Vintern 1979

En skånsk vinter kan vara väldigt besvärlig. Men ingen i modern tid har varit så katastrofal som vintern 1979.

På nyåret 2024 drabbades Skåne av ett snöoväder som stoppade tusentals fordon längs E22 mellan Hörby och Kristianstad. Väderförhållanden var så svåra att räddningsarbetet körde fast. Människor fick övernatta längs vägen. Det var emellertid inte första gången Skåne drabbades av svårt snöoväder.

Värst i mannaminne var vintrarna 1929, krigsvintern 1942 och 1979 då hela Skåne försvann under snön – två gånger.

Grön jul – vitt nyår

Julen 1978 hade varit grön. Men under årets sista dagar började ovädret. En iskall nordostlig snöstorm drog in över det öppna landskapet. Stormen övergick till orkan på nyårsafton och lamslog hela Skåne.

I Malmö gick bussarna tills de körde fast. Många nyårsfester fick ställas in. Gatorna var nästan tomma. En och annan festprisse trotsade vädret och pulsade till någon närbelägen fest. Några tog sig fram på skidor, andra plockade fram snöskor. Fyrverkeri var inte att tänka på.

Katastrofområde

På landsbygden korkades vägarna igen. Hundratals bilar övergavs. Människor fick knacka dörr på gårdar för att komma in i värmen. Många hushåll drabbades av strömavbrott och telefonnätet brakade samma. Länsstyrelsen öppnade en sambandscentral. Bandvagnar och terrängfordon fick sättas in. Malmöhus län förklarades som katastrofområde och lokalradion sände extra för att nå ut med information och varningar.

På nyårsdagen kunde de största vägarna öppna. Men det skulle ta flera dygn in på nya året innan större delen av vägnätet var farbart. Kvar låg meterhöga drivor längs vägarna och kylan bet sig fast.

Mer snö

Den 13 februari 1979 gick tidningarna ut med en liten varning. Väderleksprognosen löd "Risk för mer snö". Dagen därpå hette det "En del snöbyar". Det skulle visa sig vara en klar underdrift. På onsdagseftermiddagen den 14 februari brakade helvetet lös.

Gamla drivor blev som nya

Det var de röjda, kvarvarande meterhöga drivorna längs vägarna från nyårshelgerna som ställde till. Den fykande snön lade sig mellan drivorna och täppte effektivt till vägarna igen. Plogbilarna var chanslösa. Arbetsplatser och skolor fick stänga. Enskilda hus på landsbygden låg mer eller mindre helt täckta av snö.

På tågstationerna i Skåne stod resenärer och frös. De svor över SJ:s dåliga service. Samtidigt slet järnvägsmanskapet med att gräva och ploga fram lok som kört fast i den meterhöga snödrivorna. Människor fick övernatta på sina arbetsplatser eller hos bekanta. Militära terrängfordon rekvirerades på nytt.

Genombrott för lokalradion

Lokalradion sände nästan dygnet runt med kontinuerliga varningar, väginformationer och senaste nytt. För alla som satt isolerade i sina hus blev radion den enda kontakten med omvärlden. Vid mikrofonen satt oftast radions energiske trafikreporter Karsten Erichs, även känd som ”Katastrof-Karre”.

Femton danska fiskare drunknade

På andra dagen, torsdagskvällen den 15 februari, stod i princip all trafik stilla i hela södra Skåne. En Öresundsbåt satt fast i isen i fyra timmar. Fyra fiskebåtar på Jylland blev nedisade och sjönk. Femton personer drunknade.

Efter två dygn på en gård vid Fuglie utanför Trelleborg kunde tre ensamma barn, mellan ett och sju år gamla, undsättas med helikopter.

Tredje dagen lossnade det

På tredje dagen fortsatte ovädret. Maten började ta slut i flera isolerade områden. Bandvagnarna gick i skytteltrafik. Från Malmö utgick en polisledd kilometerlång konvoj med 100 ton förnödenheter och djurfoder till Söderslätt. Många människor kunde äntligen återvända till sina hem och familjer efter flera dagar hemifrån.

Sportlovet drog igång

Samtidigt drog Sportlovet igång. På fjärde dagen bildades en konvoj från Malmö till färjorna i Trelleborg. I täten gick en hjullastare och plogbil, följd av ett hundratal bilar och ett tiotal bussar med sportlovslediga resenärer på väg mot Europa.

Läget under kontroll

Först en vecka efter de första stormbyarna var läget någorlunda under kontroll. Stormen hade bedarrat. Närmare 800 personer från vägförvaltningen, med 150 plogbilar, 180 lastbilar, snöslungor och bandvagnar, arbetade med att röja vägarna och de största vägarna var nu öppna, om än med långa köer.