$left
$middle

Naturlika planteringar

Naturlika planteringar är ett samlingsnamn på planteringar som efterliknar naturens succession. Hit förs bland annat landskapsplanteringar och mikroskogar. Dessa planteringar är vanligtvis billiga att anlägga och utvecklas därefter med hjälp av återkommande skötsel. Planteringarna kan fungera som inramning, vara rumsbildande och erbjuder såväl rekreativa- som ekologiska värden.

Krav

Inhängning

Planteringen måste vid anläggning inhägnas för att undvika viltskador. Se till att planteringen skyddas både under och över mark och att inhägnaden är tillräckligt tät och hög. Inhägnaden avlägsnas när växterna är etablerade och kan tåla slitage av vilt.

Marktäckningsduk

För säker etablering ska marktäckningsduk användas. Krav på duk hittas under AMA-mallar.

Målbeskrivningsplan

Tas fram i samband med projekteringen av naturlika planteringar. För anläggningar där det förekommer naturmiljöer med varierande beståndstyper ska en målbeskrivningsplan tas fram för varje beståndstyp.

Målbeskrivningsplanen ska innehålla anvisning om hur gestaltaren/projektören tänkt sig att anläggningen ska se ut när den är fullt utvecklad och beskriva avsikten med planteringsytan genom bland annat ett illustrerat exempel.

Texten ska vara kort och koncis och beskriva ytans funktion.

Frågor som ska besvaras:

  • Hur är det tänkt att planteringen/skogen ska se ut efter exempelvis 20 år?
  • Vilka är växternas olika funktioner (amträd eller slutträd) och i vilken procent ska de förekomma?
  • Hur långa ska gallringsintervallen vara?
  • Ska det utföras ett marktäckande skikt vid någon tidpunkt?

Exempel på målbeskrivningsplan

Riktlinjer

Landskapsplantor

Följande kan beaktas vid projektering och anläggning:

  • Det kan ur drift- och skötselsynpunkt vara fördelaktigt att arbeta på en så sammanhängande yta som möjligt.
  • Ytans utformning såväl som växternas c/c bör anpassas till tilltänkt karaktär och framtida skötsel.
  • Anläggningstidpunkt och artval styr valet av växtkvalitet, vanligtvis används landskapsplantor. Barrotsplantor kan vara lättare att hantera jämfört täckrotsplantor, utbudet kan dock vara begränsat. Barrotsplantor är även känsligare vid plantering och hanteras endast avlövade utanför växtsäsong. Generellt är höstplantering att föredra.
  • För att minimera ogräsuppslag bör ytan harvas några gånger innan anläggning.
  • En plantering bör ha en släntlutning på högst 1:3 för att kunna skötas rationellt. Vid brantare lutning bör artkombinationer anpassas så att skötselåtgärder ej behövs.
  • Fältskikt anläggs vanligtvis i ett senare skede, när beståndet slutit sig.

Kontaktinformation

Patrick Bellan

Titel:
Ekolog
sv