Under 2021 bygger vi om webbsidorna om Malmös historia. Vi ser över texterna och alla artiklar kommer att illustreras med nya och många fler bilder. Det innebär tyvärr att det stundtals kan vara bilder, länkar och karthänvisningar som inte fungerar som de ska. Vi hoppas att ni kan ha överseende med det och att ni kommer att uppskatta våra nya förbättrade sidor om Malmös historia.

Malmö som svensk befästningsstad

Övergången till Sverige innebar ökade bördor på befolkningen genom att garnisonen ökades. Malmö hade nu blivit en gränsstad i det svenska riket och skyldigheten att ge husrum åt soldater var en tung börda. 

Tidvis var varannan eller var tredje invånare i staden soldat. Borgarna var skyldiga att ordna bostäder åt officerarna och de meniga soldaterna och betala dem ersättning för sängkläder, ved och ljus. Dessutom var staden ålagd att leverera livsmedel och andra varor till soldaterna. I krigstid ökades dessa krav betydligt och man kan med fog hävda att befolkningen i en fästningsstad som Malmö i hög grad levde på militärens villkor.

Förstärkning av stadens befästningar

1652 hade Frederik III godkänt planer på en förstärkning av stadens och slottets befästningar men mycket lite hann utföras innan staden blev svensk 1658. Arbetena fortsattes av svenskarna under ledning av den svenske fortifikationsofficeren Erik Dahlberg.

I samband med utbyggnaden av befästningarna runt slottet tvångsinlöste kronan de kvarter i staden som låg i nuvarande Kungsparken. All bebyggelse revs för att ge fritt skottfält åt slottets kanoner.

Äldre karta på befästningen i Malmö.

Skånska kriget 1677

Stadens befästningar fick sitt elddop den 26 juni 1677 under Skånska kriget då danska trupper stormade staden. Försvaret leddes av generalguvernören Fabian von Fersen och även om danskarna lyckades komma över vallarna i närheten av nuvarande Drottningtorget misslyckades stormningen och Malmö förblev i svenska händer. Hade danskarna lyckats inta Malmö hade kriget och Nordens historia sannolikt tagit en annan vändning. Malmö framstod efter detta som Skånes viktigaste fästning och under åren efter kriget byggdes staden ut till en av Sveriges starkaste fästningar.

Svensk kyrkoording och lag införs

Efter Skånska kriget intensifierades politiken att fastare införliva de gamla östdanska provinserna i det svenska riket. I Roskildefreden stadgades att man skulle behålla den gamla lagen och kyrkoordningen men genom påtryckningar fick man vid möten i Malmö 1681 och 1683 ombud för prästerskapet och städerna att ”frivilligt” anhålla om att svensk kyrkoordning och svensk lag skulle införas.

Nytt försök att inta Malmö misslyckas

I december 1709 landsteg åter en dansk armé i Skåne för att göra ett nytt försök att återvinna de förlorade landskapen öster om Öresund. Tillfället var väl valt efter den svenska arméns totala nederlag vid Poltava. Danskarna lyckades inte inta Malmö och i slaget vid Helsingborg den 28 februari 1710 krossades drömmen om ett danskt Skåne.

Äldre Malmökarta från 1720.

Malmö 1720.