Internationell uppmärksamhet
Storstrejken hade väckt internationell uppmärksamhet genom sin omfattning och längd. Ingen motsvarande konflikt i Europa hade hittills pågått längre än åtta dagar. I Europa och Nordamerika genomfördes insamlingar till de strejkande arbetarna i Sverige. Den tyska Landsorganisationen bidrog med fem miljoner kronor. Drygt en månad senare - den 6 september 1909 - sattes punkt för storstrejken. Men de problem och motsättningar som utlöst konflikten hade inte kommit till någon hållbar lösning.
Malmö - en stad i konflikt
Under storstrejken hölls dagliga möten i Folkets park mellan klockan elva och klockan ett. Genom den tillfälliga strejktidningen Svaret som startats sedan även typograferna — trots avtal — anslutit sig till storstrejken får vi i en notis veta att "stämningen är fast och entusiastisk för stridens fortsättande". Tidningen kostade fem öre styck och såldes i 125 780 exemplar. I en notis "Möten och bröd i Malmö" berättas att talare på dagens strejkmöte var K. Kiefer från Köpenhamns fackföreningar som höll ett "anslående föredrag, som mottogs med bifall".
I början av september talade Thorvald Stauning som senare skulle bli statsminister och en dansk motsvarighet till Sveriges Per Albin Hansson. Att flera av talarna kom från den köpenhamnska arbetarrörelsen var naturligt eftersom det funnits ett nära samarbete redan innan August Palm i Köpenhamn tillsammans med danska och norska arbetare bildat "Föreningen för socialismens utbredande i Sverige".
Många bidrog i kampen
En central fråga för det nybildade Storstrejksutskottet blev att organisera hjälpen till de mest behövande. Eftersom bröd var en viktig basföda i arbetarfamiljernas kosthåll var det en trängande uppgift att förse de strejkande med bröd. Solidars bageri ombildades till "Storstrejksutskottets bageri" som enligt notisen i Svaret skulle "hålla de stridande med bröd". Köpenhamns Fællesorganisation hade erbjudit sig att bidra med dagligt bröd, men hjälpen strandade på de höga tullarna. Utskottet delade också ut anvisningar till behövande familjer vilka i sin tur kunde lösas in hos den kooperativa föreningen Seger.
Nyhetsrapporteringen
Tidningen Arbetets redaktör Axel Danielsson hade i samband med åtalen mot honom på 1880-talet skrivit att i Malmö blir alltid motsättningarna lite hårdare och tydligare än annorstädes i landet. Sett i en backspegel flätas också storstrejken i Malmö in i en rad uppslitande konflikter som sammantaget skapar bilden av en orolig tid i stadens historia. Hamnarbetarkonflikten 1908 som resulterat i bomben mot Amalthea i juli månad hade föregått storstrejken och den skulle komma att följas av en nästan lika inflammerad kommunalarbetar-strejk som fick ett slut först 1910.
Särskilt omskriven blev konflikten sedan stadens nybildade välfärdskommission mobiliserat studenter och officerare vid Kronprinsens husarer för stadens renhållning. Tidningens Arbetets redaktör Axel Uhlén skrev roat att renhållningen i staden aldrig skötts av folk med finare namn som "von Platen, von Essen, Gyllenstjerna m.fl".
Typografernas strejk
Den borgerliga pressen ställdes också genom typografernas strejk inför stora svårigheter och talade om anarki. Sydsvenska Dagbladet Snällposten utkom med en tvåsidig tidning som försåldes till priset av fem öre. Även distributionen ställdes inför svårigheter då tidningsbuden också gått i strejk. Skånska Dagbladet lät meddela sina läsare att tidningen fortsättningsvis skulle utkomma genom att maskinskrivna rapporter anslogs på annonspelare och på restauranter och järnvägsstationer, eftersom hela "officinens personal deltager i storstrejken och inga tillfälliga arbetare här stå till buds".
Storstrejken en del i en större kraftmätning
Strejken hade föregåtts av ett år kantat av konflikter. Historikern Bernt Schiller tecknar i sin doktorsavhandling orsakerna i en rad samtida rörelser och konflikter som sammanföll med en vikande ekonomisk konjunktur. 1908 hade nära två miljoner arbetsdagar gått förlorade genom lockouter och strejker. De besvärliga tiderna har tecknats som en större ram för att fånga tidsandan och för att förstå de olika parternas agerande.
Storstrejken ingick i en mera omfattande kraftmätning som handlade om grundläggande frågor på arbetsmarknaden och som fortfarande har sin aktualitet; en internationaliserad marknad, ekonomisk kris, reducerad arbetstid och lönereduktion i kristider, regelverket på arbetsmarknaden och mest grundläggande; makten över arbetet — 1909 formulerat i SAF stadga § 23 (senare § 32).
.jpg)
