Under 2021 bygger vi om webbsidorna om Malmös historia. Vi ser över texterna och alla artiklar kommer att illustreras med nya och många fler bilder. Det innebär tyvärr att det stundtals kan vara bilder, länkar och karthänvisningar som inte fungerar som de ska. Vi hoppas att ni kan ha överseende med det och att ni kommer att uppskatta våra nya förbättrade sidor om Malmös historia.

Malmö blir en industristad

Äldre foto på kvinnor på strumpfabriken.

Malmö strumpfabrik.

Man brukar ibland kalla 1700-talet för revolutionernas århundrade och den i särklass mest betydelsefulla var den industriella revolutionen.

Omvälvning och industrialisering

Den industriella revolutionen kan man inte sätta något exakt årtal till eller lokalisera till en exakt plats, även om många viktiga skeenden kopplade till industrialismen är knutna till England. Skåne kom under de sista decennierna på 1700-talet att börja påverkas och bli en del i den gigantiska omvandlingsprocess som industrialismen kom att innebära. Malmö är ett utomordentligt studieobjekt för den som vill undersöka den industriella revolutionen och dess följder från 1700-talet fram till idag.

Den svenska industrialismen

Det finns tydliga likheter mellan Malmös industrialisering och andra städer i Europa som Manchester, Rotterdam och Hamburg. Faktum är samtidigt att Malmö tillsammans med några andra städer i vårt land utgör något av ett undantag inom mönstret för den svenska industrialiseringen.

Det som kännetecknar den svenska industrialismen är den starka kopplingen till landsbygden och dess mindre orter. En grund till denna struktur, som avviker från den gängse bilden i stora delar av Europa, står bland annat att finna i de svenska bruksetableringarna. Bruksorterna hade börjat etableras i större skala redan under 1600-talet. I Skåne hade även de danska kungarna givit privilegier till olika typer av bruk, till exempel kalkbruket i Limhamn. De viktigaste orsakerna till Malmös industrialisering måste dock sökas på annat håll.

Förutsättningar för den industriella utvecklingen

En viktig förutsättning för stadens industriella utveckling var kapital. Den ökande handeln och mer storskaliga varuproduktionen som var kännetecknande för 1700-talet i västra Europa gav stora rikedomar till många av städernas borgarfamiljer. Städernas patricierskikt utgjordes av köpmän och hantverksmästare som ledde mer storskaliga verksamheter. En del av förmögenheterna omsattes naturligtvis i ståtliga bostadshus och sommarnöjen, av vilka många fortfarande står kvar.

Banker och kreditinstitut

Den allra största delen av kapitalet omsattes emellertid i företag och verksamheter som skulle bidra till att skapa mer kapital. Utvecklingen av kreditinstitut och banker skedde tidigt i Skåne. En av de första av dessa institutioner var den så kallade Malmö Diskont. Företaget tog dock en ände med förskräckelse och slutade i konkurs 1818. Detta bromsade under ett tiotal år stadens ekonomiska utveckling. Man var helt enkelt ängslig för att låna pengar till utveckling av företag.

Framväxten av mer stabila och välkontrollerade banker under första halvan av 1800-talet rådde dock bot på skadan. I Malmö centrum vittnar de ståtliga bankpalatsen från sekelskiftet 1800/1900 om den dåtida ekonomiska dynamiken i staden.

Malmö blir en industristad

Många av Malmös viktigaste industrialister kom från stadens köpmannaaristokrati. Den mest betydande av dessa var utan tvekan Frans Henrik Kockum som föddes år 1802. När han var 23 år gammal började han leda en nedgången tobaksfabrik som tidigare drivits av hans far. Den unge mannen visade sig vara en mycket kompetent industriledare och tobaksfabriken blev snabbt en vinstmaskin.

Kockums mekansika verkstad och Kockums varv

År 1840 använde sig Kockum av kapital som vunnits ur tobaksindustrin för att investera i en mekanisk verkstad. Kockums mekaniska verkstad kom snabbt att bli en av de mest betydande i landet. Produktionssortimentet var brett, man tillverkade bland annat jordbruksmaskiner, järnvägsvagnar och karuseller. Så småningom slog man sig även på båtbyggande och 1870 köpte man en tomt i västra hamnen. Tre år senare kunde det första ångfartyget från Kockums varv sjösättas.

Textilproduktion, förpackningsindustri och livsmedel

Industrialismen gjorde att Malmö under loppet av 1800-talet växte till att bli Sveriges tredje största stad. Fabrikerna i staden var många och Frans Henric Kockum var långt ifrån den ende industrientrepenören. Malmö industrier var betydande även inom textilproduktion, förpackningsindustri och naturligtvis även då det gällde livsmedelsbranschen.

Järnväg Malmö-Lund 1856

Malmö kom under senare halvan av 1800-talet genom järnvägen att bli en knutpunkt för kommunikation. År 1856 invigdes järnvägen mellan Malmö och Lund, en av de allra första järnvägssträckorna i Sverige.

Karta som visar Malmö på 1850-talet.

Karta som visar Malmö på 1850-talet.

Stad med växtvärk

Inflyttningen till Malmö var stor från hela Sydsverige, man kan med fog säga att Malmö alltid varit en betydande invandrarstad. 1870 bodde det 25 600 människor i Malmö med 1880 hade antalet ökat till 38 000 och 1914 nådde man 100 000 invånare. Ökningen berodde till allra största delen på inflyttning från landsbygden när människor sökte en bättre tillvaro i staden med arbete i den växande industrin. Den växande befolkningen ställde krav på fler bostäder, skolor och annan offentlig verksamhet och här släpade det efter.

Dåliga bostäder, bristande hygien och sjukdomar

Industrialismen förde med sig många välsignelser, men armodet var samtidigt stort på många platser i staden där människor bodde trångt i dåliga bostäder. Sjukdomar som rödsot och kolera plågade staden under återkommande epidemier. Kunskapen om hur dessa sjukdomar spreds var mycket liten, men efterhand växte en insikt fram om att en starkt bidragande orsak till sjukdomarna var bristande hygien.

Vattenförsörjning, kloaker, vattentorn och sjukhus

En förbättrad vattenförsörjning stod högt på den politiska agendan, kloaker grävdes, vattenledningar drogs, kloakpumpstationer, vattenverk och vattentorn uppfördes. Arbetet med att göra Malmö till en sund stad var omfattande. Kronan på verket var anläggandet av ett stort nytt sjukhusområde som skulle hysa Malmö Allmänna Sjukhus.

Arbetarrörelsen växer fram

Den svenska socialdemokratins vagga stod i Malmö vilket är föga förvånande. I Malmö fanns en arbetarklass som påminde mycket om den man fann i Europas stora industristäder vid denna tid. Staden ligger dessutom nära Tyskland, socialdemokratins hemland.

August Palm och Per-Albin Hansson

År 1881 höll August Palm i Malmö Sveriges första socialistmöte. Knappt tio år därefter anlades Sveriges första Folkets hus och Folkets park i staden. Det politiska läget var spänt i staden, en av de unga arga i stadens socialdemokratiska rörelse var den senare statsministern Per-Albin Hansson.

Kvinnornas inträde i politiken

Först 1919 kunde alla, både kvinnor och män rösta i kommunalvalen men något tidigare, 1911 hade ändå den första kvinnan tagit plats i stadsfullmäktige. Konflikterna på arbetsmarknaden var många under 1900-talets första hälft men det blev förhandlingslinjen som segrade. Visionen om det moderna svenska folkhemmet föddes i huvudet på politiker vars världsbild formats i Malmös arbetarkvarter.

Baltiska utställningen 1914

För att visa upp Malmö som en modern industristad arrangerades den Baltiska utställningen 1914 med deltagande från Sverige, Danmark, Tyskland och Ryssland. Staden hade inför utställningen fått en ansiktslyftning med nya broar, hus och gator.

På ”Baltiskan” kunde man uppleva det senaste inom tidens tekniska och industriella landvinningar men på den stora konstutställning som ingick kunde man bland annat se revolutionerande modernt måleri av ryska konstnärer. Utställningen fick ett abrupt slut då det första världskriget bröt ut men den blev ändå en enorm publiksuccé som stannade länge i Malmöbornas minne.