Under 2021 bygger vi om webbsidorna om Malmös historia. Vi ser över texterna och alla artiklar kommer att illustreras med nya och många fler bilder. Det innebär tyvärr att det stundtals kan vara bilder, länkar och karthänvisningar som inte fungerar som de ska. Vi hoppas att ni kan ha överseende med det och att ni kommer att uppskatta våra nya förbättrade sidor om Malmös historia.

Donationsjordar

Malmö på 1580-talet. Kopparstick av Franz Hogenberg 1588.

Malmö på 1580-talet. Kopparstick av Franz Hogenberg 1588.

Spåren av Malmös donationsjordar är fortfarande synliga i stadsbilden. Pildammsparken med sjukhusområdet, Rörsjöparksområdet med Latinskolan, brandstationen och länsstyrelsen.

Den tredje donationsjorden finns vid området kring Hästhagen. Fram till 1965 var det enligt svensk lag förbjudet att privatisera de områden som utgjordes av donationsjord.

Vad är donationsjordar?

Donationsjord var från början kronans alltså statens mark. Marken skänktes av kungamakten till staden redan under medeltiden eller senare under 1500- och 1600-talen för att säkra stadsinvånarnas behov av betesmark och åker. Danskt och svenskt donationssystem fungerade på samma sätt. Att Malmö lydde under Danmark under medeltiden spelar därför ingen roll. Länderna hade likartade bestämmelser vilka innebar att en donationsjord bara fick användas för borgerskapets gemensamma nytta. I senare tid har detta fört med sig att anläggningar som t ex skolor, sjukhus och parker ofta har uppförts på donationsjord.