Under 2023-2024 bygger vi om webbsidorna om Malmös historia. Vi ser över texterna och alla artiklar kommer att illustreras med nya och många fler bilder. Det innebär tyvärr att det stundtals kan vara bilder, länkar och karthänvisningar som inte fungerar som de ska. Vi hoppas att ni kan ha överseende med det och att ni kommer att uppskatta våra nya förbättrade sidor om Malmös historia.

Malmös äldsta biografer

Svartvitt fotografi på entrén till en biograf med namnet Alcazar.

Biograf Alcazar – idag Spegeln – på Stortorget 1939. Foto Otto Ohm / Malmö museum.

1904 öppnade den första kända biosalongen i Malmö. Den hette Malmö Biografteater – senare Kocks biograf.

Världspremiären hade varit i Paris, men redan året därpå, vid Industri- och slöjdutställningen sommaren 1896, visades för första gången rörliga bilder i Malmö. Filmerna var bara någon minut långa. Vad publiken fick se var gatuscener från den franska huvudstaden, fransyskor som badade i Seine samt arbetare på vägen hem från fabriken.

Man får väl tänka sig att bilderna hoppade och skakade i den lilla utställningsbiosalongen, men utvecklingen hade inletts.

Den första kända biografen i Malmö

Bara några år senare, närmare bestämt 1904, öppnade den första kända biosalongen i Malmö. Den hette Malmö Biografteater, senare Kocks biograf, och låg på Södra Tullgatan.

Om den var först? Från den 1 januari samma år hade en kringresande filmvisare tillstånd att visa sina biografiska bilder i en lokal på Adelgatan. Dock är det osäkert om här verkligen visades några filmer.

Fördjupning: Malmö Biografteater

Malmö Biografteater

Malmö Biografteater var en för tiden ovanligt stor biograf. Här fanns 180 platser; träbänkar, wienerstolar och längst fram några stoppade fåtöljer. En kakelugn stod i ett hörn och under filmduken ett piano. Programmet var omväxlande, ett antal 10–15 minuter långa filmer sammansatta till entimmesföreställningar.

Verksamheten och filmerna

Journalfilmerna var populärast, men också spelfilmer eller filmade skådespel förekom, de flesta producerade Frankrike, England eller Förenta staterna. Så småningom skulle också svenskproducerade filmer dyka upp på repertoaren. Biljettpriserna var höga — 35 till 50 öre, vilket motsvarade den dubbla timlönen för en arbetare.

Antalet bigrafer växer

Antalet biografer i Malmö skulle snabbt stiga. Mellan åren 1904 och 1914 öppnades närmare ett trettiotal. Flertalet kortlivade, men ändå fanns några kvar ännu på femtiotalet, om än under nya namn. Malmö Biografteater flyttade 1907 över gatan och blev Stora Biografteatern.

År 1913 byggdes den om och bytte samtidigt namn igen. Som Metropol skulle den leva kvar ända till 2001.

2011-03-07. Bo Gentili, Malmö stadsbibliotek.

Litteraturtips

Bergengren, Johan, När filmen kom till Malmö och andra skånska städer. (Skånska kinematografen. En bok om film i Skåne och skånska filmare. Sydsvenska dagbladets årsbok 1977, s. 56-92)
Furberg, Kjell, Svenska biografer. 2000.
Liljenberg, Bengt, Filmen kommer till Sverige. Anteckningar om filmens väg till Sverige, om förevisarna och de första föreställningarna. 2002.
Liljenberg, Bengt, Kinematographen och andra förlustelser. Särtryck ur Allt ljus på Malmö. 1966.
Liljenberg, Bengt, Här har man roat sig. Nöjen och förlustelseställen i Malmö 1860-1960. 2008.
Olsson, Jan, Sensationer från en bakgård. Frans Lundberg som biografägare och filmproducent i Malmö och Köpenhamn. 1988.
Stauslund, Uffe, Bio i Malmö. Malmös biografer genom tiderna. 2001.

Sidan senast uppdaterad: 2024-03-11 14:27