Att resan i öppen båt över Sundet var "ganska obehaglig och mycket långsam" intygar Ludvig B. Falkman, rådman i Malmö på 1840-talet. Han berättar också att hans far, trots släkt och affärsvänner, endast besökte Köpenhamn vartannat eller vart tredje år. Somliga vintrar avbröts trafiken därför att Öresund frös till. Julen 1794 var osedvanligt kall och på julafton färdades Ludvig B. Falkmans far med släde över Sundet.
Hjulångaren Caledonia till Köpenhamn
Så skrev man året 1819. Den 23 maj anlände hjulångaren Caledonia till Köpenhamn. Härmed inleddes ångans epok. Ännu var man dock rädd för nymodigheterna. På grund av röken och eldfaran fick Caledonia inte gå i hamn i vare sig Köpenhamn eller Malmö. Hon måste lägga till på redden och passagerarna roddes iland.
Ångskonerten Malmö
I juli 1838 gjorde ångskonerten Malmö, nybyggd för att trafikera leden Malmö-Köpenhamn, sin jungfrufärd. Biljettpriset för en resa över Öresund var fyra riksdaler i första och två i andra klass. Överfarten tog två timmar. Ångskonerten var riggad som en skonare och hade två maskiner om vardera 35 hästkrafter.
Ångfartyg
Efterhand kom nya ångare. I slutet av 1840-talet trafikerade fyra ångfartyg leden mellan Malmö och Köpenhamn. Trafiken var lönsam och flera rederier konkurrerade om passagerarna. Den första propellerångaren kom 1870. 1874 segrade bolaget Det Forenede Dampskips-Selskap i kampen om resenärerna och övertog alla linjefartyg i Öresund. Hjulångarna Gefion och Gylfe sattes i trafik och med dessa klassiska fartyg förs berättelsen in i 1900-talet. Gefion var ett svårmanövrerat skepp. Hon kolliderade vintern 1901 i Sundet och sjönk, men bärgades och återinsattes i trafik. Inga människor kom till skada.
Propellerångare
År 1905 satte det då nystartade Öresundsbolaget in propellerångaren Öresund, byggd på Kockums varv i Malmö, på routen Malmö-Köpenhamn. Propellerångarna skulle snart bli fler. 1908 presenterade bolaget ångaren Sverige, Skandinaviens bäst utrustade passagerarfartyg med en topphastighet på 18 knop. Efter en regress under krigsåren 1914-1918 ökade trafiken över Öresund åter på tjugotalet. 1935 räknade Öresundsbolaget in inte mindre än sju ångfartyg och sex motorfartyg i sin flotta.
Trafiken låg nere under kriget
Under andra världskriget låg den officiella trafiken mellan Malmö och Köpenhamn i stort sett nere. Men efter kriget ökade den snabbt. På 1950-talet hade Öresundsbåtarna mycket höga passagerarsiffror Ett kilo smör kostade i Köpenhamn tre kronor och i Malmö sju. Kön av prismedvetna svenska husmödrar växte sig lån genom hela decenniet. Nu fick Öresundsbolaget också konkurrens av Centrumlinjen. En färja sattes in mellan Malmö och Kastrup, snart skulle också en färja mellan Limhamn och Dragör locka framför allt husmödrar till Dragörs butiker, men också bilister på väg till kontinenten.
Den mest mytomspunna av alla färjor som trafikerat leden Malmö-Köpenhamn är dock tågfärjan Malmöhus. Hon gjorde sin jungfruresa 1945 och togs till mångas sorg ur trafik 1986. Delar av hennes inredning finns att beskåda på Malmö museum.
Flygbåtarna
Flygbåtarna till slut, fartvidunder med en maxhastighet på över 30 knop. De första flygbåtarna — eller hydrofoilbåtarna som de egentligen hette — sattes i tjänst år 1965. Nu halverades avståndet i tid mellan Malmö och Köpenhamn, till fromma för jäktade affärsresenärer men inte lika glädjande för mer avstressade sundstrafikanter.
Färjorna försvinner när Öresundsbron invigs
Med Öresundsbron försvann behovet av färjetrafik mellan Malmö och Köpenhamn. En kanske tusenårig tradition upphörde när flygbåten Pilen hösten 2000 gjorde sin sista reguljära resa över Öresund.
.jpg)
