Till lokal navigering Gå direkt till innehållet

Under 2021 bygger vi om webbsidorna om Malmös historia. Vi ser över texterna och alla artiklar kommer att illustreras med nya och många fler bilder. Det innebär tyvärr att det stundtals kan vara bilder, länkar och karthänvisningar som inte fungerar som de ska. Vi hoppas att ni kan ha överseende med det och att ni kommer att uppskatta våra nya förbättrade sidor om Malmös historia.

Koloniträdgårdar

Koloniträdgårdar

Tillhör Malmö museers fotosamlingar

  • 1800-tal

Koloniträdgårdsrörelsen har sin bakgrund i den framväxande industrialismen under 1800-talet. Antalet invånare ökade i städerna och arbetarbefolkningen trängdes samman i mörka och osunda kvarter. Här föddes en längtan bort från bakgårdar och stenkolsrök.

Tidigast var man i Tyskland där lämplig mark i städernas närhet delades upp i lotter som bortarrenderades till hågade kolonisatörer för odling av potatis, köksväxter och blommor, samt med plats för en enkel sommarbostad. Som initiativtagaren brukar man räkna läkaren Daniel Gottlob Moritz Schreber (1808—1861) i Leipzig. Hans namn lever kvar i "Schrebergarten", det tyska ordet för koloniträdgård.

Från Tyskland spred sig kolonirörelsen till Belgien och via Danmark till Sverige. Redan på 1880-talet fanns i Landskrona ett spontant uppkommet koloniområde. I Malmö anlades de första kolonilotterna i ett område vid Pildammarna 1895. Initiativtagare och ekonomisk garant gentemot staden var Planteringsföreningen — senare Malmö Förskönings- och Planteringsförening. Intresset var stort och området utökades successivt. Kolonisterna bodde på gångavstånd från kolonin. På kvällen återvände de hem med korgarna fyllda av grönsaker, frukt och blommor.
 
Koloniområdet vid Pildammarna låg i anslutning Södra Förstaden som hade en stor arbetarbefolkning. Inom några år uppstod behovet av ett liknande område i Östra Förstaden. Detta, som kom att ligga invid Lundavägen, öppnade 1905. Bara ett tjugotal lotter återstår idag, men dessa utgör det äldsta ännu bevarade koloniområdet i Malmö. Zenith från 1908 — uppkallat efter margarinfabriken som låg intill — ligger utmed Celsiusgatan, väster om Nobelvägen.
 
Krigsåren 1914 till 1918 innebar livsmedelsbrist i Sverige varför efterfrågan på kolonilotter ökade ytterligare. Kolonisterna bidrog till hushållet med avsevärda kvantiteter frukt och grönsaker. Under mellankrigstiden fortsatte utvecklingen och nu överlämnade Planteringsföreningen administrationen till de nybildade trädgårdsföreningarna: Föreningen Pildammskolonin, Lundavägens och Zeniths koloniföreningar. Den första av de tre blev också den första att försvinna. Trots protester revs Pildammskolonin 1918 på grund av utbyggnaden av Malmö allmänna sjukhus.
 
Också under senare hälften av 1900-talet har utvecklingen fortsatt, inte minst därigenom att standarden på kolonistugorna har förbättrats. Idag är koloniområdena — vid sidan om parkerna — självklara inslag i den gröna stadsbilden. Därtill kommer att kolonilotterna har blivit populära bland Malmös invånare med rötter i fjärran länder. Odlingarna är ofta "mångkulturella" och man kan få se skånska stockrosor samsas med till exempel koriander och bockhornsklöver.

Malmö stad har idag över 6000 kolonilotter varav cirka 5000 ägs av kommunen. Trädgårdskoloniområdena är följande: Almåsa, Elinelund, Kölnan, Mossängen, Ärtholmen, Östra Sommarstaden, Lundavägen, Strandåsvägen och Zenith.

Johanneskolonierna

Johanneskoloniernas område som var 14 000 kvadratmeter stort med plats för ett sextiotal trädgårdar med kolonistugor och gemensamhetslokaler utlades 1909. Merparten av kolonierna försvann när Pilgården uppfördes 1943. Många kolonistugor flyttades ut till nya områden, utanför staden.

Kolonirörelsen var sin tids gröna våg. Spontana odlingslotter fanns sedan länge - inte minst på gamla skyddsvallar. I organiserad form var Landskrona först i landet, följt av Malmö 1895 då Planteringsföreningen tog initiativet till ett första inhägnat koloniområde, Pildammskolonierna. Det blev en succé och behovet av nya lotter ökade kraftigt. Nya områden tillkom, som vid Lundavägen och Zenith (båda finns kvar), men även spridda lotter i anslutning till Pildammskolonierna.

Där det tidigare hade legat en plantskola anlades Johanneskolonierna, vid Sankt Johannes kyrka (uppförd 1903-1907) och ungefär där Pilgården ligger idag, mittemot norra nedgången till Triangelns station.

Några mer oorganiserade kolonilotter fanns också där Konsthallen ligger idag, upp emot Munkgatan.

Dela

Relaterat