Industristadens uppgång och fall

Det svenska folkhemmet

Denna historiska periodisering passar ganska väl in även på Malmö.

Staden utvecklades under denna tid till en av den svenska folkhemsmodellens mönsterstäder med en omfattande industri.

År 1950 fanns det i Malmö 539 olika fabriker, varav 198 inom metallindustrin och 77 inom textilindustrin. Sysselsättningen var hög och man fick rekrytera arbetskraft från andra länder.

En av Sveriges rikaste städer

Malmö var en av Sveriges rikaste städer med en hög skattekraft. Redan under slutet av 1950-talet började dock konkurrensen från andra länder bli kännbar vilket först drabbade textilindustrin.

Oljekriser och ökad konkurrens

Kockums var 1974 världens största kommersiella varv utanför Japan. Samma år uppfördes den stora bockkranen som kom att bli en symbol för Malmös industriella styrka.

Oljekris och ökad konkurrens slog under de kommande åren hårt mot västvärldens industristäder och år 1986 upphörde Kockums civila fartygsproduktion. Bockkranen monterades ned och lämnade staden.

Malmö förlorade mängder av arbetstillfällen och folkmängden sjönk.

Från industristad till kunskapsstad

Malmö blev tvunget att omdefiniera sig själv och har under de senaste decennierna börjat en stor omvandling.

Tillkomsten av Malmö högskola år 1998 och Öresundsbron år 2000 pekade mot en ny framtid. Idag arbetar flera människor i Västra hamnen än de som en gång arbetade på varvet.

Malmö har många utmaningar men också stora möjligheter.