Till lokal navigering Gå direkt till innehållet
$left
$middle

Under 2022-2023 bygger vi om webbsidorna om Malmös historia. Vi ser över texterna och alla artiklar kommer att illustreras med nya och många fler bilder. Det innebär tyvärr att det stundtals kan vara bilder, länkar och karthänvisningar som inte fungerar som de ska. Vi hoppas att ni kan ha överseende med det och att ni kommer att uppskatta våra nya förbättrade sidor om Malmös historia.

Barnbibliotek

Gammalt svartvitt foto på tre barn i bibliotek.

Den 6 november 1914 öppnade Malmös första barnbibliotek med Helja Jacobson som Malmös första barnbibliotekarie.

I historisk tid betraktades barn som små vuxna. Tanken på deras särskilda behov och barndomen som en särskild tid att beakta växte fram först under sjutton- och artonhundratalen. Idén om bibliotek för barn har sitt ursprung i USA. Valfrid Palmgren, svensk bibliotekspionjär, gjorde i början av förra seklet en studieresa i Förenta staterna. Åter i Sverige tog hon initiativ till och startade det första moderna svenska barnbiblioteket i Stockholm 1912. Hon skulle också medverka till att Malmö fick sitt första barnbibliotek två år senare.

År 1913 anhöll Styrelsen för Biblioteks- och föreläsningsföreningen om anslag för att upprätta ett barnbibliotek i lokaler i anslutning till huvudbiblioteket i Tunneln på Adelgatan. Drätselkammaren motsatte sig detta och föreslog att hela biblioteket, såväl huvudbibliotek som den tilltänkta barnavdelningen, skulle flytta till en lokal utanför stadskärnan. Olämpligt, menade biblioteksstyrelsen.

Men samtidigt och på eget initiativ hade tre kvinnor i Malmö — Ina Herslow, Werna Callmer och Eva Berg von Linde — bedrivit bokutlåning i samband med barnbespisning. I februari 1914 kunde de meddela biblioteksstyrelsen att de hade fått anslag från kommittén för Barnens dag för att upprätta ett barnbibliotek. Nu hade de gått i författning om ett sådant att ställas ut på den Baltiska utställningen sommaren samma år. Barnbiblioteket byggdes upp efter samma principer som i Stockholm och Valfrid Palmgren bidrog med idéer och råd.

De tre Malmökvinnorna erbjöd Malmö stad att efter utställningens slut överta biblioteket med inredning och böcker. Därtill erbjöd Ina Herslow staden en lokal för ändamålet under fem år — en lägenhet på Södra Förstadsgatan 38 — förutsatt att stadsfullmäktige beviljade medel för underhåll. Såväl biblioteksstyrelsen som stadsfullmäktige accepterade erbjudandet och den 6 november 1914 kunde biblioteket öppna sina portar. Som assistent anställdes den unga Helja Jacobson, Malmös första barnbibliotekarie.

Malmö barnbibliotek blev en omedelbar succé. Redan efter två månader kunde Helja Jacobson och hennes kolleger — två assistenter och ett tiotal frivilliga — räkna inte mindre än 500 inskrivna låntagare. Antalet lån uppgick till cirka 4000. Vid april månads utgång 1915, alltså efter sex månader, hade 23 525 barn besökt läsesalen. Året 1915 kunde man räkna sammanlagt cirka 31 500 lån.

Malmö barnbibliotek blev kvar på Södra Förstadsgatan i tio år och flyttade därefter först till Jöns Filsgatan och sedan 1927 till Södra Vallgatan 3. Här blev barnbiblioteket kvar ända till 1946 då det tillsammans med biblioteket i Tunneln flyttade in i museets tidigare byggnad på Regementsgatan.

Gentili, Bo, Ett långt provisorium. Malmö stadsbibliotek i hotell och restaurang Tunneln 1905-1946. (Elbogen, 2005, s. 139-147. )

Nosslin, Folke, Malmö stadsbibliotek 1905-1946. Minnesskrift vid invigningen av nya stadsbiblioteket. 1946.

Relaterat

sv