Djurhållning
Malmö museum ska vara en kunskapsspridande institution. Vår målsättning med Akvariet är att öka förståelsen och intresset för våra fantastiska djur och vår natur.
Vi vill ha en folkbildande roll då mötet med djur ofta väcker intresse och nyfikenhet att lära sig mer. Med ett ökat intresse och mer kunskap om djur och natur kan fler människor engagera sig i dessa frågor, och i framtiden främja vilda djurs fortlevnad i det fria.
Många barn och vuxna i Malmö får aldrig möjlighet att se vilda djur i verkligheten om de inte såg dem hos oss.
Malmö museum har flera utbildade pedagoger som tar emot skolklasser och andra grupper för att sprida information och kunskap vidare. Det finns speciellt utformade pedagogiskaprogram om bland annat hotade arter, biologisk mångfald, djurs beteende och evolution,
Vanliga frågor och svar om djurhållning på Malmö museum
Vi får ofta frågor om akvariet, om skötsel, djurhållning och liknande. Här besvarar vi några av de vanligast förekommande frågorna.
Vilka djurhållningsregler gäller för Malmö museum?
Malmö museums Akvarium är en djurpark. Alla djurparker måste godkännas av Länsstyrelsen. Vi arbetar hela tiden för att hålla en hög standard på vår djurhållning, så att djuren har det så bra som möjligt. Det innebär att vi ser till att de har utrymmen som är tillräckligt stora, miljöer som är anpassade efter deras behov och att personalen som sköter om djuren har rätt utbildning och erfarenhet.
Vi ser till att djuren får den mat de behöver, den vård de behöver, och att de ska kunna bete sig så naturligt som möjligt utan att skada sig själva, varandra eller människorna som jobbar med dem.
Det finns flera olika lagar och regler som djurparker måste följa, bland annat djurskyddslagen, djurskyddsförordningen, artskyddsförordningen och föreskrifter om djurhållning i djurparker. Du kan läsa mer på Jordbruksverkets hemsida.
Har djuren tillräckligt med plats?
Olika djur har olika behov av utrymmen. Vissa fiskar simmar över stora ytor, andra håller sig till små. Vissa vill ha gott om gömställen, medan exempelvis maneter – som lever i den fria vattenmassan – behöver ett utrymme fritt från inredning som de annars skulle skada sig på.
Vissa arter har små revir, andra har stora. En fiskart kan trivas bra i ett litet akvarium om det är en hane och många honor – men skulle det bli två hanar på samma utrymme kanske akvariet behöver vara minst det dubbla i storlek.
När vi planerar utrymmen för våra djur tar vi allt detta och mycket mer i beaktning. Olika individer av samma art kan ha olika personligheter som gör att de passar mer eller mindre bra i olika grupper eller utrymmen. Vi följer noggrant hur alla djuren verkar må, och flyttar givetvis djur som inte verkar trivas.
Regler och lagstiftning
Angående akvarium och terrarium som djuren bor i, finns det regler och lagar för offentlig förevisning av djur (L108). Dessa föreskrifter har framtagits av Jordbruksverket, och måste följas gällande storlek, utformning och inredning av djurutrymmen. Detta är något som vi självklart följer, både i våra publika utrymmen och de som inte syns utåt.
Vi har tillstånd och har genomgått besiktning av Länsstyrelsen gällande djurskydd och artskyddsförordning, och länsveterinären har godkänt alla djurutrymmen och dess utformningar.
Hur vet ni att djuren har det bra?
Att djuren mår bra märker vi på många sätt. Att de bildar par, förökar sig, hävdar revir, äter och dricker, undersöker sin omgivning, har klara färger eller fin hud utan sår, rör sig som de ska, ömsar som de ska och växer som de ska – är några av de många beteenden och funktioner vi studerar hos djuren för att avgöra hur de mår.
Här krävs förstås stor kunskap om de olika arterna och deras olika natur – det som är tecken på sjukdom hos en art kan vara fullt friskt och naturligt hos en annan!
Vad äter djuren?
De fiskar, reptiler, groddjur och ryggradslösa djur som lever hos oss får mat som så långt det är möjligt liknar maten de hade ätit i det vilda. Det betyder att vi både matar med växtfoder – från växtplankton och växtbaserade pellets till grönsallad eller tropiska frukter – och med foder som kommer från djurriket.
Levande insekter och frysta möss
Vi köper in och har egna odlingar av olika insekter till levande foder, som bananflugor, husflugor, skalbaggslarver, syrsor, gräshoppor och kackerlackor. Dessa blir mat åt våra insektsätande djur – och insekterna sätts in levande i djurens respektive utrymme. Detta för att stimulera djurens naturliga jaktinstinkt. Hos oss bor också arter som äter små fåglar och mindre däggdjur. För dem köper vi in frysta kycklingar, möss och råttor.
Fiskfoder
Till våra fiskar ger vi en blandning av levande- och fryst foder. Det är allt från en odling av mikroskopiska kräftdjur, till frysta mygglarver, musslor, räkor och fiskfilé. När vi handlar foder gör vi det av företag som följer Malmö Stads riktlinjer och krav, och väljer alltid ekologiska varor i den utsträckning det finns att få tag på.
Vad händer om ett djur blir sjukt?
Vår personal har stor vana att arbeta med djur, och förutom den dagliga skötseln ingår i jobbet att noga se efter så att varje djurindivid verkar må bra. Vi har även en anläggningsveterinär som gör regelbundna besök hos oss för att se till djur som eventuellt blivit sjuka.
Hålls inte i utställningen
Ett sjukt djur flyttas alltid från utställningen till våra bakutrymmen för att bättre kunna hållas under uppsikt. Vi bedömer vilka behov djuret har och ger behandling utifrån detta. Det kan handla om medicinering, hjälp med ömsning eller sår som blivit infekterade, eller stödmatning.
Avlivning och obduktion
Om vi eller veterinären gör bedömningen att ett djur behöver avlivas sker detta i enlighet med Jordbruksverkets regler, och på ett sätt som blir så bra som möjligt för just den arten. Djur med okänd dödsorsak obduceras vid behov, och all information samlas i databaser tillgängliga för andra djurparker och publika akvarier – för att vi ska kunna dela kunskap med varandra.
Vad händer med ungar som föds hos er?
Att kunna föröka sig är en viktig och naturlig del i alla djurs liv. Driften att föröka sig är stark, och djur som inte får möjlighet att göra det kan utsättas för stor – och farlig – stress. Att arter förökar sig hos oss är ett gott tecken på att de trivs och får det de behöver – därför är vi mycket glada när det händer!
Hålla igång egna grupper
I våra bakutrymmen har vi många akvarier och terrarier med yngel, ungar, ägg och ibland gravida honor (eller sjöhästhanar!). I första hand behåller vi de ungar som föds hos oss för att på så sätt ha individer att kunna byta plats med, och kunna hålla i gång egna populationer av arter utan att behöva köpa in nya.
Bevarande- och avelsprogram
Flera av våra djur ingår dessutom i olika bevarande- eller avelsprogram, där vi har tagit på oss ett ansvar att hålla djuren vid liv och föda upp nya generationer av friska djur.
Större chans att överleva i djurpark
Många djurarter har som strategi att lägga väldigt många ägg, för att på så sätt öka chansen att åtminstone några överlever till vuxen ålder. Men eftersom både rovdjur, sjukdomar och andra faror är färre på en djurpark än i naturen, och tillgången på mat är större, är överlevnadsgraden mycket högre på djurparker. Det gör att vi ibland får fler djur än vi har plats för. När det händer, läggs djuren ut som bortskänkes eller bytes till andra djurparker och akvarier – ett samarbete som också ger oss en påfyllnad av arter från andra djurparker. Vi skänker också övertaliga djur till djurvårdarutbildningar.
Avlivning
Att avliva ungar gör vi bara i absolut sista hand, men vi anser att det är mycket viktigare att djuren får utöva sina naturliga parningsbeteenden, än att begränsa dem av risken för att vi ska få för många.
Vem sköter om djuren?
Akvariet på Malmö museum är bemannat 365 dagar om året. Vi har två djurvårdare och två akvarietekniker samt en sektionschef som har hand om den dagliga skötseln och tillsynen av djuren i Akvariet. Vi har även en zoolog och en djurparksveterinär kopplad till anläggningen.
Varifrån kommer era djur?
Djuren som bor på Malmö museums Akvarium har flera olika ursprung, här är en lista på de olika sätt vi får tillgång till djur:
Djur som föds på museet
I första hand vill vi att djuren vi har hos oss ska vara födda här – genom att vi håller populationer som förökar sig och får avkomma som klarar sig till vuxen ålder. Då slipper vi både inköpskostnader och transporter, och djuren är redan från början vana vid miljön här.
Djur från andra djurparker
Vi är medlemmar i organisationen Species360, där djurparksdjur över hela världen registreras i en databas på nätet. Där delar vi med oss om uppgifter om djur som är övertaliga och kan på så sätt byta, skänka eller få djur från andra djurparker. Vi har ett särskilt återkommande samarbete med Tropikarium Helsingborg, Universeum i Göteborg, Havets hus i Lysekil, Den blå planet i Köpenhamn, Köln Zoo och Aquazoo Löbbecke Museum i Düsseldorf.
Djur från privata uppfödare
Det finns många duktiga och seriösa hobbyister inom terrarie- och akvariehobbyn, och vårt kontaktnät innefattar även privata uppfödare. Detta innebär att vi ibland köper in djur som är uppfödda av privatpersoner – om det finns en garanti för att de är uppfödda inom hobbyn och att föräldrarna har införskaffats på lagligt sätt.
Djur från djurhandlare
När vi köper in djur kan det vara både från handlare i Sverige och utomlands. De allra flesta är arter som fötts upp i akvarium eller terrarium. Vissa arter, särskilt några tropiska fiskar, kan vara svåra eller till och med omöjliga att få att föröka sig i akvariemiljö – och behöver därför kunna köpas in på detta sätt för att visas upp.
Djur vi själva fångar in
Ett stenkast från vårt eget museum ligger Öresund – och en stor del av vår utställning handlar om att visa våra olika inhemska arter. Det enklaste och mest hållbara för att kunna visa somliga av dessa arter, är att vi själva håvar in dem på sommaren. Varje sommar gör vi ett antal fångsresor, i Malmö och andra delar av Skåne, där vi fångar små fiskar, krabbor och räkor med håv, för att kunna visa vår närmiljö i akvarierna.
Djur från tullbeslag
Tidigare var Malmö museums Akvarium ett så kallat Rescue center. Det betyder att vi tog emot djur från tullbeslag eller polisbeslag, som till exempel vid olaglig handel med utrotningshotade djur. Vi är inte längre ett Rescue center – men några av de sköldpaddor och ödlor som bor hos oss idag, kommer från den tiden. Vi kan också få djur skänkta till oss som ett annat Rescue center tagit emot – men inte själva kan behålla.
Varför finns det djurparker?
Forskarna tror att minst en tredjedel av alla djur- och växtarter på jorden står inför en stor risk att utrotas inom detta århundrade, främst på grund av människans överexploatering av jordens resurser. Det ökade hotet mot såväl djur som deras naturliga livsmiljöer gör djurparkernas arbete viktigare än någonsin.
Både när det gäller att bevara biologisk mångfald, stärka hotade djurarter, öka kunskaperna och engagemanget för djur och natur. Kunskap är avgörande om vi ska bevara den biologiska mångfalden och hindra att fler arter dör ut.
Undrar du över något när det gäller djurhållningen på Malmö museum så kontakta oss gärna!
Kontakta oss
Malmö museum
- E-post:
- malmomuseum@malmo.se
- Telefon:
- 040-34 44 00
- Postadress:
- Malmö museum Malmö stad 205 80 Malmö
Sidan senast uppdaterad: