Ordlista

En del ord i skolvärlden och de beslut som tas kan vara lite krångliga. Här förklarar vi några av de ord som finns med i besluten.

  • Resurser – Kan handla om pengar, personal, utrustning, lokaler och så vidare.
  • Tillgängliga lärmiljöer – Tillgänglighet är ett begrepp som beskriver hur väl en organisation, verksamhet, lokal eller plats fungerar för barn och elever - även om man har olika funktionsförmågor. Tillgänglighet är de förutsättningar som krävs för att alla barn och elever ska kunna vara delaktiga i skolverksamheten.
  • Projekt – Ett projekt är ett uppdrag som är tillfälligt och som har en starttid och en sluttid. I ett projekt vill man ofta undersöka något eller komma fram till ett sätt att arbeta.
  • Pilotprojekt – Innan man beslutar om en förändring (till exempel att börja använda ett nytt IT-program) som ska gälla för alla skolor så händer det att man gör ett så kallat pilotprojekt. Då väljs ett par skolor ut för att testa det nya arbetssättet. Om man efter pilotprojektet tycker att allt fungerade bra så kan beslut tas att alla gälla alla skolor.
  • Befogat – något som det finns bra anledning till att göraRiktlinjer – riktlinjer är ett beslutat dokument som beskriver hur till exempel en skola ska göra en viss sak på bästa sättProtokoll – en nerskriven beskrivning av vad som sades och gjordes på ett möte. Ett protokoll är bra att ha för att komma ihåg vad man bestämt.
  • Studie- och yrkesvägledning – någon som jobbar med studie- och yrkesvägledning hjälper personer, exempelvis elever i skolan, att välja en utbildning och ett framtida jobb som kan passa just dem.
  • Ordningsstörningar – något eller någon som stör och skapar oordning, kaos eller oro.
  • Ordningsregler – de reglerna på skolan som eleverna ska följa för att det ska vara lugn och ro.
  • Regeringsunderlag – De partier i riksdagen som går med på att stödja och rösta fram statsministern och regeringen.Elevhälsa – Skolans elevhälsa arbetar med att alla elever ska må så bra som möjligt så att eleverna kan utvecklas och lära sig i skolan. Exempelvis arbetar specialpedagoger, skolpsykologer, kuratorer och skolsköterskor med elevhälsa.Betygsinflation – När betygen blir allt högre utan att de faktiska kunskaperna ökat.
  • Skolenhet – Skolenhet ett juridiskt begrepp i skollagen och en ansvarig rektor ska finnas till varje skolenhet. Med en skolenhet menas en eller flera skolbyggnader som ligger nära varandra. Består en skola av en enda skolenhet med årskurs F-9 så har eleven plats på skolan under hela grundskolan. Om en skola däremot är uppdelad i två skolenheter - exempelvis årskurs F-6 respektive årskurs 7-9, så behöver eleven göra ett skolval inför årskurs 7.
  • Skönlitterära klassiker – Skönlitteratur är böcker som inte är faktaböcker, utan böcker som har ett konstnärligt mål. Klassiker är böcker som kan vara väldigt gamla men ändå kan tilltala läsare från olika tider och med olika bakgrund för att de handlar om sådant som berör alla människor.
  • Ordningsregler – De regler på skolan som eleverna ska följa för att det ska vara lugn och ro.
  • Kommunfullmäktige – Var fjärde år väljs politikerna till kommunfullmäktige i kommunalvalet. Alla malmöbor över 18 år får rösta i kommunalvalet. Politikerna i kommunfullmäktige bestämmer vilka mål olika delar av kommunens arbete ska ha, till exempel vilka mål grundskoleförvaltningen ska ha. Kommunfullmäktige bestämmer också hur mycket pengar som ska läggas på de saker som kommunen arbetar med. Exempelvis hur mycket som ska gå till förskolor och hur mycket som ska läggas på bibliotek. Som vi beskrev ovan bestämmer kommunfullmäktige också över vilka som ska sitta i de olika nämnderna.Mandatperiod – I Sverige har vi val till Riksdag, region och kommun vart fjärde år. Perioden mellan varje val kallas för mandatperiod. De politikerna som har blivit valda att styra har en mandatperiod på sig att försöka att bestämma om saker och få saker gjorda fram till nästa gång det är val.Ledamot i nämnden – Ledamöterna är de medlemmarna i nämnden som kan rösta i frågor som nämnden bestämmer om. Ordförande, vice ordförande och andre vice ordförande kan också rösta.
  • Ersättare i nämnden – Om en ledamot skulle bli sjuk eller inte kan vara med på ett möte med nämnden så finns det ersättare som kan hoppa in i stället och rösta.
  • Minoritetsstyre – Ett minoritetsstyre består av ett parti eller flera partier som har mindre än hälften av ledamöterna i exempelvis en riksdag eller ett kommunfullmäktige. De kan ändå få bestämma om resten av partierna inte kan komma överens. Ett minoritetsstyre har svårare att bestämma om saker för om resten av partierna tycker att en idé är dålig kommer styret inte att kunna få igenom den. Ett minoritetsstyre måste ofta försöka hitta idéer och förslag som något eller några av de partierna som inte styr kan tänka sig att gå med på ändå.
  • Nämnder – Eftersom det finns så mycket olika saker som Malmö stad arbetar med så är det svårt för Kommunfullmäktige att kunna ha koll på alla delar. Därför finns det nämnder där politiker sitter som är fokuserade på vissa delar av kommunens arbete. Kommunfullmäktige bestämmer hur mycket pengar som grundskolenämnden har, men grundskolenämnden bestämmer hur de pengarna ska fördelas bland Malmös skolor.
  • Utbildningschefer – Grundskoleförvaltningen har fem utbildningschefer. Utbildningscheferna är rektorernas chefer. Varje utbildningschef ansvarar för ungefär 15 skolor. Den gruppen av skolor kallas för ett utbildningsområde.
  • Rektorsgrupper – en rektorsgrupp är de rektorerna som en utbildningschef är chef över. Rektorsgrupperna träffas regelbundet för att diskutera saker som händer på deras skolor och delar med sig av råd och erfarenheter.

Kontaktinformation

Grundskoleförvaltningen

Telefon:
040-34 90 90
Telefontider:
Måndag–fredag klockan 08.00–16.00. Lunchstängt klockan 12.00–12.45.
Postadress:
Grundskoleförvaltningen Grundskoleförvaltningen, Malmö stad 205 80 Malmö
Besöksadress:
Rönnblomsgatan 6A
Besökstider:
Måndag–fredag klockan 8.00–16.00, lunchstängt klockan 12.00–12.45.
sv