Till lokal navigering Gå direkt till innehållet
$left
$middle

Checklista miljötekniska markundersökningar

Här är en checklista för vad rapporter om miljötekniska markundersökningar ska innehålla.

Checklistan innehåller det som miljöförvaltningen i Malmö stad anser att en miljöteknisk markundersökning generellt behöver innehålla för att vi ska kunna bedöma, handlägga och bemöta en markundersökningsrapport. Om det saknas väsentlig information i rapporten kan miljöförvaltningen komma att begära in kompletteringar eller förtydligande vilket förlänger handläggningstiden.

Listan är generell och omfattar de punkter som behövs för de flesta typer av undersökningar. Vid vissa undersökningar är inte alla punkter relevanta men om de stryks och inte tas med i rapporteringen, bör det noggrant beaktas. Det behöver också tydligt motiveras varför vissa delar inte anses vara nödvändiga

För punkter i checklistan som är markerade med asterisk, * så betyder det att det är obligatorisk uppgift att fylla i. Miljöförvaltningen kan komma att begära komplettering om dessa uppgifter inte är ifyllda.

  • Fastighetsbeteckning *
  • Beställare av undersökningen inklusive kontaktuppgifter till kontaktperson *
  • Konsult som utfört provtagningen *
  • Datum för utförd provtagning *
  • Fakturauppgifter

  • Syftet med undersökningen ska framgå tydligt *

    Det ska framgå om rapporten avser en översiktlig eller fördjupad undersökning och om syftet är exempelvis ändrad markanvändning inför ny detaljplan, utredning av hälsorisker på befintlig verksamhet, masshantering, nedläggning av verksamhet eller kompletterande undersökning med mera.

  • Undersökningsområdets yta
    I kvadratmeter eller motsvarande.
  • Markanvändning enligt detaljplan
    Både nuvarande och planerad markanvändning.
  • Områdesförhållanden *
    Närhet till relevanta skyddsobjekt som t ex bostadsmark, skola, brunnar eller ytvatten.
  • Beskrivning av markytor *
    Exempelvis hårdgjorda ytor eller topografi.
  • Beskrivning av områdets geologi och hydrogeologi *
    Jordlagerföljder och grundvattennivåer, akviferer, ledningar, strömningsriktning på grundvatten.
  • Lokaliseringsfigur *
    Karta med norrpil och skalstock där undersökningsområdet tydlig framgår.

  • Verksamhetshistorik *
    Det ska framgå vilka verksamheter som bedrivits inom området alternativt om inga verksamheter bedrivits inom området.
  • Kemikaliehantering *
    Beskrivning av hantering av kemikalier, plats för lagring och hantering av farligt avfall, cisterner, spill, läckage, brand, tillbud eller olyckor.
  • Potentiella föroreningar *
    Bedömning utifrån verksamhetshistorik och kemikaliehantering.
  • Kontrollera mot MIFO-objekt *
    Det ska framgå av den historiska inventeringen att kontroll har gjorts i MIFO-databasen.
  • PCB-inventering eller sanering *
    Har det gjorts någon markundersökning eller marksanering i samband med PCB-sanering?
  • Tidigare utförda undersökningar *

  • Placering av provgropar eller provpunkter *
    Det ska framgå på en karta var provgroparna eller provpunkterna är placerade och vilka medier som har provtagits, till exempel jord, grundvatten, porgas med mera.
  • Motivering till provgropar eller provpunkter *
    Motiveringen ska utgå från den historiska inventeringen och syftet med provtagningen. Olika provtagningsstrategier utifrån historisk markanvändning eller planerad markanvändning.
  • Analysdjup och intervall *
    Generellt ska prov tas med hänsyn till jordlagerföljd men i halvmetersintervall i homogena jordlager med en större mäktighet än 0,5 meter. Analysdjup bör uppgå till minst 0,5 meter ner i naturligt material. Vid utvärdering av hälsorisker eller markmiljö bör analysdjupet uppgå till 1,5 meter under markytan om jordlagren består av fyllning. Vid djupare grundvattennivå bör det undersökas djupare med avseende på intag av växter.

    Detta krävs i normalfallet där massorna ska lämnas kvar vid bostäder, skolor eller förskolor. Byggnation med djup grundläggning kan innebära att provtagning utföras till det djup som massorna ska klassificeras.

    Alla nivåer som ska schaktas ska analyseras.
  • Analysparametrar jord *
    I fyllnadsmassor behöver alltid metallerna arsenik, barium, bly, kadmium, kobolt, koppar, krom, kvicksilver, nickel, vanadin och zink analyseras samt fraktionerade alifater och aromater, BTEX, PAH och PCB.

    Cirka tio procent av de uttagna proven ska analyseras för antimon och molybden. Har tidigare undersökningar visat att antimon och molybden inte förekommer kan parametrarna uteslutas.

    Analysparametrarna ska alltid motiveras och anpassas efter den historiska inventeringen. Nedan följer några exempel på vad som bör beaktas:
    • PCB ska alltid analyseras om det funnits i byggnader, inom gamla militärområden, växthus, transformatorstationer eller vid lagring av spillolja.
    • Bekämpningsmedel ska analyseras i åkermark, inom gamla järnvägsområden, växthus, plantskolor eller vid lagring av bekämpningsmedel.
    • Kreosot vid järnvägsområden.
    • Asbest där det stått gamla växthus som har rivits.
    • PFAS11, i första hand i grundvatten, på brandövningsplatser, brandstationer, om det brunnit i området. Stora industrier kan ha egna brandövningsplatser. Kan ha använts vid ytbehandling och metallindustri och avfallshantering.
    • Dioxiner vid sågverk, virkeslager, doppning, brand och avfallsförbränning.
    • Klorerade alifater om höga halter påvisats i grundvatten.
    • TBT i sediment eller jord vid äldre hamnverksamhet.
    • Screeninganalyser bör göras vid deponier och vid behov exempelvis när historiken är bristfällig.


  • Analysparametrar grundvatten *
    Som minst behöver metallerna antimon, arsenik, barium, bly, kadmium, kobolt, koppar, krom, kvicksilver, molybden, nickel, vanadin, och zink analyseras samt fraktionerade alifater och aromater, BTEX och PAH.

    Analysparametrarna ska alltid motiveras och anpassas efter den historiska inventeringen. Nedan följer några exempel på vad som bör beaktas:
    • Klorfenoler vid sågverk, virkesupplag och doppning.
    • PFAS11 vid misstanke om källområde inom området. Inför detaljplan behöver även närområdet utanför men i anslutning till aktuellt område kontrolleras med avseende på potentiella källområden som t ex brandstationer.
    • Klorerade alifater behöver alltid kontrolleras inom staden vid undersökning inför detaljplan. Eventuellt inte nödvändigt i ytterområden av staden och/eller åkermark.
    • Ftalater vid plastindustri, bilskrot eller kabeltillverkning.
    • Bekämpningsmedel vid åkermark, inom gamla järnvägsområden, växthus, plantskolor, lagring av bekämpningsmedel.
    • Screeninganalyser bör göras vid behov exempelvis när historiken är bristfällig.

  • PID-mätning
    PID-mätning kan utföras men duplikatprov ska i så fall uttas.
  • Eventuella avvikelser från provtagningsplanen
    Avvikelser från provtagningsplanen ska motiveras och det behöver beskrivas att syftet med undersökningen fortfarande kan uppnås.
  • Antal grundvattenrör
    Grundvatten bör generellt undersökas. Det måste göras om syftet är att utreda hälsorisker, undersökning inför en ny detaljplan eller om schaktarbeten ska utföras ner under grundvattennivån.Generellt bör minst tre grundvattenrör installeras. Det ska också utföras om det finns en ansvarig förorenare eller om en verksamhet ska avvecklas.
  • Asfalt
    Ska asfalt rivas behöver det provtas. Asfaltspray kan inte användas för klassificering. Indränkt makadam ska provtas separat.
  • Betong
    Ska betong rivas ska denna provtas. Eventuell ytbeläggning behöver provtas separat från underliggande betong. Följ rekommendationer från SGF rapport (SGF 1:2010) om provtagning av byggnader.

  • Jord – Naturvårdsverkets generella riktvärden
    Generella riktvärden bör användas vid en inledande bedömning.
  • Jord – Platsspecifika riktvärden
    Konceptuell modell behöver presenteras där aktuella exponeringsvägar framgår. Om platsspecifika riktvärden beräknas på grund av att förhållandena på platsen skiljer sig från KM/MKM så behöver platsspecifika riktvärden beräknas för samtliga parametrar. Modellparametrar ska inte ändras t.ex. kroppsvikt och andningshastighet (se tabell A1.3 i rapport NV 5976).

    Ingår skyddsbarriärer, radonskydd, asfalt eller ventilation i riskbedömningen behöver ett kontrollprogram tas fram. En skyddsbarriär får aldrig utgöra en förutsättning för riskbedömningen.

    Om flera parametrar samtidigt justeras måste en rimlighetsbedömning göras på om modellen fortfarande är giltig.
  • Jord – holländska riktvärden
    Kan användas när svenska riktvärden saknas. Lämpligheten ska bedömas.
  • Jord – beräkna riktvärden för ämnen som saknas i Naturvårdsverkets modell
    Om det är aktuellt ska detta göras utifrån Naturvårdsverkets rapport NV 5976.
  • Grundvatten – Generella riktvärden för grundvatten från SGU
    Används i första hand (SGU-FS 2013:2).
  • Grundvatten – Branschspecifika riktvärden vid bensinstationer och dieselanläggningar från Drivkraft Sverige (Tidigare SPBI)
    Används i andra hand. Riktvärden har tagits fram för ämnen i grundvatten vid bensinstationer baserat på fem olika exponeringsvägar; dricksvatten, ångor i byggnader, bevattning samt miljörisker vid utströmning i ytvatten eller våtmarker. Det behöver framgå vilka exponeringsvägar som bedöms vara aktuella.
  • Grundvatten – Klassindelning enligt bedömningsgrunder från SGU
    Används i tredje hand (SGU 2013:01). Bedömningsgrunderna har anpassats till Livsmedelsverkets gränsvärden respektive Socialstyrelsens riktvärden för dricksvatten och dessa gräns- och riktvärden är satta utifrån vattnets användbarhet som dricksvatten.
  • Grundvatten – holländska riktvärden från RIVM
    För övriga ämnen där svenska riktvärdens saknas kan jämförelse göras med holländska åtgärdsvärden (intervention values) som anger en nivå där människor, växter eller djur kan anses som allvarligt påverkade eller hotade (VROM, 2009).

  • Vem utförde undersökningen? *
  • Beskrivning av provtagningsstrategi jord *
    Det ska framgå om provtagning skett med exempelvis provgropsgrävning, skruvborr, foderrörsborrning, sonicborrning, grävning för hand, ISM, provtagning på hög med mera. Motivering till vald strategi behöver finnas med.

    Det ska framgå om det har uttagits samlingsprov och hur många delprov det består av samt hur proven har uttagits.

    Generellt rekommenderar miljöförvaltningen provtagning med hjälp av provgropar om det är möjligt. Provgropsgrävning ger en god överblick av jordens sammansättning, jordlagerföljd, avvikande material med mera. Vid provgropsgrävning kan större provmängd uttas, vilket ger en
    bättre representativitet i jämförelse med borrmetoder. Metoden är även bra för att ta prov på distinkta skikt. Provgropsgrävning begränsas av att det på alla platser inte är lämpligt att gräva gropar och provtagningsdjupet. Ett alternativ är att kombinera provgropsgrävning och skruvborr.
  • Beskrivning av provtagningsstrategi grundvatten *
    Strategin behöver utformas utifrån de kemiska egenskaperna hos de ämnen som ska provtas.

    Redogörelse för vilka kärl som använts vid provtagningen.

    Renspumpning ska alltid utföras. Bristande renspumpning medför att finpartiklar från installationen finns kvar i röret och kontaminerar
    grundvattenprovet.

    Redovisning av utförd omsättning. En otillräcklig omsättningspumpning innebär att provet innehåller vatten som stått i röret och inte nytt inströmmande vatten. Vattnet kan då även vara påverkat av störningar från installation av röret.

    Filterplacering och längd på filtret behöver framgå. Placering av filter styrs av syftet med provtagningen.

    Det behöver beskrivas om proverna har dekanterats innan analys.

    Grundvattenprover för metallanalyser rekommenderas att filtreras i fält men kan även filtreras på lab. Detta ska i så fall motiveras.

    Det ska framgå om fältparametrar har uppmätts, exempelvis pH, redox eller konduktivitet.
  • Beskrivning av provtagningsstrategi övrigt *
    Det behöver framgå hur andra medier såsom sediment, asfalt, betong, byggnadsmaterial, porgas, inomhusluft etcetera provtagits om detta ingår i undersökningen.
  • Provhantering alla medier *
    Det behöver framgå hur proverna har förvarats från det att de uttogs till att analyserna utförts.
  • Provberedning på laboratorium
    Generellt bör det utföras provberedning på laboratorium, dock ej på flyktiga ämnen. Om provberedning inte utförs behöver detta motiveras.

    Provberedningen är särskilt viktig för prover där föroreningshalten är heterogen, såsom samlingsprover.

    För att diagrammen i SGI:s Klassning av förorenade jordmassor in situ ska ge en rättvisande bild krävs att laboratoriets provberedning görs korrekt så att analysprovet blir representativt för det prov som skickats till laboratoriet. Detta kräver normalt att man beställer särskild provberedning. Om det inte görs finns det en uppenbar risk att sannolikheten för felklassning blir större än vad diagrammen visar, särskilt för heterogena samlingsprover.

    Vid Incremental Sampling Methodology (ISM) omfattar strategin särskilda procedurer för provhantering och provberedning på laboratorium. Om denna provtagningsstrategi valts måste alltså särskild provberedning ingå.
  • Beskrivning av observationer i fält *
    Färg, lukt- och synintryck, jordlagerföljder etcetera. Motivera analyserade parametrar utifrån observationerna.

  • Beskrivning av föroreningssituationen i jämförelse med valda bedömningsgrunder *
    Texten ska beskriva om föroreningarna påvisats i fyllnadsmaterial eller naturligt material, om det rör sig om punktkällor som kan avgränsas eller om liknande halter kan påvisas i fyllnaden.
  • Beskrivningen av föroreningarna ska också omfatta andra provtagningsmedier än jord. *
  • Säkerheten i klassningen – klassificering av massor *
    Har undersökningen syftat till att klassificera massor ska risken för felklassificering presenteras. Exempelvis i enlighet med SGI publikation 40.
  • Repeterbarhet – klassificering av massor *
    Har provtagningen repeterats ska CV presenteras. Om CV överskrider 0,35 behöver det framgå vilka kompletterande provtagningar som kommer att utföras för att säkerställa att inga halter som kan innebära risker kvarlämnas eller återvinns.
  • Beskrivning av hur föroreningssituation påverkar föreslagen detaljplan *
    Om provtagningen utreder föroreningssituationen inför en detaljplan ska möjligheterna att avhjälpa påvisade föroreningar framgå. För att veta om avhjälpandeåtgärderna är realistiska och rimliga bör de uppskattade kostnaderna för avhjälpandeåtgärderna redovisas i markundersökningsrapporten.
  • Egenskapsområden *
    Det ska framgå om undersökningsområdet utgörs av ett egenskapsområde eller om det finns flera egenskapsområden. Bedömning bör framgå av provtagningsresultatet. Detta är extra viktigt om medelvärden har beräknats.

  • Bedömning av risker föroreningen innebär *
    Beskrivning av om det finns akuta risker i dagsläget eller långsiktiga risker för nuvarande verksamhet samt beskrivning av vilka risker som finns för planerad verksamhet. Även spridningsrisker bör beaktas i riskbedömningen.

  • Bedömning av om de behöver avhjälpa påvisade föroreningar *
    En tydlig motivering till varför avhjälpandeåtgärder krävs ska finnas med.
  • Bedömning av om andra åtgärder är nödvändiga *
    Till exempel odlingsförbud, skyltar, ångtäta skikt med mera.

  • Bedömning av om syftet med undersökningen uppfyllt *
  • Bedömning av behov av kompletterande provtagningar, avgränsning av föroreningar samt bedömning av spridningen *
  • Beskrivning av vilka åtgärder som krävs för att åtgärda föroreningarna som kan innebära risker för människors hälsa och miljön *
  • Formulering av mätbara åtgärdsmål
    Valda åtgärdsmål ska motiveras.

  • Situationsplaner med provtagningspunkter *
    Norrpil, markerat undersökningsområde och skalstock ska alltid finnas med. Även relevanta installationer som ledningar eller cisterner i de fall det är aktuellt ska redovisas. SGF:s standardbeteckningssystem bör användas. Eventuella egenskapsområden eller beslutsenheter ska framgå SGF:s jordartsbeteckningssystem bör användas.
  • Fältprotokoll *
    SGF:s jordartsbeteckningssystem bör användas. Installationsparametrar för grundvattenrör behöver framgå, exempelvis filterplacering, tätning, rördjup. Eventuella fältmätningar exempelvis, PID, XRF, redox, pH eller konduktivitet ska framgå i fältprotokollet. Ska finnas för både jord och grundvatten samt eventuella andra provtagna medium.
  • Analyssammanställningar *
    Jämförelse med relevanta riktvärden eller jämförelsevärden ska framgå för alla provtagna medier.Provtagningsdatum ska också framgå.
  • Analysrapporter *
    Analysrapporter för alla prover som uttagits ska bifogas.
  • Klassningsritning *
    En klassningsritning ska finnas som tydligt visar hur föroreningar i olika halter förekommer på olika djup så att det tydligt framgår hur det ska schaktas. Exempelvis kan färgkodning användas.

Kontakta oss

Avdelningen för miljö- och hälsoskydd

E-post:
miljo@malmo.se
Telefon:
040-34 35 15
Postadress:
Avdelningen för miljö- och hälsoskydd Miljöförvaltningen 205 80 Malmö
Besöksadress:
Bergsgatan 17
Besökstider:
Vardagar klockan 09.00–12.00 och 13.00–15.30

Relaterat

sv