Agenda 2030 i Malmö

 

Agenda 2030 med sina 17 Globala mål för hållbar utveckling utgör handlingsplanen för att åstadkomma en bättre och mer hållbar framtid för alla länder och alla människor. Agenda 2030 pekar ut riktningen för global fred och rättvisa och adresserar vår tids största utmaningar – klimatkrisen, fattigdom och ojämlikhet.

FN:s illustrationer över de 17 globala målen

Lokal uppkoppling mot den globala agendan

Sedan Agenda 2030 antogs i FN:s generalförsamling 2015 och Malmö stad undertecknade A Declaration of Cities Committment to the 2030 Sustainable Development Agenda, har en rad politiska beslut i Malmö stad stärkt stadens ambitioner i det övergripande hållbarhetsarbetet. Det är en logisk utveckling utifrån flera perspektiv:

Malmö är global stad med över 180 nationaliteter, händelser i världen påverkar Malmö och händelser i Malmö påverkar i världen. Befolkningsökning och urbanisering som globala megatrender inverkar på Malmö som snabbt växande och blivande halvmiljonstad, samtidigt som städer, inte minst kuststäder, står i frontlinjen för effekterna av klimatförändringarna.

Klimatförändringar är kanske det tydligaste exemplet på en global utmaning som får tuffa lokala konsekvenser. Ökande ekonomisk ojämlikhet är en annan global utmaning som slår hårt mot städer, även Malmö. Runtom i hela världen ser lokala styren och myndigheter att prioriteringar för utveckling och framsteg på lokal nivå hänger tätt samman med de globala utmaningarna, och tvärtom.

"Vi agerar lokalt

och bidrar globalt"

Så arbetar Malmö stad med Agenda 2030

Inför budget 2020 har Agenda 2030 arbetats in som den långsiktiga orienteringen i Malmö stads målstruktur. I kommunfullmäktigemålen och stadens budget, som är det övergripande styrdokumentet för nämnder och helägda bolag, har stadens prioriteringar kopplats ihop med de olika Globala mål som de bidrar till, direkt eller indirekt.

Det fortsatta arbetet kring styrning, ledning och utveckling med mål, inklusive uppföljning, är en betydande del i arbetet att omsätta de Globala målen till en lokal kontext. Med stöd i den politiskt antagna Strategi för Malmö stads långsiktiga arbete med Agenda 2030, har kommunstyrelsens förvaltning (stadskontoret) uppdraget att leda och kommunicera det övergripande strategiska arbetet med Agenda 2030 och att samordna och stödja förvaltningarnas och bolagens arbete med att göra de Globala målen relevanta för grunduppdraget och den lokala verksamheten. I uppdraget ingår också att omvärldsbevaka och bygga kunskapsallianser för att öka kapaciteten kring hållbar utveckling, enligt Malmökommissionens rekommendationer. Att initiera, bidra till och stärka innovativa externa partnerskap för ökad samverkan i genomförandet av Agenda 2030 är också viktiga delar i arbetet.

Strategi för Malmö stads långsiktiga arbete med Agenda 2030

Att göra de Globala målen till sina egna

Varje aktör som bestämmer sig för att arbeta med och genomföra de Globala målen i Agenda 2030 behöver omsätta målen så att de blir funktionella i det lokala sammanhanget. Först då blir arbetet med de Globala målen relevant, förståeligt och kommunicerbart. Ett första försök att översätta de Globala målen till en Malmökontext utgörs av stadens första hållbarhetsrapport strukturerad efter Agenda 2030. Ungefär 100 lokala och nationella indikatorer som går in under samtliga 17 Globala mål har identifierats och undersökts närmare för att få en första bild av hur framstegen gentemot Agenda 2030 ser ut på samhällsnivå i Malmö.

Hållbarhetsrapport 2019: Agenda 2030 i Malmö

Voluntary Local Review (VLR)

Agenda 2030 är en mellanstatlig överenskommelse, framsteg mäts främst på nationell och internationell nivå och sedan 2016 har medlemsstater inkommit till FN med Voluntary National Reviews (VNR). Men som en del av uppföljnings- och utvärderingsmekanismerna i FN-resolutionen uppmuntrar Agenda 2030 medlemsstaterna att regelbundet och på ett inkluderande sätt utvärdera framstegen både på nationell och lokal nivå.

Hösten 2019 lanserade FN:s värdstad New York City en Voluntary Local Review Declaration och skickade en riktad inbjudan till Malmö stad att formellt åta sig att genomföra en Voluntary Local Review. Malmö stad undertecknade deklarationen den 25 september 2019, på Agenda 2030s årsdag. Även Stockholm återfinns bland de drygt 20 städer från fem världsdelar som under hösten 2019 gjort formella utfästelser att genomföra en VLR.

Enligt den undertecknade deklarationen förbinder sig Malmö stad att använda de sjutton Globala målen och de 169 delmålen som ramverk för att ge sitt lokala bidrag i det globala arbetet att utrota fattigdom, att bekämpa ojämställdhet och ojämlikhet och att arbeta förebyggande mot klimatförändringarna och dess skadliga effekter. I deklarationen bekräftar Malmö stad att det lokala styret har en kritisk roll att axla men att åtagandet också är en möjlighet att åstadkomma den sektorsöverskridande samverkan som krävs för att lyckas.

I tre icke-bindande åtaganden har Malmö stad skrivit under på att:

  1. Identifiera hur existerande strategier, program, data och mål ligger i linje med de sjutton Globala målen,
  2. Ombesörja minst ett fysiskt intressentforum för erfarenhetsutbyte och informationsdelning kring hur Agenda 2030 som ramverk används,
  3. Inkomma till FN med en Voluntary Local Review under ett årligt HLPF.

Det nationella arbetet med Agenda 2030

Agenda 2030-delegationen har på regeringens uppdrag tagit fram förslag för genomförandet av Agenda 2030 i Sverige, och både delegationens slutbetänkande och regeringens nationella handlingsplan 2018–2020 för Agenda 2030 framhåller kommuners och regioners centrala roller i genomförandet av Agenda 2030. Vikten av integrering av hållbar utveckling i ordinarie styrning och ledning understryks återkommande.

Mer om Agenda 2030 nationellt och internationellt

tre dimensioner av hållbar utveckling

Hållbar utveckling och bakgrunden till Agenda 2030

Begreppet hållbar utveckling definieras i FN-rapporten Vår gemensamma framtid från 1987 (även kallad Brundtlandrapporten), som en utveckling som tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov. Det är endast i samspelet mellan tre dimensioner som hållbar utveckling kan ske:

  • Ekologisk dimension: att hushålla med naturresurser och ekosystemtjänster för människor och andra arter på lång sikt
  • Social dimension: att sträva mot ett samhälle där grundläggande mänskliga rättigheter uppfylls
  • Ekonomisk dimension: att tillgodose allas grundläggande behov i relation till jordklotets ändliga resurser, det vill säga en ekonomisk utveckling som inte medför negativa konsekvenser för den ekologiska eller sociala dimensionen.

FN-resolutionen Transforming our world: the 2030 Agenda for Sustainable Development från 2015 är det mest ambitiösa och bredast erkända ramverket för hållbar utveckling som antagits i världen och innefattar 17 Globala mål som tillvaratar generationsansvaret och de tre dimensionerna av hållbar utveckling i en balanserad och integrerad handlingsplan. Det övergripande syftet med Agenda 2030 är att avskaffa extrem fattigdom, att minska ojämlikheter och orättvisor, att främja fred och rättvisa och att lösa klimatkrisen. De 17 Globala målen konkretiseras med 169 delmål och 230 globala indikatorer.

En integrerad och odelbar handlingsplan för hållbar utveckling

Komplexiteten i hållbar utveckling kräver helikopterperspektiv på samtliga dimensioner. Agenda 2030 beskriver hur alla mål måste angripas samtidigt i breda ansatser, och att inget mål får nås på bekostnad av något annat. Ramverket hjälper oss att förstå komplexiteten, att se de inbördes sambanden mellan dimensionerna, hur de kan ha förstärkande effekt på varandra och att insatser på ett område kan få resultat på ett till synes helt annat område. Agenda 2030 har som grundprincip att ingen ska lämnas utanför, alltså att hållbar utveckling ska komma alla till gagn och att ett särskilt fokus ska riktas till dem som riskerar att inte ta del av samhällsutvecklingen.

ingen ska lämnas utanför

Senast ändrad: 2020-06-30 19:27