Kungaporträtten i Malmö rådhus

I Malmö Rådhus finns en rad kungliga porträtt, som tillkommit på 1600-talet och som sedan kompletterats.

Under 1600- och 1700-talen hade danska rådhus, domstolsbyggnader, kyrkor och herrgårdar ofta sådana samlingar, men de flesta har genom århundradena försvunnit eller förstörts.

Därför är denna långa serie av monarker ett stycke kulturhistoria. Och även om konstnärerna inte alltid varit av det skickligaste slaget, speglar tavlorna den tidens mode och stil och fångar besökarnas uppmärksamhet.

Vem äger porträtten?

Drygt hälften av porträtten ägs av Sankt Knutsgillet, som sedan 1500-talet haft sina lokaler i Rådhuset och den andra delen av Malmö stad. I några fall finns kungaporträtten i två exemplar, anskaffade av båda parter.

Kroppstora halvfigurer

Enligt uppgift tog Christian 4. (1577-1648) initiativ till de första elva målerierna, som skulle pryda den nya rådstugan mot Kompanigatan. Den tyske, men i Malmö då bosatte, målaren/konterfejaren Pieter Hartman fullföljde uppdraget 1607. Porträtten, som alla är kroppstora halvfigurer målade på trä, omfattar Valdemar Atterdag (cirka 1320-1375) till och med Christian 4. Förebilden är de så kallade Kronborgtapeterna.

Dessa vävda tapeter, eller gobelänger som de kallas idag, beställde Frederik II (1534–1588) av målaren Hans Knieper år 1581, som del av utsmyckningen på Kronborgs slott. Ursprungligen var det 43 tapeter, omfattande 101 kungar. Idag finns endast femton kvar, sju på Kronborgs slott och resten på Nationalmuseet i Köpenhamn.

För Valdemar Atterdag, drottning Margrethe (1353–1412) och Christoffer III av Bayern (1416-1448) finns inga tapeter bevarade. Porträtten av dessa i Malmö rådhus är därför unika.

Kungligheter och personer inom hovet

1652–1654 målade Andreas Kieldsen (död 1670) nio kroppsstora tavlor till Knutsgillet efter att Frederik III (1609–1670) vid besök i Malmö 1652 hade skänkt 100 riksdaler.

Man valde då att måla de kungligheter som hade upptagits i gillet. Detta blev den blivande Frederik II., vilken som tronföljare haft Malmöhus som residens och då blivit Knutsbroder. Även hans son hertig Ulrik (1578–1624), Christian IV:s äldste son prins Christian (1603–1647), Frederik III och drottning Sophie Amalie. Utöver detta tillkom hovmannen Ernst Günther med hustru Augusta samt Frederik III:s föräldrar Christian IV med gemål Anna Catharine, som ej var medlemmar av gillet.

Samtliga utom två är målade i tidstypisk dräkt som speglar den tidens frisyrer och mode. Två porträtt med årtalen 1610 respektive 1630, som föreställer prins Christian, finns idag deponerade på Malmö museer.

Knutsgillets skyddshelgon målad av okänd konstnär

Samtida med de övriga porträtten är också målningen av Knutsgillets skyddshelgon, Knut den Helige (Knud IV, (kung 1080–1086), som mördades i S:t Albani kyrka, Odense 1086 och helgonförklarades år 1100. Knut är fantasifullt målad i full krigsrustning av okänd konstnär.

De första svenska kungarna efter freden 1658

De tre första svenska kungarna efter freden 1658 hänger idag i en av Tingsrättens salar. Karl X Gustafs (1622–1660) porträttör är David Klöcker von Ehrenstrahl (1628–1698). Två målningar av Karl XII (1682–1718) (en finns i Landstingssalen) har J H Wedekind (1674-1736) respektive Ehrenstrahls systerson David von Krafft (1655-1724) som konstnärer.

Av 1700-tals kungligheterna har Anders Bergius (1718–1793) målat Adolf Fredrik (1710–1771) och Gustaf III (1746–1792) med gemål Sofia Magdalena. Gustaf IV Adolf (1778–1837) porträtterats av Per Krafft d.y (1777–1863). Den tavlan hänger idag i kommunfullmäktiges ordförandes tjänsterum på rådhuset.

Bernadottesläktens kungar

I ett rum mellan Knutssalen och Landstingssalen, som kallas Bernadottesalongen, hänger sju målningar av Bernadottesläktens kungar.