$left
$middle

Under 2023-2024 bygger vi om webbsidorna om Malmös historia. Vi ser över texterna och alla artiklar kommer att illustreras med nya och många fler bilder. Det innebär tyvärr att det stundtals kan vara bilder, länkar och karthänvisningar som inte fungerar som de ska. Vi hoppas att ni kan ha överseende med det och att ni kommer att uppskatta våra nya förbättrade sidor om Malmös historia.

Amalthea 1908

Äldre svart-vitt fotografi föreställande en båd. På båtens sidan syns ett hål orsakat av en explosion.

Skeppet Amalthea efter dynamitattentatet. Foto: Okänd/Malmö Museum.

Amaltheadådet var ett politiskt attentat som begicks i Malmö hamn mot fartyget Amalthea natten mot den 12 juli 1908. En person dödades och 23 skadades.

Ett av de mest spektakulära politiska attentaten i Sverige inträffade i Malmö hamn sommaren 1908.

Bakgrunden till attentatet

Efter en konflikt inte bara med arbetsgivaren utan också med den egna fackliga organisationen hade hamnarbetarna i Malmö gått i strejk.

Arbetsgivaren svarade med att kalla in engelsk arbetskraft– "strejkbrytare" menade arbetarna i Malmö.

Engelsmännen var förlagda på logementsfartyget Amalthea.

Attentatet på Amalthea

Natten mellan den 11 och 12 juli 1908 sprängdes Amalthea. Vid attentatet dog en engelsman och tjugotre skadades.

Attentatsmännen

Attentatsmännen identifierades snart, tre arbetslösa ungsocialister. Två av dem, Anton Nilsson och Algot Rosberg, dömdes till döden, medan den tredje, Alfred Stern, fick livstids straffarbete.

De dödsdömda benådades sedan, och efter en intensiv kampanj frigavs samtliga 1917.

Lång planering och stulen dynamit

Attentatet hade planerats av Nilsson, Rosberg och Stern under sina möten på nykterhetskaféet Utposten, som låg på Södra Förstadsgatan, där Triangelns köpcentrum ligger idag.

Dynamiten som användes vid dådet hade stulits vid ett inbrott i Klagshamns kalkbrott. Algot Rosberg åkte över till Köpenhamn och köpte stubintråd och fick sedan hjälp med att bygga bomben i en chokladlåda av plåt.

Kraftig explosion

Med hjälp av en roddbåt tog sig Anton Nilsson ut till Amalthea och placerade bomben vid lastluckan. Inte långt därifrån låg engelsmännen och sov. Explosionen var så kraftig att fartyget sedan måste skrotas.

De 23 som skadades fick svåra bränn- och splitterskador. De fick vård på sjukhuset i Malmö där de senare besöktes av kungen, Gustaf V.

De skyldiga åker fast

Nilsson tappade sitt senaste lönekvitto i båten, på vilket hans namn stod. Han greps dagen efter, liksom Rosberg. Alfred Stern hade berättat om dådet för en annan ungsocialist, Albin Sturm.

Polisen förhörde alla ungsocialister och Sturm berättade vid sitt förhör allt han kände till. Så kunde även Stern gripas.

Den dödade engelsmannen

Den dödade engelsmannen hette Wallace Close, 34 år, från Hull. Han hade gift sig våren 1908 strax innan resan till Sverige. Medan han var i Malmö födde hustrun deras barn i juni 1908.

Closes kista fördes i kortege genom staden till hamnen, för transport hem till England. Med kistan reste även de övriga engelska arbetarna tillbaka.

Omskrivna händelser som väcker motstridiga känslor

Amaltheaattentatet är vid sidan om Ådalskravallerna 1931 en av de mest omskrivna politiska och fackliga händelserna i Sverige. Än i dag väcker det motstridiga känslor.

Äldre foto på folksamling vid en demonstration på Amiralsgatan.

Demonstration på Amiralsgatan. "Vi kräver frihet åt Amaltheamannen", cirka 1910. Foto: Okänd / Malmö Museer.

  • Andersson, Mary, Maria och Amalthea. Roman. 1988.
  • Bjurling, Oscar, Tvedräktens tid (Malmö stads historia 4, s 331-394). 1985.
  • Ekot från Amalthea. En bok om gränslös konkurrens, våld och 2000-talets nya strider. 2008.
  • Gustafson, Ragnar, Amalthea och amatörfotografen. (Gustafson, Ragnar, Malmöbilden, fyra nya kapitel, s 36-53). 1983.  
  • Heed, Börje, Amalthea-dådet (Heed, Börje, Brott som skakat Sverige, s 15-26). 1989.
  • Holmberg, G. Henriksson, Amaltheamännen och strafflagen. 1914
  • Jensen, Albert, Amaltheamännen. Skall man mörda dem i fängelset? Ett skri efter frihet. 1913.
  • Johansson, Roger och Berggren, Lars, Bomben som skakade Sverige. (s. 19-64 i Ekot från Amalthea)
  • Johansson, Roger och Martinsdotter, Kerstin, Amalthea 1908 och den brittiske strejkbrytaren som glömdes bort. (Elbogen 2010, s. 47-81.)
  • Modéer, Kjell Å, Amalthea-attentatet 1908. 1978. (pdf ur Elbogen - Årsskrift, s. 56-85)
  • Nilson, Anton, Anton Nilson "Amaltheamannen" talar. 1987.
  • Nilson, Anton, Dömd till döden för Amalthea. 1962.
  • Nilson, Anton, Från Amalthea till ryska revolutionen. 1980.
  • Nilson, Anton, Hundraåringen som gjorde revolution. 2017.
  • Nilsson, Thomas, Dramatisk rättegång på rådhuset i Malmö. Avskrift av "Amaltheamålet". 2002.
  • Nilsson, Thomas, Dynamitattentatet som skakade Malmö sommaren 1908. Historia om och kring Amaltheadådet. 2002.
  • Rosberg, Algot, Amalthea. 1918.
  • Tidman, Yngve, Spräng Amalthea. Arbete, facklig kamp och strejkbryteri i norvästeuropeiska hamnar 1870-1914. 1998.
  • Wicksell, Knut, Nåd och amnesti för politiska fångar med särskildt afseende på Amaltheamännen. 1912.
  • Gyllenhaal, Lars, Den förste terroristen. (Populär historia - webbartikel, 2008)
sv