Rudolf Fredrik Berg
Ingenjör R F Berg kallades Limhamnskungen. På sin tid var han en stor industriman. Med sin cementfabrik satte han det lilla fiskeläget på kartan.
Den stockholmske Rudolf Fredrik ”Fritz” Berg var tämligen grön när han anlände till Skåne för första gången 1873. Med få meriter men med goda referenser hade han fått anställning som disponent på Skånska Cement AB, med fabrik i Lomma.
Efter några år flyttade han till Malmö. På Norra Vallgatan 110, idag nummer 98, lät han uppföra en praktfullt byggnad med kontor och bostad för sig själv, hustrun Amelie och fosterdottern Anna.
Lera + kalk = cement
I Lomma fanns den lera som behövdes för att framställa cement. Men det krävdes också kalk som bröts i Limhamn. Kalken transporterades på hästdragna vagnar på en smalspårig järnväg till en brygga, för vidare transport till cementfabriken i Lomma. Berg såg det opraktiska i detta och ville uppföra en ny fabrik i Limhamn.
Berg lätt muddra för en hamn i Limhamn och 1887 började man bygga en ny cementfabrik. Samtidigt grundade han Skånska Cementgjuteriet för tillverkning av cementprodukter och byggelement. I samma veva tog Berg initiativ till järnvägen mellan Malmö och Limhamn.
Stor roll för Limhamn
Berg kom att under förhållandevis kort tid spela en avgörande roll för Limhamns utveckling. Han hade ett finger med i allt som skedde där och kallades Limhamnskungen.
Som företagare hade han också affärer i Nya Asfalt AB, Sydkraft, Malmö Snickerifabrik (Tarkett), Södra Sveriges Ångpanneförening och Lomma Eternit. Han satt dessutom som ledamot av Malmö stadsfullmäktige och tog initiativ till Malmös första arbetsförmedling.
Filantrop och frikyrklig
R F Berg var nykterist och frikyrklig, och hade ett starkt socialt engagemang. Som företagsledare verkade han i typisk patriarkalisk anda med en uttalad konservativ övertygelse med ett socialt ansvar för sina anställda. Han var också något av en filantrop och engagerade sig tidigt i egnahemsrörelsen och olika sociala reformer, ofta med religiösa förtecken.
Tyskt folkkök
Ett av hans projekt var Malmö sjömanshem som hjälpte sjömän med mat, logi, resor och kläder. För att utfodra stadens fattiga startades även ett folkkök efter tysk förebild. Köket kom med tiden att utvecklas till Malmö Nya Ångköksaktiebolag med nykterhetsrestaurang, charkuteri, bageri, ångtvätt och hotell Temperance i samma byggnad på Engelbrektsgatan. Där serverades över 400 000 portioner årligen.
Inga egna barn
Han saknade egna barn och istället agerade han förmyndare för flera ynglingar. Har var bland annat förmyndare för Wilhelm de Shàrengrad, son till en av Malmös första fotografer. En annan som han tog under sina vingar var en ung man vid namn Gustav Möller.
Möller som hade vuxit upp i Södra Förstaden under mycket fattiga omständigheter hade fått jobb som springpåg på Cementgjuteriet. Berg såg i honom en begåvning, gjorde honom till sin privata sekreterare och finansierade hans studier på Malmö handelsgymnasium – en skola som Berg hade grundat.
Men när fabrikören fick veta att Möller blivit medlem i Socialdemokratiska arbetareparti åkte han ut. Gustav Möller fick nytt jobb på tidningen Arbetet och blev så småningom partisekreterare och socialminister under Per Albin Hansson.
Ogillade socialister
I det längsta försökte patriarken Berg hålla socialisterna på avstånd. År 1889 bildade arbetarna i Lomma en arbetareklubb, krävde bättre betalt och gick i strejk. R F Berg svarade med en lockout, en konfliktåtgärd som han därmed blev först med i Sverige med att tillgripa.
Berg ”vann” konflikten, arbetarna blev återanställa med bättre villkor men tvingades lägga ner sin klubb. Därmed sågs han som en fiende av arbetarrörelsen. I tidningen Arbetet fick kan öknamnet ”Cementjesus” – med ett hjärta av sten.
Men Berg kom att mjukna, eller i vart fall tänka om. I ett föredrag 1906 avsade han sig sin patriarkala hållning mot arbetarna och förespråkade istället att parterna skulle mötas och teckna kollektiva avtal.
Villa Berga – ett sommarparadis
När R F Berg avled 1907 deltog bortåt 700 personer i begravningsprocessionen. Även många arbetare och fiskare medverkade. Under Bergs tid hade det Limhamn som tidigare knappt syntes på kartan på kort tid vuxit sig stort nog att 1886 utgöra ett fristående samhälle. Köpingen Limhamn hade runt 10 000 invånare när den inkorporerades med Malmö 1915.
Villa Berga, som var Limhamnskungens sommarparadis, hade uppförts 1898 på en tomt som idag ligger vid hörnet av Östra Bernadottesgatan och Hylltorpsgatan, inte långt från Bergaskolan. Villan revs 1976. Till hans minne och ära restes 1940 en mäktig staty av Edvard Trulsson i Strandparken.
Läs mer
För arbetarna i sina företag verkade han i en patriarkal anda; han gav arbetarna fri sjukvård och olycksfallsförsäkringar. Men den patriarkala eran gick mot sitt slut och arbetarna började organisera sig fackligt, något han var emot. 1889 bildades en arbetarklubb på företaget och murarna krävde högre löner. Han försökte tala med dem men den 15 mars såg han sig tvingad att stänga fabriken. Därmed var han var den förste i Sverige som använde sig av lockouten som vapen.
Han grundade senare Malmös arbetsgivarförening. Berg hade en stark religiös övertygelse vilket gav honom öknamnet "cement-Jesus" i tidningen Arbetet. Tillsammans med sin första hustru Amelie engagerade han sig i söndagsskoleverksamhet. I religiösa frågor hade Berg ett ekumeniskt förhållningssätt.
Han behöll banden till Evangeliska fosterlandsstiftelsen och statskyrkan där hans bror Edvard var präst men stod öppen för samarbete med Frälsningsarmén och baptister. Berg avled den 8 december 1907, samma dag som kungen Oscar II. Hans bror som var kungens läkare kunde inte närvara vid broderns bortgång då han var tvungen att närvara vid monarkens dödsbädd.
Litteraturtips
- Andersson, P. Gunnar, Alun och ark, kalk och krut . 1974.
- Berg, Jan O., Om R.F. Berg, Axel Danielsson och en ohelig Malmöallians 1898 (Elbogen 2011, s. 15-28.)
- Berg, Jan O, På spaning efter en svensk modell. 2011.
- Berg, Rudolf Fritz, Söndagsskolans i Malmö historia. 1901.
- Dalin, Eva, R F Bergs minne : en protokollsbok berättar. 2004.
Danielson, Bengt, Företagsarkiv från Euroc på Landsarkivet i Lund. 1991. - Fredenberg, KG, När limhamnskungens krona blev tung att bära. 1992.
- Georgsson, Lars-Olof, Pionjärerna i det Skånska näringslivet. 1995.
- Lundin, Johan A. Näten på Limhamn – sociala relationer i ett lokalsamhälle 1870-1914. 2006.
- Mellvig, Folke. Industrikung och idealist : boken om R. F. Berg. 1945.
Minne från medaljutdelningsfesten den 5 december 1940. - Svensson, Per. Malmö - världens svenskaste stad, 2011.
- Åberg, Alf, Cement i 100 år : en krönika om Skånska Cementaktiebolaget AB Cementa. 1972.
Sidan senast uppdaterad: