Donationsjordar
Spåren av Malmös donationsjordar är fortfarande synliga i stadsbilden. Pildammsparken med sjukhusområdet, Rörsjöparksområdet med Latinskolan, brandstationen och länsstyrelsen.
Den tredje donationsjorden finns vid området kring Hästhagen. Fram till 1965 var det enligt svensk lag förbjudet att privatisera de områden som utgjordes av donationsjord.
Vad är donationsjordar?
Donationsjord var från början kronans alltså statens mark. Marken skänktes av kungamakten till staden redan under medeltiden eller senare under 1500- och 1600-talen för att säkra stadsinvånarnas behov av betesmark och åker.
Danskt och svenskt donationssystem fungerade på samma sätt. Att Malmö lydde under Danmark under medeltiden spelar därför ingen roll. Länderna hade likartade bestämmelser vilka innebar att en donationsjord bara fick användas för borgerskapets gemensamma nytta. I senare tid har detta fört med sig att anläggningar som till exempel skolor, sjukhus och parker ofta har uppförts på donationsjord.

Malmö Allmänna Sjukhus, Magistratsvången. Foto: Carl Wilhelm Roikjer / Malmö Museer.
Henrikstorps egendom och Magistratsvången
År 1421 donerade Erik av Pommern gården Henrikstorp till Malmö stad. Marken drogs in till kronan i samband med att jordens ägare riddaren och borgmästaren Anders Mortensen blev dömd att brännas levande på bål.
Efter det att Skåne hade blivit svenskt och i takt med att åren gick blev kunskapen i staden om vad som var en donationsjord allt mer osäker. När Kungliga Kammarkollegium på 1700-talet begärde in en redovisning av hur donationsjordarna disponerades visste ingen i Malmö längre var Henrikstorps gård en gång låg.

Karta över Pildammsparken i Malmö. Foto: Mats Gustavsson / Malmö Museer.