När kaffet kom till Malmö
För hundra år sedan fanns i Malmö flera kafferosterier. Ett av de största var Malmö Kaffekompani. Inte mindre än 10 ton kaffe rostades dagligen till grannarnas oförställda luktglädje.
Kaffet i Sverige omtalas kanske första gången av riksrådet Claes Rålamb. Han var ambassadör i Turkiet år 1658 och då lärde han sig konsten att dricka kaffe.
Kejsaren "lät hämta kaffe och lärde mig hur jag skulle dricka det förutan att bränna mig. Är ett slags ärter, föres från Egypten, vilka turkarna sönderstötte och kokade i vatten, bruka till deras delitier och i stället för brännvin sörpla det in mellan läpparna sjudande hett".
Kaffehus dyker upp i slutet av 1700-talet
Det var med Karl XII och hans karoliner på 1710-talet som bruket att dricka kaffe verkar ha blivit mera allmänt. År 1717 omtalas en större import av kaffe till Malmö genom en Rostockskeppare. Först i slutet av århundradet började det emellertid dyka upp "kaffehus" i staden.
Året 1783 ansökte en borgare om att få tillstånd att som "kaffekokare" få sälja den tillagade drycken "för vem som slikt hos honom åstunda". Några år senare dyker ytterligare en kaffekokare upp i staden. Det var konsertmästaren Henric La Haij som öppnade kaffehus, biljard och värdshus för resande.
Kaffet, kvinnornas område
När borgerskapet på 1700-talet samlades i små sammankomster i hemmen var det männens privilegium att ta sig en toddy medan kvinnorna fick hålla sig till odestillerade drycker, dvs. kaffet. Husets fina fru befattade sig inte alla gånger med matlagningen utom på ett område, skötseln av kaffet.
"husmodern drog sig inte för att dels bränna (rosta) kaffebönor uti ett för sådant ändamål förr vanligt redskap, kallat "kaffebrännare", varefter de av henne maldes på "kaffeqvarn" och förvarades i väl betäckta krukor i spiskammaren, vartill hon alltid hade nyckeln".
Malmö Kaffekompani på Ringgatan
För hundra år sedan fanns i Malmö flera kafferosterier. Ett av de största var Malmö Kaffekompani. Inte mindre än 10 ton kaffe rostades dagligen till grannarnas oförställda luktglädje. Doften av kaffe låg följaktligen tung över norra delen av Värnhemstorget.
Det var här, vid Ringgatan, som verksamheten skedde. Inne på gården stod en hög, rund skorsten på vars översta topp fyra bokstäver bildade ordet "Solo". Så hette kaffet. Ingen flanör på Värnhemstorget skulle vara ovetande om var dofterna kom ifrån.
Ny metod för kaffetillverkning
År 1904 kunde pressen meddela en häpnadsväckande nyhet från Värnhemstorget. Malmö Kaffekompani hade tagit i bruk en ny uppfinning, det magnetiserade kaffet!
Ju längre kaffet lagrades ju godare blev det. "Man har tidigare icke haft någon kännedom om orsaken till denna förädlingsprocess, men har nu, enligt en nyligen gjord uppfinning funnit att jordens magnetiska kraft är huvudorsaken till denna värdeförhöjning av kaffet."
Genom att köra in en vagn med kaffesäckar mellan några enorma magneter snabbade man på förädlingsprocessen. Kaffet blev helt enkelt makalöst gott.
Patent på kaffet
Firman tog svenskt patent och i en broschyr inbjöds kaffedrickande kunder att när som helst komma och titta på underverket och samtidigt ta sig en provslurk för att "själva övertyga sig om den märkbara höjning av kaffets arom och välsmak, som denna magnetiska förädlingsprocess åstadkommer".
Litteraturtips
- Aktiebolaget Malmö Kaffekompani. (Avsnitt i: Sveriges handel och industri i ord och bild. Malmö. 1903.)
- Alvå, Anders, Att förtjäna saltet till vällingen. 1984. (Författaren var bl.a. vd för Kaffe- & kolonialaktiebolaget i Malmö)
- Andersson, Helge, "Caffe-Hus" i 1700-talets Malmö (Elbogen 1996, s. 23-34.)
- Blomquist, Maria, Solo kaffe — kaffet med extra dragningskraft (Uppsats från Malmö högskola). 2008.
- Falkman, Ludvig B., Minnen från Malmö under första hälften af innevarande århundrade 1986.
- Sonnby, Nils, KåKå AB. 60 framgångsrika år. 1989. (KåKå AB = Kaffe- & kolonialaktiebolaget)
- Åberg, N., N. Åberg, Malmö. 1836-1936. 1936.
Sidan senast uppdaterad: