Stadens ursprung
Träsnitt ur Olaus Magnus Historia om de nordiska folken.
Den nuvarande staden Malmö grundades någon gång under 1200-talets första hälft. Lär dig mer om hur Malmö fick sitt namn, sillens betydelse, Skånemarknaden och Hanseförbundet.
Stadens ursprung
Malmös namn skrevs första gången cirka 1170 då ärkebiskop Eskil i Lund donerade jord i Malmö som lön till en kyrklig befattningshavare.
Det är dock inte den nuvarande staden Malmö som avses, utan en by som legat en bit inåt landet. Ungefär i närheten av nuvarande Pildammarna.
Malmös invånare var då bönder som brukade jorden.
Namnet Malmö
Namnet Malmö eller Malmhaugar eller Malmöya som det skrivits tidigare, består av två delar.
Förleden ”Malm” betyder grus eller sand. Orden ”haug” eller ”öya” bör tolkas som hög. Malmö betyder alltså grushögen.
Visst går det att tänka sig att den sandbank vid havet som staden så småningom skulle byggas på även varit namngivande för byn längre upp på land, men rimligen var topografin nära byn namngivare.
Malmös första omnämndande som stad
Malmö nämns uttryckligen som stad för första gången år 1275. Detta sker i samband med ett frihandelsavtal med Köpenhamn.
Invånarna i de båda städerna beviljas ömsesidig tullfrihet i varandras städer.
Fördjupning om stadens ursprung
Namnet Elbogen
Tyskarna benämnde tidigare Malmö som staden Elbogen, i betydelsen armbåge.
Namnet har troligen sitt ursprung i stadens böjda form och fortfarande kan en vandrare längs Västergatan, Adelgatan och Östergatan känna innerstadens mjuka bågform.
Den nuvarande stades placering
Den nuvarande staden grundades någon gång under 1200-talets första hälft på denna revel av sand belägen mellan havet och de sjöar, de så kallade Rörsjöarna som låg inåt landet.
Vem tog initiativet till grundandet?
Vi vet inte vem som tog initiativet till grundandet av Malmö. Men det finns tre tänkbara alternativ:
- staden grundats av kungamakten.
- att ärkebiskopen i Lund skulle tagit initiativet.
- en förmögen storman fått privilegier att bygga en stad på denna plats.
Det mest sannolika är att staden anlagts av kungamakten för att stödja den växande skånemarknaden men de båda andra alternativen kan inte uteslutas.
Skånemarknaden
Skånemarknaden var samlingsnamnet på den stora höstmarknad som ägde rum i Skåne och Själland under sillfiskesäsongen.
Sillen fångades mellan Jungfru Maria himmelsfärdsdag (15 augusti) och Mikaelidagen (29 september).
Under denna tid strömmade handelsmän från hela norra Europa till sillfiskeplatserna vid Öresund där goda affärer kunde göras.
Sillens roll under tidsperioden
Sillen var en viktig handelsprodukt i högmedeltidens Europa. Tillgången på sill var mycket god och råvaran var lätt att förädla till en färdig slutprodukt.
Det som krävdes var salt, tunnor, en arbetsplats och arbetskraft för rensning, saltning och förpackning.
Sillen var en mycket åtråvärd vara i Centraleuropa och efterfrågan var större än produktionen. Därmed kunde priserna hållas relativt höga.
Sillens roll för staden Malmö
Det var troligen sillfisket som är förklaringen till att den relativt begränsade sandreveln valdes för etablerandet av staden Malmö.
Avsaknaden av en naturlig hamn uppvägdes av fördelen med den långa grunda sandstranden där små fiskebåtar lätt kunde landa sin fångst.
Här fanns tillräckligt med plats för de tusentals människor som arbetade med att skapa en fullvärdig produkt av havets fångst.
Hanseförbundet
Hansan, där städer som Lübeck, Hamburg, Rostock med flera var medlemmar var en intresseorganisation för handeln i norra Europa.
Med Hansan kom salt från Tyskland, tunnor och fraktfartyg. Med Hansan kom också en en organisation för distributionen till konsumenterna.
Viktiga varor utöver sillen
Hanseaterna kom inte med tomma skepp till sillmarknaden i Malmö. De hade med sig en mängd varor i lasten, till exempel:
- kläder
- öl och vin
- kryddor
- stengodskeramik
- byggnadsmaterial
- järn
- bronsgrytor
- lyxprodukter
Med sig tillbaka hade man säd, hästar och andra lantbruksprodukter som förutom sillen var viktiga varor för hanseaterna.
Reliefmodell föreställande Malmö på 1200–1300-talet.
Malmö på 1200–talet
1200-talets Malmö var inte mycket till stad. En romansk tegelkyrka, ett gatunät, små tomter med enkla, nästan hyddliknande små hus var allt.
Redan i slutet av århundradet investerade invånarna i större korsvirkes- och tegelhus.
Det första tyska handelskompaniet
Malmö hade visat sig vara en livskraftig ort och invånarna investerade sina vinster i bättre byggnader väl lämpade för handel och hantverk. Många av de hanseatiska köpmännen stannade i Malmö vilket tidigt gav en internationell karaktär åt staden.
År 1329 bildades det första tyska handelskompaniet.
Fördjupning: stadens tidiga styre
Stadens styre
Stadens styrdes av tolv rådmän och två borgmästare.
I början av 1300-talet var ekonomin i stadig tillväxt och invånare manifesterade sina framgångar i ett prestigebygge av rang.
Stadskyrkan
Grunderna till Danmarks då största stadskyrka lades ut, helgad åt S:t Petrus och S:t Paulus. Förebilden var bland andra Mariakyrkan i Lübeck, uppförd i baltisk tegelgotik.
Likheterna med förebilderna är så stora att man får förmoda att samma byggmästare eller i varje fall murare från norra Tyskland varit verksamma även i Malmö.
Att ett kyrkligt byggeri blev den första samlande kraften var typiskt för tiden. En stor modern kyrka visade omgivningen att staden hade ekonomisk framgång och att dess invånare var gudfruktiga.
Båda signalerna främjade affärerna.
Kontakta oss
Malmö stads kontaktcenter
- E-post:
- malmostad@malmo.se
- Telefon:
- 040-34 10 00
- Telefontider:
- Vardagar 08.00–17.00
Sidan senast uppdaterad: