Belägring och stormning 1676–77

Från juli 1676 var Malmö helt omringat av den danska armén. Natten mellan den 25 och 26 juni 1677 gick danskarna till storms mot Malmö.

I krigen mellan Sverige och Danmark på 1600-talet belägrades Malmö två gånger, dels under det så kallade Horns krig 1643–1645 och senare under det skånska kriget 1675–79. Under Horns krig var Malmö en dansk stad, men under det skånska kriget var Malmö svenskt. Freden i Roskilde 1658 hade förvandlat Skåne till en svensk provins.

Fältmarskalk Gustaf Horn, som under sommarhalvåret 1644 belägrat Malmö, planerade det följande året en stormning av staden vars fästningsverk inte var i bästa skick. Men freden i Brömsebro 1645 omintetgjorde stormningsplanerna.

Nytt krig mellan Sverige och Danmark

Stormat blev emellertid Malmö drygt tjugo år senare av danskarna. På hösten 1675 hade ett nytt krig brutit ut mellan Sverige och Danmark.

I det nu svenska Malmö var man inte oförberedd, en omfattande modernisering av fästningsverken hade genomförts. Efter den danska landstigningen vid Råå i juni 1676 erövrades fästningarna i Landskrona, Helsingborg och Kristianstad. Endast Malmö hölls fortfarande av svenskarna.

Belägring och anfall

Från juli 1676 blev Malmö helt omringat av den danska armén. Belägringen upphävdes tillfälligt efter det för svenskarna framgångsrika slaget vid Lund i december 1676.

Natten mellan den 25 och 26 juni 1677 gick danskarna till storms mot Malmö. Huvudanfallet sattes in i öster vid nuvarande Drottningtorget där man lyckades ta sig över vallarna och in i staden men slogs tillbaka av svenska motanfall. Anfallet var emellertid illa förberett, den danska belägringsarmén led så svåra förluster att den måste dra sig tillbaka.

Stormningen misslyckas

Den misslyckade stormningen av Malmö fick väl så stor betydelse för den fortsatta krigsutvecklingen som det mer omskrivna slaget vid Lund året dessförinnan. Om danskarna hade lyckats inta Malmö hade man haft en betydligt starkare position vid fredsförhandlingarna.

Svensk lag och svenska ämbetsmän

Skåne hade efter freden i Roskilde 1658 haft en särställning inom det svenska riket med bibehållna danska lagar och dansk kyrkoordning. Sedan freden efter det Skånska kriget slutits 1679 inledde de svenska myndigheterna ett omfattande arbete för att likställa Skåne med övriga Sverige.

På en rad viktiga poster insattes svenska ämbetsmän, svensk lag och svensk kyrkoordning ersatte dansk.

Danska skåningar blir svenskar

Den redan 1668 inrättade universitetet i Lund inriktades nu mot att utbilda ämbetsmän i svensk förvaltning. I och med att kyrkan, den högre utbildningen och domstolarna omformats efter svenskt mönster hade de viktigaste åtgärderna vidtagits för att på sikt förvandla danska skåningar och Malmöbor till svenskar.

Sitt vardagsspråk och sina traditioner behöll man, och våra dagars uppfattning om nationell tillhörighet fanns inte på 1600-talet.