Kungsparken

Staket och öppettider

Längs Slottsgatan och vägen mot Malmöhus fanns ett staket, som i nordost och sydost hade bevakade ingångar. De andra sidorna gränsade till kanalen.

Från början var parken öppen från klockan 6 på morgonen till klockan 10 på kvällen. Små barn hade inte tillträde till parken, "såframt de icke af äldre person åtföljas".

Parkens byggnader

På en tryckt plan från 1882, ser man att en del byggnader tillkommit sedan parken öppnade tio år tidigare. Bland annat den lilla välvda grottan och två portvaktsstugor.

Restaurangen

Den viktigaste byggnaden var dock restaurangen i schweizerstil, med mycken ornamentik och snickarglädje. Byggnaderna och konstverken finns noga uppräknade vid den tryckta parkplanen. Men ännu större plats tar alla de latinska namnen på träd och andra växter i parken.

Det fanns en uppfostrande avsikt i de äldsta stadsparkerna. Att lära ut namnen på växterna var en del av meningen med parken.
 
Restaurangen, kallad "paviljong", stod kvar i sitt ursprungliga skick till 1914. Då rev man utanverket i trä och lämnade bara kvar själva stenbyggnaden. Kring denna uppfördes den nuvarande byggnaden. Resultatet blev så pampigt att "paviljong" ansågs för torftigt. Det blev Restaurang Kungsparken.

På gräsplanen ner mot kanalen står en rikt utsmyckad gjutjärnsfontän. Den kom på plats 1881 och blev därmed stadens första offentliga konstverk. Vem som köpt in den vet man inte, men man kan ana att konsul Holm, parkens främste tillskyndare, haft ett finger med i spelet. Förmodligen är fontänen en katalogvara inköpt från Paris. Konstnären är alltså en okänd parisisk konstgjutare. Alldeles intill fontänen finns en talarstol i sten, "Framträdet". Här kan de som så vill, framföra sin mening i full frihet.

Grottan

Sommaren 1869 rev man ett kruthus, som stått på Slottsplatsen. Av den gråsten man då erhöll byggde man en välvd grotta. Utsmyckningen av Grottan har varierat. Tidvis har den prytts med väggmålningar och en dricksvattenfontän, tidvis har den förfallit.

En större upprustning gjordes 1987, då Monica Goras "Ormet" installerades. Det är ett ormhuvud ur vars mun en vattenstråle springer fram. Vattnet samlas i ett granitfat på marken. Temat för konstverket är Eddans berättelse om Lokes straff.

Solrosen

Ungefär mitt emellan huvudentrén och fontänen står Axel Ebbes vackra "Solrosen", avtäckt 1911. Bakom kasinot, vid lekplatsen står, något avsides kan man tycka, parkens meste tillskyndare. Konsul Anders Caspar Holm arbetade energiskt för parken i stadsfullmäktige och privat. Nu står han alltså som byst, sneglande bort mot kasinot och fontänen.

Även den store skånske landskapsmålaren Gustaf Rydberg står som byst i parken. Vid västra änden av allén.

• Adamsson, Peter, Parkernas historia : en resa i tiden. 2000.
• Adler, Thomas, Kungsparken och dess restaurangbyggnad. 2005.
• Andersson, Anders, Malmös parker. 1997.
  
• Assarsson, Håkan, Kungsparken. 2006.
  
• Bucht, Eivor, Kungsparken ; Bulltoftaparken : en park i tiden. 1991.
  
• Fransson, Gert, Nedslag i Malmös parker. 2011.
  
• Jönsson, Lars, Kungsparken. 2009.
  
• Kungs- och Slottsparken
  
• Kungsparken : träd- & trädgårdsguide. 1987.
  
• Ohlsson, Therese, Kungsparken. 2006.
  
• Skulptur biennale 2000 : Kungsparken-Slottsparken, Malmö - Kongens have, København.
  
• Tre parker : Kungsparken, Slottsparken & Pildammsparken i Malmö. 1997.
  
• Utvecklingsplan för Kungsparken. 2005.
  
• Winberg, Nils, Kungsparken. 1986.
  
• Åberg, Elisabeth, Parkguide över Kungsparken. 1983.
  
• Österling, Anders, Kungsparken. 1924.