John Smedberg

Arkitekten John Smedberg var den första arkitekten med gedigen utbildning som etablerade sig i staden. Många av hans byggnader präglar ännu gatubilden.

Den som har vuxit upp i Malmö har sannolikt gått på en av arkitekten John Smedbergs skolor. Av de femton skolor som uppfördes mellan åren 1878 och 1913 var inte mindre än nio av dem ritade av honom.

John Smedberg kom till Malmö 1878, i en tid då ingenjören hade större inverkan på samhället än prästen. Han föddes i Stockholm där han genomgått en utbildning i byggnadskonst på Konstakademien. Han läste sedan vidare i Paris och Rom.

När tiden var mogen antog han en tjänst som lektor vid Tekniska Elementarskolan i Malmö. Vid denna tid låg skolan på Repslagaregatan.

Tidningshuset hans första verk

För Smedberg var arbetet som lärare och arkitekt ett yrke som krävde hans fulla uppmärksamhet. På 1880- och 1890-talen var han till och från tillförordnad stadsarkitekt. Parallellt verkade han som praktiserande arkitekt.

Hans första uppdrag som arkitekt var att 1880 rita Sydsvenska Dagbladets tidningshus på Östergatan 30. Huset ligger alltjämt på adressen och visar prov på ett stilrent verk, förankrat i sin tids anda.

Folkskolor och flickskola

Uppdraget att rita skolor inleddes 1882 med två folkskolor, den nu rivna Kirsebergsskolan följt av Västra Skolan. Året efter ritade han Navigationsskolan på Jörgen Kocksgatan (riven) och Malmö högre läroverk för flickor på Slottsgatan. Flickläroverket uppfördes i dansk-holländsk renässansstil. Navigationsskolan fick en italiensk renässansstil med en vacker tornbyggnad, sju skolsalar, sjömansexpedition och vaktmästarbostad.

Offentliga byggnader

Smedberg varvade skolbyggnader med andra offentliga byggnader.

• Hushållningssällskapet 1885 på Carlsgatan 10.
• Malmö Barnsjukhus 1885 (rivet) på Rönneholmsvägen.
• Riksbankens filial, det så kallade ”Pittahuset”, 1886.
• Malmö museum (nuvarande Stadsbiblioteket) 1899.
• Betelkyrkan 1886 (rivet) på Kaptensgatan.

Betelkyrkan ritade han utan ersättning på uppdrag av Limhamnskungen R F Berg.

Missionshuset var uppfört i romansk stil med rött tegel samt gesimser och ornament i cement. Det runda fönstret som mätte sexton fot i diameter var gjutet i ett stycke och skänkt av Skånska cementgjuteriet. I januari 1887 var det stor invigning. Stora hörsalen rymde nästan 700 personer plus lika många på läktaren och var vid denna tid en av Malmös största samlingssalar. Därtill fanns det mindre salar, ett ungdomsrum, en expedition samt lägenheter för predikanten, organisten och en vaktmästare.

Andra skolor

Andra skolbyggnader från hans arkitektkontor var (gamla) Pildammsskolan med plats för 1 200 elever på tre våningar. Byggnaden saknade korridorer och var istället försedd med fyra separata och identiska ingångar. I källaren fanns en badinrättning och i anslutning till skolgården uppfördes bostäder för en lärare och en vaktmästare samt en gymnastiksal.

Klassiska skolbyggnader

Smedberg kom att förfina och utveckla sin arkitektur för skolbyggnader. Ditt räknas Tekniska elementar skolan (Pauliskolan, 1896) där han själv undervisade. Byggnaden har en tydlig nygotisk stil.

Därefter ritade han två tunga skolbyggnader. Först gigantiska Malmö Realskola (S:t Petri, 1904) mittemot dåvarande museet (nuvarande stadsbiblioteket). Nästa skolbyggnad var Johannesskolan som då den invigdes 1909 räknades som Nordens modernaste skola med plats för 2 200 elever. Där fanns slöjdsalar, två gymnastiksalar samt en badanläggning med bastu och 24 runda badkar.

Elverket och synagogan

Två byggnader som kanske sticker ut mer än andra är elverket och synagogan. Elverket signaler kraftfullhet och som krona på verket satte Smedberg en stor glödlampslik glaskupol ut mot Stora Nygatan. Idag ligger Moderna museet i gamla elverket.

Malmö synagoga invigdes den 20 september 1903. Församlingsmedlemmen Aron Krenzisky hade redan i slutet av 1800-talet fått i uppdrag att ta fram skisser på en synagoga. Hans förslag ansågs emellertid för dyrt. Istället gick uppdraget till Smedberg. I sina ritningar tog han fasta på judarnas orientaliska ursprung, dekorerade byggnaden med bland annat kupoler.

Men hur gick det för Krenzisky? Ja, han praktiserade sina idéer på en annan byggnad i Malmö med orientaliska inslag, nämligen Moriska i Folkets park.