Resurshushållning

Genom att arbeta aktivt med resurshushållning kan både miljöpåverkan blir mindre och kostnaderna minska – samtidigt som kraven som ställs i lagstiftningen uppfylls.

Resurshushållning regleras i lagen

I miljöbalkens allmänna hänsynsregler regleras reurshushållning: Alla som bedriver en verksamhet eller vidtar en åtgärd ska hushålla med råvaror och energi samt utnyttja möjligheterna att

1. minska mängden avfall
2. minska mängden skadliga ämnen i material och produkter
3. minska de negativa effekterna av avfall, och
4. återvinna avfall.

Exempel där verksamheter kan jobba med resurshushållning är inom exploateringsprojekt. Tidig planering av masshantering kan minska onödiga transporter, hushålla med bränsle och optimera materialflöden. En genomtänkt plan för hur massor ska tas om hand, transporteras och återanvändas, bidrar till minskad miljöpåverkan, lägre kostnader och ett mer hållbart resultat.

Sverige kan återvinna mer

En rapport från CGR Sweden (Circularity Gap Reporting Initative) visar att Sveriges ekonomi bara är 3,4 procent cirkulär – vilket innebär att vi återanvänder eller återvinner en mycket liten andel av de resurser vi använder. Det kan jämföras med det globala genomsnittet på 8,6 procent. En stor del av vårt resursflöde bygger fortfarande på en linjär modell: vi tar ut jungfruliga (obrutna) råvaror, använder dem, och slänger dem – i stället för att tänka cirkulärt. (CGR är en NGO (Non-governmental-organization) som tar fram årsrapporter, databaser och mått för hur cirkulär världsekonomin är.)

I Sverige finns ett stort antal förorenade områden som kan medföra risker för människor och miljö. För att minska riskerna brukar förorenade områden saneras, det vill säga efterbehandling, genom att gräva upp de förorenade jordmassorna och frakta dem till deponi. Innan jordmassorna grävs upp och fraktas bort ska de klassificeras.

Statens geotekniska institut (SIG) har sedan gett ut en publikation med råd om hur man bör göra vid in situklassificering av jordmassor, innan man fraktar dem till deponi.

Uppdaterade råd om hur förorenad jord kan klassificeras på plats - SGI

Rätt massor på rätt plats ger miljönytta

Varje år uppstår mellan 60–200 miljoner ton schaktmassor i Sverige. Massorna består av jord, berg och annat naturligt material som uppkommer till följd av det samhällsbyggande som sker runt om i landet. Byggen av tunnelbanor, vägar och bostäder innebär att det konstant uppstår massor, samtidigt som det alltid finns ett behov av att använda massor. Om massorna hamnar på fel plats i samhället, deponeras eller transporteras i onödan leder det till miljöproblem, dålig användning av våra resurser och omotiverade kostnader för samhället.

Användning av schaktmassor – hos Naturvårdsverket

Avfallshierarkin tydliggör hur verksamheter ska prioritera

Avfallshierarkin innebär förenklat att avfall i första hand ska förebyggas. Om det ändå uppstår avfall ska det behandlas på ett miljö- och hälsomässigt säkert sätt. Avfallshierarkin visar att vi ska sträva efter att nå så högt upp i hierarkin som möjligt.

Avfallshierarkin visar stegen vi behöver ta - Naturvårdsverket