Automatrestauranger
Under 1900-talets första decennier etablerades mer än ett dussin automatrestauranger i Malmö. De var effektiva, hade ingen väntetid på servitör, mat eller nota och dessutom slapp man betala dricks och rockavgift.
Bakgrund till automatrestaurangerna
Restaurang- eller caféautomaten var en tysk uppfinning från 1896. Redan efter några år startades svenska fabriker som tillverkade liknande automater som slog ut de utländska. Störst i Sverige var AB Nya Automatfabriken verksam 1908-1918.
De första automaterna kom till Sverige redan 1899 och de första automatkaféerna som etablerades i Malmö var AB Automaten Malmö på Södra Tullgatan 6 och Quisisana Automaten på Södergaten 32.
Det nya automatkaféet har en särskild buffet för öl, porter och vin, uppställd vid ingången, och utefter salens långvägg en annan buffet för smörgåsar, kallmat, kaffe, choklad, buljong med mera. Bufféerna är särdeles eleganta med vita marmorytor inom skulpterad mahogny. Varje smörgåsautomat har ställ för tolv smörgåsar, var och en på sitt fat och öfver hvarandra, så att när betalningen instuckits och fjedern dragits fram, kunden sjelv tar ut sin smörgås på fatet. Någon betjäning behöfves ej. Apparaternas fyllning sker bakom buffén och osynligt för allmänheten. Smörgåsarna var stora och ölglasen höll omkring 25 cl. [...].
Hur fungerade automaterna?
I ett nutida perspektiv var automatrestaurangerna egentligen inte särskilt automatiska. Kunden stoppade ett mynt i en springa i en vägg vilken skilde kund från personal. En automatisk mekanism vägde därefter myntet som godkändes varpå en lucka eller kran öppnades. Bakom väggen lagades maten och härifrån fylldes mat och dryck på i automaten.
Drycker kyldes med is eller rinnande kallvatten medan varma drycker som soppa, kaffe och te värmdes av kokande vatten från en gasbrännare. Även belysningen drevs med gas. Elektricitet användes inte.
I det längsta vägrade jag tro att det fanns mänskliga varelser innanför automaterna. Jag ville tänka att de var enbart "automatiska". Jag föreställde mig att bakom den förnicklade fondväggen med dess luckor skötte arbetet sig självt. Ända till den dag då ett rött, svettigt ansikte stack fram i den halvcirkelformade luckan i väggen och frågade om mina förti öre betydde bräckkorv eller risgrynsgröt. Det var samma pris på bäggedera. Jag fick en chock. Automaten hade inte uppfattat det klart. Mänskan hade måst träda emellan.
Särskilda rum för kvinnor
Vid denna tid ansågs det inte lämpligt att en kvinna gick ensam på restaurang. Samtidigt hade många kvinnor kommit ut i arbetslivet och behövde något att äta på lunchen.
För både män och kvinnor gällde att man inte hann hem för att laga mat under den korta tid man hade lunch mitt på dagen. Automatrestaurangerna fyllde därför en social funktion genom att det fanns särskilda rum för kvinnorna.
Bredvid stora salen är ett damrum anordnat särskilt för kvinnliga kunder
Automatrestauranger i Malmö
Det har funnits omkring femton automatrestauranger i Malmö.
De första etablerades företrädesvis i nybyggda hus men med tiden sjönk statusen på automaterna vilket gjorde att man allt oftare hyrde in sig i äldre lokaler med sämre läge.
De första tio till femton åren besöktes automaterna i första hand av borgarklassen medan de automater som fanns kvar efter första världskriget istället blev enkla öl- och matställen för arbetare.
Lista på Malmös automater
- Quisisana Automaten, Södergatan 26, 1899–1902.
- AB Automaten, Södra Tullgatan 6, 1899–1900.
- AB Nya automaten, Södra Tullgatan 6, 1901.
- Automat-Caféet, Stora Nygatan 60, 1903–1907.
- Thalia-Automaten, Södra Tullgatan 3, 1907–1908.
- Malmö Automaten, Södergatan 22, 1906–1930, Exercisgatan 2, 1930–1956.
- Malmö Nya Automaten, Södra Förstadsgatan 41, 1909.
- Rönneholms Automaten, Rönneholmsvägen 2, 1910–1929.
- Automaten Vega, Skeppsbron 3, 1911–1961.
- Automaten Skogens Bro, Östra Förstadsgatan 1, 1911–1924.
- Automaten Lejonet, Landbygatan 1, 1912–1932.
- Automaten Gustaf Adolf (City), Södergatan 32, 1912–1915.
- Baltic Automaten, Södra Förstadsgatan 6, 1912–1916.
- Automaten Södervärn, Bergsgatan 40, 1913–1914.
- AB Smörgås-Buffén, Adelgatan 11, 1914–1923.
Automatrestauranger i Sverige
De flesta automatrestauranger i Sverige etablerades i Stockholm. Där fanns omkring ett 60-tal automater genom åren. Göteborg och Malmö hade omkring 15 vardera.
I övrig fanns spridda automater från Umeå i norr till Ystad i söder. I Skåne fanns det t ex automater i Trelleborg, Ystad, Kristianstad, Helsingborg, Landskrona och Lund.
Automaterna försvinner
Efter första världskriget blev världen en annan och nyhetens behag vad gäller automaterna försvann. De svenska automaterna elektrifierades aldrig som tex i USA och Tyskland trots att mycket annat blev eldrivet under 1920-talet.
Automatrestaurangerna i Sverige försvann istället till förmån för självservering vid disk.
De företag som tillverkade och servade automaterna upphörde under 20-talets början. Kvar blev några restauranger där automaternas fasadväggar stod kvar som en ren dekoration.
Längst i Malmö klarade sig Vega på Skeppsbron vars automat överfördes till Malmö Museer 1961.
Den sista automaten i Malmö
Restaurang Vega på Skeppsbron 3 hade kvar sin inredning längst av alla automatresturanger i Malmö.
När den öppnade år 1911 i hörnet av Skeppsbron och Carlsgatan fanns både en matsal och en kafélokal vilka var öppna från klockan 6 på morgonen till klockan 11 på kvällen. På dagen var restaurangen ett matställe för arbetare från hamnen och andra arbetsplatser i närheten. På kvällen var publiken en annan och det spelades musik med piano, fiol eller dragspel. På denna typ av öl-restauranger var publiken nästan uteslutande manlig.
Automaten stänger
Den 15 november 1961 stängde fru Anna Zaar kaféets sista ägarinnan dörrarna till verksamheten. Automatinredningen tillverkad av AB Svenska Automatfabriken hade då under flera decennier endast fungerat som en dekor.
Inredningen skänktes därefter till Malmö Museum. Den ställdes upp i museets utställning som en del av en hantverksgata.
År 1976 flyttades inredningen till bottenvåningen för att istället bli dekor i museirestaurangen.
Litteraturtips
- Karl Gratzer, Snabbmat i automat: Småföretagandets villkor. 1998.
- Christian Kindblad, Automatrestauranger. (Elbogen 2010, s. 15-45).
- Foton på automatrestauranger i Malmö stads bildarkiv.
Sidan senast uppdaterad: