Gustaf Pålsson

Gustaf Pålsson var kommunpolitiker i Oxie innan inkorporeringen och en aktiv hembygdsforskare. Hans släktgård är idag ett hembygdsmuseum.

En mångsysslande man

Gustaf Pålsson växte upp i Arrie i en lantbrukarfamilj. 1921 gifte han sig borgerligt med Alma Cecilia Sköld och fick en dotter. Familjen flyttade till släktgården Käglinge no 2, för att sedan flytta vidare till Arrie. Gustaf Pålsson var en man med många och skiftande uppdrag. Han var arrendator, fjärdingsman (en äldre term för ett slags lokalpolis) och han var socialdemokratisk kommunalpolitiker i Oxie. Pålsson var den siste ordföranden i kommunstyrelsen innan Oxie inkorporerades med Malmö 1967. På fritiden var han också hängiven hembygdsforskare och auktionsförrättare.

Gustaf Pålsson namngav gator

Gustaf Pålsson fick i 80-årsåldern uppdraget att vara rådgivare då det gällde att namnge nya gator i fram för allt Käglingedelen av Oxie. Han gav flera egna förslag som godkändes, bland annat dessa:

Anders Grekos väg

Anders Nilsson föddes 1832 i Glostorp och började arbeta som dräng redan vid 12 års ålder. Som 18-åring gick han in i Skånska Husarregementet och fick några år senare namnet Anders Nilsson Greko då den som tidigare burit detta soldatnamn avlidit. Tillsammans med hustrun Kersti fick han dottern Karolina som så småningom blev mor till Gustaf Pålsson. Vid sin död bodde Pålsson på Anders Grekos väg 1.

Anders Orkans väg

Den nuvarande vägen går fram över ägor som tidigare ägts och brukats av den indelte soldaten Anders Orkan.

En gammal släktgård

Vid väg 101 i Käglinge, förr kallat Käglinge no 2, står Pålssonhuset. I denna gård flyttade Gustaf Pålssons morfar Anders Nilsson Greko in som fyraåring 1836. På 1920-talet köpte Gustaf Pålsson tillbaka gården som då varit i andras ägo, men från 1930-talet och framåt har den varit obebodd.

Pålsson uppförde ytterligare ett hus på tomten och överlät senare gården till SSU. I huset inrymdes också Oxies ABF-bibliotek. I mitten av 1980-talet var gården fallfärdig och Gustaf Pålsson ansökte om rivningslov. Det fick han inte, med motiveringen att det var den sista smågården som fanns kvar i Malmö kommun.

Pålssonhuset räddas

Pålsson fick alltså inte riva, men fick heller inte pengar för att kunna rusta upp gården. Per Ragnarsson som då var chef på tekniska museet i Malmö och engagerad i Oxie härads hembygdsförening drev frågan och sökte pengar från Malmö Förskönings- och Planteringsförening så att man kunde rusta upp huset med hjälp av Käglinge Egnahemsförening. Ett nytt vasstak lades och material införskaffades. Gustaf Pålsson var själv med och såg till att gården blev återställd till det skick den hade under 1930-talet. Han skänkte också många föremål som hade anknytning till husets och platsens historia.

”Har ni sett spegelen pågar?”

Muraren Sven Henriksson som var med och renoverade Pålssonhuset berättar:

”När vi renoverade frågade Gustaf Pålsson oss ´Har ni sett spegeln pågar? ´ Vi förstod inte riktigt vad han menade, vi trodde att han menade en riktig spegel, men det visade sig vara boken med Haqvin Spegels predikningar. Spegel var en svensk ärkebiskop och hovpredikant på 1600-talet. Gustaf berättade för oss att när Anders Nilsson Greko hade varit på gudstjänst och tyckte att prästen hade hållit en alltför mesig predikan lär han ha sagt till sin hustru: ´Jag tror att vi tar fram spegelen mor´ och så läste han dess svavelosande predikningar.”

Ett levande hembygdsmuseum

Huset färdigställdes 1987 och Gustaf Pålsson var själv med vid återinvigningen, bara ett par dagar innan han gick bort. Pålssonhuset är numera skyddat kulturarv och förvaltas av Käglinge Egnahemsförening som visar huset under sommarhalvåret. Gustaf Pålsson är begravd på Arrie kyrkogård. Gustaf Pålssons väg finns i Käglinge, alldeles i närheten av den gamla släktgården.