Till lokal navigering Gå direkt till innehållet
Malmö stad
$left
$middle

Vi bygger om webbsidorna om Malmös historia. Vi ser över texterna och alla artiklar kommer att illustreras med nya och många fler bilder. Det innebär att det stundtals kan vara bilder, länkar och karthänvisningar som inte fungerar som de ska. Vi hoppas att ni kan ha överseende med det och att ni kommer att uppskatta våra nya förbättrade sidor om Malmös historia.

Möllevångskravallerna

Äldre foto på demonstration på torg, många människor med plakat. På plakaten finns slagord utskrivna.

Möllevångstorget 1932. Foto: Eric Jeppsson / Malmö museum.

Den allvarligaste arbetsmarknadskonflikten i Malmö under mellankrigstiden utbröt i juli 1926 på A.W. Nilssons barnvagns- och korgmöbelfabrik i hörnet av Möllevångs- och Parkgatan.

Konflikten skulle bli långvarig. Den skapade bittra känslor och vållade social oro och den väckte stort uppseende i hela landet.

A.W. Nilssons Barnvagnsfabrik. Interiörbild med två arbetare i bakgrunden. Foto: Okänd fotograf / Malmö museum.
A.W. Nilssons Barnvagnsfabrik. Interiörbild från fabriken, lagret. Foto: Okänd fotograf / Malmö museum.
A.W. Nilssons Barnvagnsfabrik. Interiörbild med två arbetare. Foto: Okänd fotograf / Malmö museum.
Priskurant 1927 över Barnvagnar från A. W. Nilsson korg- & barnvagnfabrik, Malmö.  Skannat material / Malmö museum.
Liggvagn med flätad korg, ekerhjul och sufflett. Tillverkare: AB A. W. Nilssons Fabriker, Malmö. Vit med blå dekor samt blått tyg (madrass och gardin). Suffletten löstagbar. Foto: Okänd fotograf / Malmö museum.

Bakgrund till konflikten

Upptakten på konflikten var en strejk bland arbetarna på fabriken varvid arbetsgivaren inkallade strejkbrytare, en inte ovanlig åtgärd på 1920-talet. Strejkbrytarna inhystes i fabriksbyggnaden. Därutanför samlades de strejkandes sympatisörer för demonstrationer.

Natten mellan den 10 och 11 november överföll en av strejkbrytarna en strejkande korgmakare med följd att denne dog efter någon dag. Tragedin väckte oerhörd bestörtning och de tidigare relativt fredliga demonstrationerna övergick i kravaller. Dag efter dag pågick upproret.

Man beräknar att omkring 15.000 människor befann sig i rörelse i kvarteren kring Möllevångstorget. Polisen gjorde massiva insatser och många människor skadades.

Äldre svartvitt fotografi på en grupp män och kvinnor. Personerna sitter uppradade stående och sittandes, likt ett klassfoto.

Fotografi, gruppbild, föreställande "Strejkande vid A. V. Nilssons fabr. 1926-1927". Bilden är förmodligen tagen i Folkets hus, Malmö. Foto: Okänd fotograf / Malmö Museer.

Den sista manifestationen

Tack vare ett avtal mellan arbetarnas fackliga representanter och polisen lyckades man till slut hejda kravallerna. Polisen drog sig tillbaka.

Den sista manifestationen kom vid den döde korgmakarens begravning då närmare 7 000 arbetare slöt upp under sina fackföreningars fanor. Vad strejken beträffar avbröts denna först efter två år och fyra månader.

De ordinarie arbetarna återanställdes och strejkbrytarna tvingades lämna A.W. Nilsson barnvagns- och korgmöbelfabrik.

  • Cederberg, Irka, Kravallerna i Malmö. Möllevången var svart av folk. Polisen gjorde chock efter chock. (LO-tidningen 1989 nr 43/44, s 24-25.)
  • Häger, Bengt Åke, Oro på arbetsmarknaden. (Malmö stads historia 5, s 270-274). 1989.
  • Jentzsch, Thomas, Möllevångskravallerna i Malmö 1926. Ridande polis slog strejkande blodiga. (Den hialöse 1979 nr 7, s 12-13.)
  • Kullman, Harry, Natthämtaren. Malmöroman som utspelar sig vid tiden för Möllevångskravallerna. 1962.
  • Möllevången i våra hjärtan. En berättelse i ord och bild. 1985.
  • Möllevångskravallerna, Malmö. (Levande livet 1977 nr 2 s 2-8.)
  • Nyzell, Stefan, Arbetarnas Möllevången och Möllevångskravallerna 1926. 2005.
  • Nyzell, Stefan, "Striden ägde rum i Malmö". Möllevångskravallerna 1926. En studie av politiskt våld i mellankrigstidens Sverige. 2009.
  • Svensson, Anna, Polismästaren. Om Yngve Schaar, 1881-1962. (Elbogen 2011, s. 47-69.)
     

Sidan senast uppdaterad:

Relaterat

sv