Tripasin

1937 etablerade sig korvskinnsfabriken AB Tripasin från Tyskland på Sorgenfri i Malmö.

AB Tripasin etablerade sig i Malmö 1937. Moderföretaget var tyska Naturinwerk, som under nazitiden ville säkra sin korvskinnstillverkning genom att flytta den till ett neutralt land.

Fabriken

I Malmö byggdes den nya fabriken, ritad av tyske arkitekten Kurt Klose, i närheten av Kontinentalbanan i industriområdet Sorgenfri. Det blev en långsträckt funkisbyggnad i gult tegel. Maskinerna där skinnen torkades var över sjuttio meter långa och fabriken sträcker sig genom hela kvarteret Grytan. Senare tillbyggnader har ritats av Tage Møllers arkitektkontor, bland annat byggdes kontorsbyggnaden ut mot gatan på med en våning.

Nya ägare

VD för Tripasin blev dansken Helge Fredriksen. Efter kriget konfiskerades Naturinwerk av de allierade, nya ägare i Malmö blev familjerna Fredriksen och Leube. Efterföljande generationer fanns i företagets ledning till nedläggningen 2005.

Tillverkning av korvskinn

Råvaran till korvskinnen var underhud från djurhudar, så kallat spaltlimläder. En användbar del av djuret som också är bra till att göra lim, buljong, kosmetika och gelatin av. Tripasins korvskinn var därmed nära släktingar till sega råttor och gelébåtar. Spalten tvättades, lades i kalkbad för att mjukas upp, maldes och knådades sedan till en massa.

En speciell finess som Tripasin hade var tekniken att torka skinnen i spiralform. Fabriken var en av endast fyra i världen som gjorde den typen av skinn. Särskilt viktiga kunder var de svenska falukorvstillverkarna.

Dominerade den nordiska marknaden

1945 producerade Tripasin, som var ensamma i sitt slag i Sverige och dominerade den nordiska marknaden, tio miljoner meter korvskinn. I början av 60-talet hade produktionen ökat till 40 miljoner meter per år, vilket motsvarar ett helt varv runt jordklotet.

Jobben gick i arv men ansågs själsdödande av vissa

Många av Tripasins anställda arbetade länge i företaget, och ibland gick jobbet i arv i familjen. Men det var inte alla som tyckte om arbetet. Konstnären Ronny Hård menar i en artikel i Sydsvenskan i januari 2010 att det inte bara var spalt som maldes ner i fabriken utan också människors psyken. "Precis som många andra konstutövare hamnade jag på korvskinnsfabriken på Industrigatan", berättar Ronny. "Man fick börja rulla korvskinn från första dag och tjänade lite pengar. Men jobbet var själsdödande"

Sjunkande efterfrågan

Som mest jobbade runt 200 personer i företaget. Sen började plastskinnen så sakteliga kapa åt sig marknadsandelar i korvindustrin. Tripasin höll fast vid sin spalt och efterfrågan sjönk. Galna kosjukan och drastiskt minskad korvförsäljning i början av 2000-talet gjorde inte saken bättre.

Tripasin lades ner 2005

Vid nerläggningen 2005 miste 120 personer jobbet. Tripasins byggnader stod tomma några år efter nedläggningen. Under 2010 renoverades fastigheten med bevarande av exteriören för att i framtiden hysa byggymnasiet Mölledalsskolan.