Malmö stad
$left
$middle

Under 2023-2024 bygger vi om webbsidorna om Malmös historia. Vi ser över texterna och alla artiklar kommer att illustreras med nya och många fler bilder. Det innebär tyvärr att det stundtals kan vara bilder, länkar och karthänvisningar som inte fungerar som de ska. Vi hoppas att ni kan ha överseende med det och att ni kommer att uppskatta våra nya förbättrade sidor om Malmös historia.

Per Albin Hansson

Porträttfoto på Per Albin Hansson vid en talarstol.

Per Albin Hansson håller tal vid Majdemonstration i Folkets park, Malmö, 1940-tal. Foto: Otto Ohm / Malmö museum.

Per Albin Hansson grundade folkhemmet och blev Per Albin med hela svenska folket. Han föddes 1885 i ett hus på Kulladal och tillbringade sin uppväxt i Malmö. Per Albin Hansson var Sveriges statsminister 1932–1946.

  • 1885-1945

Flera kända namn från arbetarrörelsens historia kan förknippas med Malmö. Ett av dessa är Per Albin Hansson, socialdemokrat, ibland kallad landsfader en av folkhemmets grundare.

Barndomshemmet på Kulladal

Per Albin Hansson föddes den 28 oktober 1885 som son till muraren Karl Hansson och pigan Kjersti Persdotter. Familjens inflyttning till barndomshemmet på Kulladal skedde ungefär samtidigt. Här fanns även syskonen Sigfrid, Nils Edvin och Johan. Två små rum och ett litet köksutrymme var hela bostaden. Hyran var 5 kronor i månaden.

Fotografi på minnesplatta med texten "Här föddes den 28 oktober 1885 Per Albin Hansson. Stadsminister och folkledare. Malmö Arbetarekommun"

Minnesplatta över Per Albin Hansson vid Per Albin Hanssons väg 91. Foto: Torbjörn Andersson / Malmö museum.

De första åren

Per Albin Hansson tillbringade sina första år och sin ungdomstid i Malmö. Efter avslutad folkskola började han 12 år gammal arbeta som springpojke. Under en period jobbade han som expeditör på tidningen Arbetet. I tjugoårsåldern inledde Per Albin sin politiska karriär. Han blev då redaktör för ”Fram” det socialdemokratiska ungdomsförbundets tidning. Genom sitt engagemang inom Malmös socialdemokratiska ungdomsrörelse inledde Per Albin ett livslångt samarbete med den blivande socialministern Gustav Möller.

Äldre porträttfoto på Per Albin Hansson. På bilden bär han en frack.

Foto: Albert Wilhelm Rahmn / Malmö museum.

Politisk karriär

År 1920 utsågs Per Albin till försvarsminister i Hjalmar Brantings första socialdemokratiska regering. Fem år senare blev han ny partiordförande i det socialdemokratiska partiet. År 1928 höll Per Albin det omskrivna folkhemstalet där han liknade ett bra land vid ett bra hem.

Efter den stora valframgången år 1932 med en valdebatt som för första gången fördes i radio, bildade Per Albin sin egen första och landets fjärde socialdemokratiska regering. Med visionen om folkhemmet följde ett starkt väljarstöd. Han var Sveriges statsminister i två omgångar, 1932–1936 och under krigsåren 1939–1946.

Per Albin avled hastigt den 6 oktober 1946 och jordfästes den 13 oktober i Gustav Vasakyrkan i Stockholm.

Fotografi på en valaffisch med ett porträtt på Per Albin Hansson. På affischen står det "En fast kurs med folkets förtroende"

Valaffisch. Foto: Malmö museum

Per Albin tar över

Valrörelsen 1932 var intensiv. Den nya tekniken gjorde att affischer och broschyrer trycktes i större upplagor och att fler valfilmer producerades. Efter en stor tvekan bland annat från Svensk Radiotjänsts sida sändes den första valdebatten i radio 1932. Det stora diskussionsämnet i debatten var den ekonomiska krisen.

Den 24 september 1932 bildade Per Albin en socialdemokratisk regering. Flera av stadsråden kom från Skåne. Bland dem märks Ernst Wigforss som finansminister, Gustav Möller som socialminister, Per Edvin Sköld som jordbruksminister samt Henning Leo som kommunikationsminister.

Med tiden framstod maktskiftet 1932 som en genomgripande förändring av svensk politik.

”Nöjd med min dag gick jag hem och åt fläsk och bruna bönor.”

Per Albin Hansson 24 september 1932

Folkhemmet

Folkhemmet var en politisk vilja som utgick från tanken att hela det svenska folket skulle vara jämlikt, en ambition som kom att omsättas i praktiken genom en aktiv socialpolitik under 1930- och 1940-talen. Per Albin Hanssons yttrande om det goda folkhemmet i riksdagens remissdebatt 1928 byggde på denna politiska vilja.

” Det goda hemmet känner icke till några privilegierade eller tillbakasatta, inga kelgrisar och inga styvbarn. Där ser icke den ene ner på den andre. Där försöker ingen skaffas sig fördel på andras bekostnad, den starke trycker icke ner och plundrar den svage. I det goda hemmet råder likhet, omtanke, samarbete och hjälpsamhet.”

Per Albin Hansson, Folkhemstalet

Folkhemstalet

Den 18 januari 1928 höll Per Albin Hansson ett tal i riksdagens andra kammare. I talet gjorde han liknelser mellan ett bra land och ett bra hem. Talet handlade om att försöka förverkliga drömmen om det goda folkhemmet.

Sidan senast uppdaterad:

sv