Till lokal navigering Gå direkt till innehållet
$left
$middle

Under 2022-2023 bygger vi om webbsidorna om Malmös historia. Vi ser över texterna och alla artiklar kommer att illustreras med nya och många fler bilder. Det innebär tyvärr att det stundtals kan vara bilder, länkar och karthänvisningar som inte fungerar som de ska. Vi hoppas att ni kan ha överseende med det och att ni kommer att uppskatta våra nya förbättrade sidor om Malmös historia.

Belägringen av Skåne 1644-1645

Karta över Malmö med omgivningar 1644. 
Karta över Malmö med omgivningar 1644. 

I maj 1643 beslöt det svenska riksrådet att anfalla Danmark i avsikt att utbreda det svenska inflytandet i södra Östersjön och om möjligt erövra Skåne, Halland och Blekinge.

Målet var att "kasta Danmark helt och hållet omkull" som ett uttalande i det svenska rådet lydde. Under det pågående Trettioåriga kriget hade Sverige redan starka trupper i fält nere på kontinenten och planen gick ut att en svensk armé under fältmarskalk Lennart Torstensson skulle anfalla Danmark från Tyskland samtidigt som en annan armé under fältmarskalk Gustaf Horn anföll Skåne. Målet för de bägge arméerna var att från två håll erövra Köpenhamn. Det var därför viktigt för svenskarna att erövra Malmö som belägrades av svenska trupper under hösten 1644 och sensommaren 1645.

Intog Helsingborg och Landskrona 1644

I februari 1644 överskred Gustaf Horn riksgränsen och intog Helsingborg och Landskrona. Av de skånska fästningarna återstod därmed bara Malmö och Kristianstad. I början på juni visade sig svenska trupper utanför Malmö och började att blockera staden. Något försök till stormning gjordes dock aldrig. Eftersom den svenska flottan inte behärskade Öresund blev blockaden aldrig fullständig.

Svenskarnas högkvarter i Västra Skrävlinge

Svenskarnas högkvarter fanns i Västra Skrävlinge by där Gustaf Horn bodde med sin familj. Hans dotter Agneta Horn har beskrivit tiden i lägret varav det framgår att de svenska soldaterna var förlagda i bondgårdar hyddor och i tält.

Den 6 september 1644 kom Christian IV till Malmö i spetsen starka danska styrkor. Det svenska lägret besköts av danskarna och svenskarna fick svårigheter med försörjningen av trupperna. Den 27 september satte svenskarna eld på sitt läger och drog sig tillbaka till Uppåkra. I augusti 1645 återupptog Gustaf Horn belägringen av Malmö och högkvarteret förlades åter till Västra Skrävlinge.

Civilbefolkningen led svårt av kriget

Den 13 augusti 1645 slöts freden i Brömsebro men Horn blev kvar vid Malmö till in i september. Att civilbefolkningen fick lida svårt av kriget visas av en skrivelse från kyrkoherden i Husie och Västra Skrävlinge Jens Jensen Aars till kung Frederik III. Han skriver att i samband med kriget blev huvudförsamlingen Husie och annexförsamlingen Västra Skrävlinge ”gandsche i grund ödelagt och nederbrut uden lidet aff en gaard i hoffuidsognet, i annexen uden 8 ringe hytter”

Fynd av hus 1971

Vid schaktningsarbeten i Västra Skrävlinge 1971 upptäcktes resterna av 17 nedbrunna mindre hus som genom lösfynd kunde sättas i samband med det svenska lägret.

  • Bjurling Hjördis: Gustaf Horns belägring av Malmö. (Malmö under de skånska krigen Malmö Museum småskrift nr 1 1977
  • Malmö stads historia del 2 s 40-42. Malmö 1977

Relaterat

sv