillena nämns är i ett dokument av danske kung Valdemar 1. från 1170-talet, ställt till Knutsgillet i Visby. Ursprungligen var hertig Knud Lavard (mördad i Haraldsted utanför Ringsted 1131 och helgonförklarad 1170) gillenas skyddspatron men idag har flera gillen istället hans farbror Knut 4. Svendsen (mördad 1086 i St Albani kyrka i Odense och helgonförklarad 1100). Så också Malmö.

Sällskapsförening med anor från 1600-talet

Sankt Knutsgillet i Malmö är idag en mycket gammal sällskapsförening, en av elva i Sverige och Danmark. I mer än 800 år har gillet haft en lång och obruten verksamhet, även om krig och dålig ekonomi då och då medfört långa uppehåll. Dess tillkomstår är okänt, men i gillets arkiv börjar det äldsta protokollet 1680 och innehåller dessutom avskrifter av stadgar från 1256 och framåt.  Stadgarna reglerade gillesbrödernas ömsesidiga förpliktelser och skydd och verkade för fred och ro i gillet. Där beskrivs också högtidssammankomsten, hur ofta den skulle hållas och på vilka dagar, att mässor skulle firas för gillets avlidna, om sjuk- och likvaka, gillets olika funktionärer med mera.

Knutsgillets ändamål

  • Bevara och levandehålla dess mer än 800 år gamla traditioner som ett kungligt Gille till Sankt Knuts ära.
  • Under värdiga och glada former samla sina Bröder och Systrar till Högtidssammankomst och andra samkväm samt genom dessa möten skapa samhörighet, kontinuitet och nätverk
  • Vårda Gillets uråldriga inventarier
  • Förmedla kunskap om Gillets historia