Krav på fordonstvättar

Alla som ska starta, bedriver, eller som ska göra ändringar i en fordonstvättverksamhet, ska göra de skyddsåtgärder, följa de begränsningar och vidta de försiktighetsmått som behövs. Detta måste göras för att förebygga, hindra eller motverka skada eller olägenhet för på människors hälsa eller miljön. I lagen ingår också att bästa möjliga teknik ska användas när du bedriver en yrkesmässig verksamhet.

Dessa krav finns i kapitel 2, § 2 och 3 miljöbalken (SFS 1998:808).

För de verksamheter som omfattas av tillstånds- eller anmälningsplikt finns mer ingående krav på egenkontroll utöver de grundläggande krav på kontroll av verksamheten som finns i miljöbalken.

Krav på egenkontroll

För de verksamheter som omfattas av tillstånds- eller anmälningsplikt finns mer ingående krav på egenkontroll utöver de grundläggande krav på kontroll av verksamheten som regleras i miljöbalken (SFS 1998:808).

Krav på rening av avloppsvatten

Avloppsvatten ska avledas och renas, eller tas om hand på något annat sätt, så att olägenhet för människors hälsa eller miljön inte uppkommer. Därför ska fordonstvätten ha lämpliga avloppsanordningar.

I Malmö gäller även regler för utsläpp till spillvattennätet som står med i VA Syds tilläggsbestämmelser till ABVA (Allmänna bestämmelser för vatten och avlopp).

Avloppsvatten från fordonstvättar ska alltid avledas till spillvattennätet. När det gäller krav på reningsteknik ställer miljöförvaltningen krav som baseras på verksamhetens omfattning. Föroreningar som normalt uppstår vid fordonstvätt är olja, tungmetaller, tensider och komplexbildare. Ur miljösynpunkt är det viktigast att begränsa utsläppen av olja och tungmetaller. Reningstekniken som ska finnas hos verksamheterna ska därför i huvudsak rena avloppsvattnet från dessa föroreningar. Du som har en fordonstvätt ska kunna visa att reningsmetoden fungerar för avloppsvatten från fordonstvätten och att den är korrekt dimensionerad.

Detta gäller för anmälningspliktiga fordonstvättar

För anmälningspliktiga verksamheter (tvätt av fler än 5 000 personbilar, 100 tåg eller flygplan, 500 tågvagnar eller lok, 1 000 andra motordrivna fordon per år) gör miljöförvaltningen bedömningen att bästa möjliga teknik för reningssystem för fordonstvätt är att ha ett slutet reningssystem. Ett slutet system innebär att det inte sker något utsläpp av avloppsvatten till spillvattennätet. Miljöförvaltningen kan acceptera annan reningsteknik om du som har fordonstvätten kan visa att det i din verksamhet inte är rimligt att installera ett slutet reningssystem. Du behöver då kunna visa att kostnaden för installation och drift inte är rimlig i förhållande till den miljönytta som man får.

I andra hand kan ett icke slutet system accepteras om fordonstvätten installerar en korrekt dimensionerad oljeavskiljare med ett utsläpp på maximalt 5 milligram olja per liter vatten i kombination med korrekt dimensionerad metallavskiljning, så att varningsvärdena i VA Syds tilläggsbestämmelser till ABVA (Allmänna bestämmelser för vatten och avlopp) för metaller (tabell 2) inte överskrids.

Utrustningen för metallavskiljning ska vara dimensionerad för det maximala, faktiska, sammanlagda vattenflöde som befintlig tvättutrustning i form av högtrycksaggregat, avtappningspunkter och automattvättar kan ge upphov till.

Om din verksamhet har fyra likadana högtryckstvättar där varje högtryckstvätt har en maximal vattenförbrukning på 0,25 liter/sekund (900 liter/timme), ska metallavskiljningen vara dimensionerad för ett flöde på en liter/sekund.

Även andra typer av reningsmetoder, som till exempel ett biologiskt reningsverk, kan accepteras om det har en dokumenterad reningseffekt som uppfyller kraven på oljeavskiljning (utsläpp av maximalt 5 milligram olja per liter vatten) samt klarar varningsvärdena för metaller i tabell 2 i VA Syds tilläggsbestämmelser till ABVA.

Du som har fordonstvätten ska ha skriftliga rutiner för skötsel och underhåll. Kontrollerna av reningsutrustningen ska journalföras. Det ska även finnas en automatisk avstängningsventil som ska förhindra drift om reningseffekten blir nedsatt på grund av haverier eller störningar.

Kraven på rening av avloppsvatten finns i kapitel 9, § 7 miljöbalken (SFS 1998:808).

För icke anmälningspliktiga fordonstvättar

För icke anmälningspliktiga verksamheter (tvätt av högst: 5 000 personbilar, 100 tåg eller flygplan, 500 tågvagnar eller lok, eller 1 000 andra motordrivna fordon per år) gör miljöförvaltningen bedömningen att fordonstvättverksamheten ska ha en korrekt dimensionerad oljeavskiljare med utsläpp på maximalt 5 mg olja per liter vatten (mer information under rubriken Oljeavskiljare). Vi bedömer även att det ska finnas rutiner för skötsel och underhåll samt att kontrollerna ska journalföras.

Oljeavskiljare krävs hos fordonstvättarverksamheter där oljehaltigt avloppsvatten uppstår. Oljeavskiljare ingår som en del i ett oljeavskiljarsystem och är utformad som en tank som vattnet flödar igenom.

Oljeavskiljarsystemet regleras utifrån den europeiska standarden EN 858 vad gäller konstruktion, installation, dimensionering, driftsättning och underhåll. I Sverige är den antagen som svensk standard EN 858 (SS-EN 858).

Utöver standarden finns det andra regler som du behöver känna till när du bedriver en fordonstvättverksamhet. Boverket har regler för när en oljeavskiljare ska installeras.

Miljöförvaltningen ställer krav utifrån miljöbalken (SFS 1998:808) och tar hänsyn till de allmänna bestämmelser för VA (ABVA) som VA Syd tagit fram.

Oljeavskiljarens kapacitet och reningsförmåga ska anpassas till verksamheten

Oljeavskiljare krävs på de verksamheter där oljehaltigt avloppsvatten uppstår. Hur man kan beräkna dimensioneringen av oljeavskiljare finns beskrivet i SS-EN 858:2.

För att oljeavskiljaren ska klara av att rena avloppsvattnet i tillräcklig omfattning är det viktigt att kapaciteten och reningsförmågan anpassas till fordonstvättverksamheten. Detta ska kunna presenteras genom en dimensioneringsberäkning.

Dimensioneringsberäkningen ska kunna presenteras enligt följande formel

NS = (fx multiplicerat med Qs) x fd

där

NS = Nominell storlek på avskiljaren

fx = Hinderfaktor. För avloppsvatten från fordonstvättar är faktorn 2.

Qs = Maximal flödeshastigheten för avloppsvatten i l/s baserat på bidragande flöden från avtappningspunkter, fordonstvättar samt högtrycksaggregat. För ett högtrycksaggregat ska ett avloppsvattenflöde på 2 l/s användas. Finns det mer än ett aggregat ska 1 l/s läggas till för varje tillkommande enhet.

fd = Densitetsfaktor. Vid fordonstvätt ska densitetsfaktorn i normalfallet vara 1,5.

Ni ska göra en dimensioneringsberäkning utifrån denna formel för att visa att anläggningen är rätt dimensionerad för det vattenflöde som uppkommer inom verksamheten.

Observera att nominell storlek (NS) är ett beräknat maximalt flöde, inte den volym som oljeavskiljaren ska ha. Nominell storlek är den uppgift som används när man ska avgöra vilken kapacitet som oljeavskiljaren behöver ha. Vilket flöde en specifik högtryckstvätt har spelar därför ingen roll för denna beräkning.

Storleken ska baseras på det dimensionerade flödet och inte det faktiska flödet - vilket kan vara lägre. Det dimensionerade flödet är ett framräknat värde, och utgår från en maximal belastning från de olika källor som kan belasta avskiljaren.

Dimensioneringsberäkning görs utifrån den maximala flödeshastigheten från alla avtappningspunkter i tvättanläggningen multiplicerat med hinderfaktorn (2 för avloppsvatten från fordonstvättar) och densitetsfaktorn (1,5 vid fordonstvätt).

Slamavskiljarens volym beror på vilken typ av fordon som tvättas. Vid tvätt av lastbilar, jordbruksmaskiner eller anläggningsfordon samt vid automatiska fordonstvättar ska slamavskiljarens volym minst vara 300 gånger nominell storlek (NS) dividerat med densitetsfaktorn.

Vid tvätt av personbilar eller bussar gäller minst 200 gånger nominell storlek (NS) dividerat med densitetsfaktorn. Slamavskiljarens volym ska dock vara minst 5 000 liter för automatiska fordonstvättar och minst 600 liter i övriga fall.

Exempel på beräkning där verksamheten enbart har ett högtrycksaggregat:

Qs (högtrycksaggregat) är 2

fx (hinderfaktorn) är 2

fd (densitetsfaktorn) är 1,5

Dimensioneringen blir: 𝑁𝑆 = 2 × 2 × 1,5 = 6 𝑙/𝑠

Exempel på beräkning där verksamheten har en pump som reglerar flödet:

Qs (pump) är 3,3 l/s

fx (hinderfaktorn) är 2

fd (densitetsfaktorn) är 1,5

Dimensioneringen blir: 𝑁𝑆 = 2 × 3,3 × 1,5 = 9,9 𝑙/𝑠

Observera att avloppsvatten inte får pumpas direkt in i en avskiljare då det skapas turbulens inuti avskiljaren. Enligt standarden framgår det att pumpanläggningar ska installeras nedströms från avskiljaren för att undvika turbulens inuti avskiljaren.

Avskiljaren ska ha följande komponenter

För att en oljeavskiljare ska uppfylla kraven ska det finnas:

• högnivålarm som varnar både optiskt och akustiskt
• dämningslarm som varnar både optiskt och akustiskt
• avskiljaren ska ha en automatisk avstängningsventil
• avskiljaren ska ha avluftning och
• avskiljaren ska ha provtagningsmöjlighet, vanligtvis en provtagningsbrunn.

Sexmånaderskontroller och femårsbesiktningar

Oljeavskiljaren måste skötas på rätt sätt för att den ska fungera. För att uppfylla de krav som ställs behöver avskiljaren underhållas och kontrolleras löpande.

Oljeavskiljaren ska tömmas så ofta som det behövs, men minst en gång per år. Dokument från tömningen ska journalföras och sparas i minst två år. I samband med varje tömning ska sakkunnig person genomföra kontroll och underhåll av oljeavskiljaren, även kallad för sexmånaderskontroll. Vid kontrollen ska minst följande underhåll utföras:

• Kontroll av larm, den automatiska avstängningen och vattennivåskillnader mellan slam och oljeavskiljare.
• Rengöring av koalesator och provtagningsbrunn.

Minst vart femte år ska sakkunnig person genomföra en besiktning av oljeavskiljaren. Den som utför besiktningen ska vara ackrediterad av SWEDAC eller ha genomgått motsvarande utbildning och kunna visa upp utbildningsintyg. femårskontrollen ska omfatta undersökning av:

• Systemets täthet, täthet på rör, anslutningar, slam- och oljeavskiljare. Om en avskiljare är nedgrävd krävs mer än enbart en okulär besiktning av systemets täthet (oklulär = att se, titta).
• Hållfasthetsmässigt skick. Har materialet i avskiljaren vittrat eller uppvisar det ålderssvagheter?
• Inre beläggningar: finns avlagringar på ingående delar?
• Skick på inbyggda delar: sitter rör och andra delar fast?
• Skick på elektriska enheter och installationer.
• Kontroll av inställning för automatisk avstängningsenhet.

Alla kontroller och underhållsåtgärder ska dokumenteras och dokumenten ska finnas tillgängliga så att du kan visa dem för miljöförvaltningen när vi begär det.

Utför täthetskontroll när oljeavskiljaren ska ersättas

Det förekommer att oljeavskiljare läcker. Vanliga orsaker till läckagen är marksättningar eller att packningar i och runt avskiljaren vittrat sönder. Det innebär att förorenat vatten riskerar att infiltreras i marken runt oljeavskiljaren. Eventuellt läckage är svårt att upptäcka och uppdagas först när en täthetskontroll genomförs. Därför ställer miljöförvaltningen alltid krav på en täthetskontroll när en avskiljare ska ersättas eller en verksamhet ska upphöra. I de fall en förorening identifieras kan det bli aktuellt med en sanering av marken på platsen.

Byt ut äldre oljeavskiljare som inte uppfyller dagens krav

Verksamheter med oljeavskiljare som installerades före år 2003 har troligen en anläggning som inte klarar dagens utsläppskrav. För att uppfylla kraven ska äldre oljeavskiljare bytas ut till en som uppfyller dagens krav. Det krävs att oljeavskiljaren har ett utsläpp av olja på maximalt 5 milligram per liter vatten.

Krav på kemikaliehantering

Förutom de krav som gäller skyddsåtgärder och försiktighetsmått som finns i i miljöbalkens häsynsregler, ska du som har en fordonstvättverksamhet undvika att använda eller sälja kemiska produkter eller biotekniska organismer som kan befaras medföra risker för människors hälsa eller miljön, om de kan ersättas med produkter eller organismer som kan antas vara mindre farliga.

Förvaring av kemikalier

Kemikalier som förvaras inom verksamheten ska alltid förvaras med ett sekundärt skydd (invallning). En invallning kan vara ett särskilt förråd, container eller uppsamlingstråg av plåt eller plast. Grundkravet är att invallningen ska rymma den största behållarens volym plus tio procent av övriga behållares volym.

Saknas golvavlopp i förrådet och golvet är tätt, kan den delen av verksamheten betraktas som en invallning, förutsatt att kemikalier förvaras så att eventuella läckage inte kan nå utanför lokalen. I de fall kemikalier förvaras utomhus ska det, förutom invallning, även finnas nederbördsskydd och vid behov påkörningsskydd.

Absorbermedel ska finnas lättillgängligt i händelse av spill av kemikalier. Spill och läckage som sker i verksamheten ska omhändertas, till exempel genom att samla upp det med absorbermedel. Använt absorbermedel får inte slängas i soptunnan tillsammans med brännbart avfall eftersom det är ett farligt avfall. Därför ska separata behållare finnas för detta. I de fall det finns risk för att spill och läckage når dagvattenbrunnar, ska det finnas utrustning för att täta brunnar (exempelvis tätting, tätningsmattor eller avspärrningsbarriär). Utrustningen ska förvaras lättillgängligt i verksamheten.

Säkerhetsdatablad

Du ska ha kunskap och kontroll över de kemikalier som ni hanterar i verksamheten. Ett sätt att uppfylla kunskapskravet i miljöbalkens (SFS 1998:808) andra kapitel - om hur kemikalier ska hanteras och förvaras - är att aktuella säkerhetsdatablad ska finnas för de kemikalier som används i verksamheten. Dessa ska vara lättillgängliga för de som hanterar produkterna. I säkerhetsdatabladen finns bland annat information om vilka åtgärder som ska göras för att minimera skador på hälsa och/eller miljö i händelse av spill eller annan olycka. Säkerhetsdatabladen ska uppdateras minst vart tredje år eller vid behov, till exempel om produkten förändras.

Kemikalieförteckning

Det ska finnas en kemikalieförteckning över samtliga kemikalier som verksamheten använder.

Förteckningen ska innehålla information om:

• Vilka produkter som används
• vad de används till
• när och hur de är farliga
• i vilken omfattning de används samt
• när säkerhetsdatabladet senast uppdaterades.

En kemikalieförteckning är, när den hålls uppdaterad, ett dokument som ger en överblick över vilka kemikalier ni har. Den är till hjälp för att sortera ut kemikalier som inte längre används, eller som kan ersättas med andra, mer miljövänliga produkter. Kemikalieförteckningen är en förutsättning för att kunna arbeta med produktval på ett mer systematiskt sätt.

Du ska kontinuerligt göra en översyn av kemikalier som inte används för att förhindra onödig lagring. Det finns även en risk att äldre förvaringskärl och förpackningar börjar läcka. Det kan också förekomma kemikalier som innehåller ämnen som är förbjudna eller som inte anses vara lämpliga att använda i verksamheten.

I händelse av spill eller olycka ska er verksamhet direkt kunna ta reda på vad som spillts ut. Kemikalier ska därför förvaras i originalförpackningar eller i korrekt uppmärkta behållare så att det tydligt framgår vilka kemikalier som finns i respektive dunk eller kärl. Kemikalier ska förvaras i behållare som är beständiga mot de kemikalier som lagras och förvaringskärlen ska vara i gott skick.

Val av tvättkemikalier

Vid val av kemikalier ska er fordonstvättverksamhet välja de produkter som är mest skonsamma för människor och miljö. Verksamheten ska ha ett aktivt arbete och översyn över de kemikalier som används. Genom att identifiera de kemikalier som kan ersättas av sådana produkter som kan antas vara mindre farliga ska de farligaste kemikalierna fasas ut.

Endast rengöringsmedel som bildar temporärt stabila emulsioner med lätta vätskor och sedan bryts ner efter rengöringsprocessen får användas. Tillverkaren har information om ett rengöringsmedels egenskaper.

Du ska kunna redogöra för vilka kemikalier som används i verksamheten och förklara hur valet av kemikalier gått till.

Vid val av kemikalier ska du ta reda på om de tvättkemikalier som ni använder får, eller kan, blandas med övriga tvättkemikalier. Det finns kemikalier som i blandning med varandra kan reagera aggressivt eller göra så att de inte fungerar som det är tänkt.

Du ska se till att de kemikalier som du använder inte leder till att reningen försämras. Leverantören av tvättkemikalier kan vara hjälpa till om du är osäker på val av kemikalier.

Krav på avfallshantering

Avfall är varje föremål, ämne eller substans som ingår i en avfallskategori och som innehavaren vill, avser eller är skyldig att göra sig av med. Allt avfall klassas med en särskild avfallskod som finns i avfallsförordningens (SFS 2020:614) tredje bilaga. Avfallskoden anger om avfallet är icke farligt avfall eller farligt avfall. Några exempel på icke farligt avfall som vanligtvis uppkommer vid fordonstvätt är förpackningsavfall (wellpapp, glas, plast med mera) och hushållsavfall. Några exempel på farligt avfall som vanligtvis uppkommer vid fordonstvätt är material från oljeavskiljaren och använt absorberingsmedel.

Icke farligt avfall inom fordonstvättverksamhet

Hushållsavfall

Hushållsavfall ska lämnas till den VA Syd. Hushållsavfall, till exempel avfall från personalmatsal, fikarum, toaletter och kontor, måste oavsett om det är mycket eller lite som uppkommer, tas omhand. Din verksamhet behöver därför upprätta avtal med VA Syd för hämtning av avfall.

Producentansvar

Den nya förordningen (2022:1274) om producentansvar för förpackningar började gälla den 1 januari 2023. Det innebär förändringar för både nya och befintliga aktörer inom producentansvaret. Enligt förordningen har företag och andra verksamheter ansvar för att sortera sitt förpackningsavfall. Ansvaret gäller alla verksamheter där förpackningsavfall uppstår, som till exempel förpackningsavfall från fordonstvättar.

Farligt avfall inom fordonstvättverksamhet

I bilaga tre i avfallsförordningen (SFS 2020:614) finns en förteckning över icke farligt avfall och farligt avfall, det avfall som räknas som farligt avfall anges med en asterisk (*) efter den sexsiffriga koden. Du är skyldig att skaffa dig kunskap om vilka slag av farligt avfall som uppkommer i din verksamhet. Farligt avfall får inte blandas med andra slag av farligt avfall, annat avfall, andra ämnen eller material. Olika slag av farligt avfall ska förvaras i uppmärkta separata behållare.

Några exempel på farligt avfall som vanligtvis uppkommer vid fordonstvätt:

• Slam från slam- och oljeavskiljare
• förpackningar som innehåller rester av eller är förorenade av farliga ämnen, till exempel de flesta sprayburkar
• absorbermedel, filtermaterial, torkdukar
• glödlampor och lysrör.

Anteckningsskyldigheten

För att kunna visa att du hanterat ditt farliga avfall på rätt sätt ska du föra anteckningar över allt farligt avfall som uppkommer i verksamheten (6 kap. avfallsförordning ((2020:614)). Anteckningarna ska sparas i tre år. De ska, för varje slag av farligt avfall, innehålla uppgift om vilka mängder som uppkommer årligen, samt till vem avfallet lämnas för vidare hantering. Anteckningarna ska vara en sammanställning av allt farligt avfall som har uppkommit i din verksamhet. Anteckningarna kan utgöras av kvitto eller motsvarande.

Transport av avfall och farligt gods

Du som har en fordonstvättverksamhet är du skyldig att kontrollera att den som tar emot er verksamhets avfall - transporterar det, eller gör en annan hantering - har gjort den anmälan eller har det tillstånd som krävs för hanteringen (5 kap. avfallsförordning ((2020:614)). För att kontrollera om en avfallstransportör har gjort den anmälan eller har det tillstånd som krävs för hanteringen finns ett register som Länsstyrelserna tillhandahåller. Viktigt för dig att tänka på är att spara de kvitton du får i samband med att du lämnar ditt avfall till någon annan eller se till att det finns annan dokumentation som styrker till vem du lämnar ditt avfall.

När du skickar iväg farligt avfall ska den som lämnar avfallet (din verksamhet) och den som tar emot avfallet (mottagaren) skriva ett transportdokument. Detta ska göras för varje transport när det lämnas till en ny innehavare för transport inom Sverige. Transportdokumentet ska innehålla uppgifter om avfallsslag och avfallsmängd samt vem som är lämnare (ditt organisationsnummer), vem som är mottagare (organisationsnummer), vem som är transportör och datum när avfallet lämnats till någon annan.

Transporterar du ditt farliga avfall själv krävs tillstånd från länsstyrelsen om mängden farligt avfall som transporteras under ett verksamhetsår överstiger 100 kilogram eller 100 liter. Är mängden mindre krävs en anmälan till länsstyrelsen. Någon nedre gräns finns inte. Anteckningar ska föras för varje slag av avfall som transporteras. Anteckningarna ska innehålla uppgifter om var avfallet kommer ifrån, vilken mängd som transporteras, på vilket sätt transporten sker samt vart avfallet transporteras.

Utan anmälan eller tillstånd får du transportera upp till 10 ton eller 50 kubikmeter icke-farligt avfall om avfallet uppkommit i egen yrkesmässig verksamhet. Gränserna gäller per kalenderår.

Rapportera till Naturvårdsverkets avfallsregister

Alla som producerar, transporterar, samlar in, mäklar, handlar eller behandlar farligt avfall ska rapportera till Naturvårdsverkets avfallsregister. Du som har fordonstvätt är skyldig att se till att uppgifterna som lämnas till avfallsregistret är korrekta och att uppgifterna lämnas i tid.

Du har rätt att lämna dina uppgifter till avfallsregistret via ombud. Ett ombud ska vara en utsedd fysisk person som du ger fullmakt att vara ditt ombud. Miljöförvaltningen kan som tillsynsmyndighet vid behov be ombudet styrka sin behörighet med fullmakt. Använder du ett ombud är det du som är skyldig att se till att uppgifterna som lämnas till avfallsregistret är korrekta och att uppgifterna lämnas i tid.

Den 1 januari 2022 kom en bestämmelse om ny miljösanktionsavgift för den som rapporterar in uppgifter om sitt farliga avfall för sent till avfallsregistret (en miljösanktionsavgift om 5 000 kronor). Läs mer i 11 kap 8 b § i förordning (2012:259) om miljösanktionsavgifter.