Frans Suell
Malmös store entreprenör och industrialist under slutet av 1700-talet och början av 1800-talet. Som bland annat bidrog till att staden fick en modern hamn.
Frans Suell var mer eller mindre född handelsman. Hans farfar Frantz Suell invandrade från Holstein år 1712 för att bli handelsman i Malmö. Han kom att äga både Limhamns kalkbruk och Lomma tegelfabrik. Han startade också en tobaksfabrik som hans söner Ernst och Nicolas sedan tog över.
Frans Suell (den yngre) var son till Nicolas och därmed sonson till Frantz Suell (den äldre). Vid tio års ålder praktiserade han i faderns handelsbod och som 14-åring skrevs han in vid Lunds universitet. När fadern Nicolas dog skickades sonen till Hamburg för vidare praktik. Verksamheten i Malmö sköttes under tiden av Henrik Falkman, rådman i staden och senare omgift med Nicolas änka.
Blev kompanjon med svärfar
Åter i Malmö år 1771 ingick Frans Suell kompanjonskap med sin styvfar. Tillsammans drev de firman Falkman & Suell. Men Frans Suell hade även sin egna affärsverksamhet, bland annat kalkbruket i Limhamn. Suell bildade även sockerraffinaderiet Patrioten som blev ett av stadens mest vinstgivande företag.
Tobaksfabriken gick först knackigt. Fabriken flyttades från det gamla Kronomagasinet på Adelgatan. All produktion samlades istället i fastigheterna runt Jörgen Kocks gamla 1500-talshus vid Stortorget. Kockska huset hade köpts som bostad åt Suell och hans hustru Anna Catharina (Cajsa) af Trolle.
Misstag blev framgång
Paret hade gift sig 1774. Det var samma år som en affär kunde ha slutat i konkurs. Möjligen var det ett misstag eller så var han smart. För lånade pengar hade han köpt på sig ett gigantiskt lager av bästa tobaken från Virginia. Men affären blev lyckad. Turligt nog utbröt det amerikanska frihetskriget 1776. Värdet av råtobaken kom att fyrdubblas. Suell blev en förmögen man.
När barn var lönsamma
Barnarbetare var vanligt förekommande i tobaksbranschen. Minimiålder vid mitten av 1700-talet var fastställd till 10 år. De barn som Frans Suell använde i sin fabrik var mellan 10 och 15 år gamla. Dessa var föräldralösa eller rekryterade från familjer som hade fattigvård. Det går inte att bortse ifrån att tobaksindustrin – med dessa barnarbetare – fick betydelse för utvecklingen av Malmö som industristad.
Suell förstod att ytterligare en förutsättning för tillväxt var en riktig hamnanläggning. Förslag om att anlägga en hamn hade framförts redan i mitten av 1700-talet, men det var Frans Suell som ledde arbetet, med start 1775. För detta har han förärats en praktfull staty på Norra Vallgatan.
Suells park blev Folkets park
Frans Suell har lämnat spår även på andra ställen i Malmö. På Möllevången lät han bygga en mindre herrgårdsbyggnad. Till gården hörde en stor park med vattendammar. Den Suellska gården blev ett sommarhem och en tillflyktsort långt bort från den smutsiga, stinkande och trångbodda staden. Han anställde en trädgårdsmästare och la ner mycket omsorg på trädgårdsanläggningar. Parken kom med åren att bli Folkets park, medan den Suellska villan föll i glömska, allt mer inkapslad av den omgivande bebyggelsen. Det skulle dröja till 1970-talet innan villan återställdes till ursprungligt skick.
Brand och konkurs
Frans Suell gav sig också in i textilbranschen. Concordia blev namnet på hans textilfabrik med färgeri som uppfördes på en tomt mellan Snapperupsgatan och Djäknegatan. Med brittiska vävstolar tillverkade man tyger av olika kvalitet. Verksamheten var tämligen lönsam och sysselsatte uppemot 100 anställa, varom många kvinnor. Men 1808 kom katastrofen. Fabriken totalförstördes i en brand.
Några år in på det nya århundradet var Frans Suell en av de ledande gestalterna bakom bildandet av Malmös första bank, Malmö diskont. Men efter bara något år drog han sig ur styrelsen. Och det var tur det. Samma år som han avled 1817 kraschade banken och gjorde Malmö mer eller mindre bankrutt.
Frans Henrik Kockum tog över
Efter Suells död och bankens kollaps hamnade änkan i ekonomiska svårigheter. Bland sönerna fanns ingen som var kapabel att driva affärsverksamheten. Den som låg närmast till hands var mågen Lorens Kockum. Han tog över verksamheten, men utan större framgång. Det blev istället hans son som tog vid. Sonen hade fått namnet Frans efter sin morfar och Henrik efter sin farfar, sämskmakaren Henrik Kockum. Det skulle snart visa sig att denna Frans Henrik Kockum (född 1802) hade sinne för affärer.
Frans Suells staty
Malmös Planterings- och försköningsförening ville gärna nära 100 år efter hans död skapa en möjlighet att hedra hans minne. På enskilt initiativ och genom insamlande av pengar genom Adolf Faxes kunde föreningen göra en beställning till konstnären Edvard Trulsson på en helfigursstaty som sedan blev gjuten i brons. Den 17 juli 1915 kunde föreningen under festliga former överlämna konstverket till Malmö Stad.
Litteraturtips
- Släkten Suell. Malmö fornminnesförenings minnesskrift 1909 – 1919. Malmö 1920.
- Rune Bokholm. Handel och vandel – tre generationer Suell. 2004.
- Ludvig B Falkman. Minnen från Malmö. Handlaren, tobaksfabrikören, bruks- och godsegaren, kommerserådet och riddaren af kungl. vasaorden Frans Suell. 1986.
Sidan senast uppdaterad: