Malmö blir svenskt
Genom freden i Roskilde som slöts den 26 februari 1658 kom Malmö att lyda under det svenska riket och den 1 mars togs staden i besittning genom att ett svenska trupper marscherade in.
Malmös sista tid som dansk stad
I början av 1600-talet hade Malmö reducerats till en provinsstad av normala mått för Danmark. Staden var fortfarande stor men den politiska makten och kapitalet hade flyttat över till Köpenhamn.
Några stora tegelpalats byggdes inte längre i Malmö. Bebyggelsen bestod i huvudsak av korsvirkesgårdar vars invånare kombinerade handel och hantverk med lantbruk.
Horns krig 1644–1645
Under mitten av 1600-talet kom kriget åter till Skåne. År 1644 belägrades Malmö av svenska trupper anförda av fältmarskalken Gustav Horn.
Detta krig avslutades med den, för Danmark, hårda freden i Brömsebro 1645 då bland annat Halland blev svenskt. Den svenska stormakten hade emellertid helt andra ambitioner gentemot sin allt svagare granne i söder. Näst på tur stod en erövring av Skåne och Blekinge.
Malmö blir en svensk stad
Den 26 februari 1658 slöts freden i Roskilde. Med detta kom Malmö att lyda under det svenska riket. Den 1 mars samma år togs staden i besittning genom att ett svenska trupper marscherade in.
Malmöhus slott överlämnades till den svenske översten Johan von Essen och en 400–årig tillvaro som dansk stad var till ända.
I ett köpmanshus vid Stortorget installerade sig greve Otto Stenbock som generalguvernör över Skåne, Halland och Bleking. På samma plats ligger dagens länsresidens.
Malmös 5000 invånare
Malmö gick från att ha en central belägenhet i det danska riket, och ha varit Danmarks andra stad, till en provinsstad i det svenska rikets utkant.
Malmö hade vid denna tid omkring 5000 invånare vilket i 1600-talets Norden var en medelstor stad. Staden hade en stark ställning som Skånes ekonomiska centrum. Handeln grundades på de skånska jordbruksprodukter som utskeppades till Östersjöområdet och till Västeuropa.
Fördjupning: handeln i Malmö under 1600–talet
Avsaknaden av en hamn
Den svenske ämbetsmannen Christer Bonde fick år 1658 i uppdrag att resa runt och samla in information om de nya provinserna. Han berättar entusiastiskt om den rika handeln och köpenskapen i Malmö.
Bonde påpekar dock att ett hinder för stadens utveckling är att den saknar en riktig hamn. Det hade tidigare inte varit ett problem. Men allteftersom fartygen blev större behövde de ligga ute på redden och flytta över lasten till mindre båtar.
Nya skatter och tullavgifter
Övergången till Sverige innebar ett ordentligt avbräck för köpmännen i Malmö. De tvingades nu dirigera om sin handel från de invanda vägarna och istället anpassa sig till de svenska kraven att handeln skulle styras mot svenska hamnar norröver.
Det svenska maktövertagandet innebar också nya skatter och pålagor. Dessa tog sig främst i form av den så kallade lilla tullen, vilken togs upp vid stadsportarna på varor som fördes in för att säljas i staden.
Motstånd mot svenskarna
Alla tänkte inte finna sig i de nya förhållandena och i Malmö smiddes planer mot de nya herrarna. Vid jultid år 1658 planerade några ledande borgare i Malmö att genom en kupp överrumpla de svenska soldaterna på Malmöhus och ta över staden.
De skulle få hjälp av bönder från gods i närheten. Från Själland skulle dessutom danska soldater skeppas över Öresund. En av ledarna för kuppförsöket var borgaren Bartholomeus Mikkelsen, som bland annat ägde ett kalkbruk i Limhamn.
Misslyckat kuppförsök
Kuppförsöket sattes i verket natten efter annandag jul år 1658 men allt misslyckades.
De danska skeppen seglade fel och gick på grund vid Saltholm. I Malmö hade svenskarna fått reda på planerna och Mikkelsen och hans medhjälpare arresterades.
Han själv och tre andra dömdes till döden och avrättades medan andra slapp undan med höga böter.
Kontakta oss
Malmö stads kontaktcenter
- E-post:
- malmostad@malmo.se
- Telefon:
- 040-34 10 00
- Telefontider:
- Vardagar 08.00–17.00
Sidan senast uppdaterad: