Krigsgravar
Under andra världskriget (1939-1945) kom ett flertal allierade flygare att begravas på två olika kyrkogårdar i Malmö.
På Östra kyrkogården vilade vid krigsslutet 42 amerikanska flygare och 6 från det brittiska samväldet. På den gamla judiska begravningsplatsen vilade 2 flygare från brittiska samväldet. Idag finns sammanlagt 10 allierade flygare begravda i Malmö.
Redan tidigt under kriget kontaktades kyrkogårdsförvaltningen i Malmö av de amerikanska och brittiska ambassaderna, med förfrågan om gravplatser kunde ställas till förfogande för soldatgravar. Man räknade med att i första hand behöva utrymme för ett 50-tal personer vardera.
Amerikanska flygare begravda i Malmö
De första flygarna som begravdes, i december 1943, var sergeanterna John F. Robinson och Vincent A. White. De var båda medlemmar av en amerikansk bombplansbesättning som flög en B-17F , en så kallad flygande fästning. Den hade deltagit i ett anfall mot en flygplansfabrik i Anklam i norra Tyskland den 9 oktober 1943.
Robinson och White påträffades först i början, respektive slutet av december ilandflutna vid sydkusten.
Fördjupning: krigsgravar
Den sista krigsgraven 1945
Den siste var Flying Officer Robert A. Thorne från Kanada, som var navigatör på ett Halifaxbombplan. Thorne var en veteran med 28 stridsuppdrag bakom sig som var ute på sin nästsista flygning. På alla hjärtans dag den 14 februari 1945 var hans plan på uppdrag för att lägga minor öster om Rügen. På väg dit flög de över Malmö-Klagshamn och sedan Skanör-Falsterbo.
Planet beskjuts
Det svenska luftvärnet besköt planet men orsaken till att det störtade i havet var att det sköts ned av ett tyskt nattjaktplan. Först i början av augusti påträffades F/O Thorne vid stranden i Skanör och han begravdes den 8 augusti 1945 på Östra kyrkogården.
Begravningsceremonierna
Begravningarna genomfördes under militära hedersbetygelser på ceremoniplatsen på Östra kyrkogården. Ofta spelade Lv4:s musikkår och en hedersvakt från försvarsområdet deltog, liksom representanter från svenska militära myndigheter samt amerikanska och brittiska konsulern. Många malmöbor deltog också, med eller utan anknytning till länderna i fråga. Ofta fanns också medlemmar från olika föreningar med, som the Anglo-Swedish society.
En begravning avslutades alltid med att orkestern spelade det berörda landets och den svenska nationalhymnen. Dagen därpå omskrevs vanligen begravningen, många gånger med ett fotografi från jordfästningen.
Några gravar flyttas under 1940-talet
Alla amerikanska flygare som avled i Sverige eller hittades avlidna begravdes i Malmö. Under slutet av 1940-talet flyttades sedan 40 av de 42 till andra begravningsplatser; antingen på respektive hemort eller på någon större krigskyrkogård i Frankrike, Belgien eller Luxemburg, enligt de anhörigas önskan.
Enligt den brittiska traditionen kom de åtta gravlagda att stanna i Malmö. Flygare från brittiska samväldet finns även begravda på andra håll i Skåne, som exempelvis Fjelie och Helsingborg.
Monument av propeller
Vid de två kvarvarande amerikanska gravarna finns ett monument som består av en propeller. Detta monument sattes upp under hösten 1944. Propellern hämtades på Bulltofta flygfält och kom från ett av de flygplan som nödlandat där.
De brittiska krigsgravarna
Åtta av gravarna är efter flygare som var medlemmar i brittiska Royal Air Force, eller motsvarande i det brittiska samväldet; Royal Canadian Air Force, Royal Australian Air Force och Royal New Zealand Air Force.
Tre av flygarna var från Storbritannien, två från Kanada, två från Australien och en från Nya Zeeland. Två unga män; Simon Solomons, som flög för RAAF, och Henry Popper, som tillhörde RAF, vilar på den judiska begravningsplatsen.
Henry Popper föddes i Wien i Österrike som Heinz Georg Popper men flydde med sina föräldrar till Storbritannien 1939 efter att judeförföljelserna börjat i Österrike. Han anmälde sig som frivillig i det brittiska flygvapnet så snart han var gammal nog.
När han dog 1944 var han bara 19 år gammal. Resten av hans besättning vilar på en kyrkogård i Helsingborg men hans föräldrar ville att han skulle begravas på en judisk kyrkogård, därför kom han till Malmö. När föräldrarna avled 1957 och 1974 blev även de gravlagda här, och vilar nu inte långt från sitt enda barn.
Gravstenarnas utseende
De brittiska gravarna på Östra kyrkogården har alla likadana gravstenar av den typ som finns på alla brittiska krigskyrkogårdar runt om i världen. Tanken är att alla, oavsett rang och tjänstgöring, ska vara lika. Längst ner på varje gravsten finns utrymme för en personlig inskription, som de anhöriga tillåtits utforma som de önskat.
De två gravstenarna på judiska begravningsplatsen avviker från andra brittiska krigsgravar i utseende, beroende på att de satts upp, inte av the Commonwealth War Graves Commission som de övriga, utan av församlingen. Gravarna sköts av kyrkogårdsförvaltningen i Malmö.
Den ursprungliga gravplaceringen
I kyrkogårdsförvaltningens arkiv finns en karta som visar var de ursprungliga amerikanska gravarna låg.
Litteraturtips
- Nilsson, Jan-Olof, Anrop Red Dog. En amerikansk bomplansbesättnings väg till Sverige under andra världskriget. 2002.
- Nilsson, Jan-Olof, Nödhamn Bulltofta (Jan-Olof Nilsson, Lucky Strike. Svenska krigsbrudar, krigsbarn och allierade flygare, s. 349-369. 2013.
- Sarnäs, Anette, Rapporterad saknad: om de allierade flygarna i Malmö 1944-1945, Kira förlag, Malmö, 2018.
- Sjöberg, Karin & Sarnäs, Anette (red.), På gränsen mellan krig och fred: minnesbilder från Malmö 1939-1945, Kira, Malmö, 2015.
- Waernberg, Jan, Bulltofta flygstation. En berättelsen om flygets historia i Malmö 1923-1972. 1995.
- Waernberg, Jan, Flygoperation Balchen. Amerikanska flygningar i Sverige 1944-1945. 1995.
- Wegmann, Rolph, Brittiska nödlandare 1940-1945. 2008.
- Wegmann, Rolph, Making for Sweden. P.1: The Royal Air Force. The story of the allied airmen who took sanctuary in neutral Sweden. 1997.
- Wegmann, Rolph, Making for Sweden. P.2: The United States Army Air Force. The story of the allied airmen who took sanctuary in neutral Sweden. 1998.
- Widfeldt, Bo, Amerikanska nödlandare 1943-1945. 2007.
- Widfeldt, Bo, Nödlandning. Främmande flyg i Sverige under andra världskriget. 1998.
- Widfeldt, Bo, Tyska nödlandare 1939-1945. 2007.
Filmtips
- Tionde flygflottiljen under andra världskriget. 1992.
- På vakt. Malmö och Skåne under andra världskriget. 2011.
Sidan senast uppdaterad: