Till lokal navigering Gå direkt till innehållet
$left
$middle

Under 2022-2023 bygger vi om webbsidorna om Malmös historia. Vi ser över texterna och alla artiklar kommer att illustreras med nya och många fler bilder. Det innebär tyvärr att det stundtals kan vara bilder, länkar och karthänvisningar som inte fungerar som de ska. Vi hoppas att ni kan ha överseende med det och att ni kommer att uppskatta våra nya förbättrade sidor om Malmös historia.

Lundavägen

Lundavägen cirka 1916

Lundavägen cirka 1916

  • 1800-tal

Lundavägen börjar på Värnhemstorget i Malmö och sträcker sig åt nordöst mot Arlöv, Åkarp och Hjärup, fram till kommungränsen mellan Lund och Staffanstorp.

Den blev på 1930-talet Malmös bilparadgata. Ett flertal bilfirmor och bensinstationer etablerade sig här. Efter andra världskriget ökade trafiken dramatiskt — äldre Malmöbilister minns de oändliga, osande bilköerna mellan de vackra alléalmarna. År 1952 passerade mer än 6000 bilar per dygn Lundavägen, som då var Sveriges mest trafikerade landsväg. Den var otillräcklig och ersattes 1953 med Sveriges första motorväg, kallad autostradan. Liksom hundra år tidigare saknade man ett svenskt ord för den nya företeelsen. Ordet "autostrada" är lånat från italienskan.

De flesta känner till folkvisans text "Å jänta å ja', å jänta å ja´ allt uppå landavägen, å ja´ ...". Som barn trodde jag inte att man sjöng "landavägen" (alltså landsvägen) utan istället "allt uppå Lundavägen, å ja´". Vilket visar att Lundavägen var central för en Malmögrabb på femtiotalet. I själva verket var den landets första omsorgsfullt byggda landsväg. Den lades ut på 1840-talet under ledning av Carl Gottreich Beijer (1811-1898). Man hade vid tiden inget svenskt ord för den här sortens landsvägar utan använde istället det franska "chaussé", som syftar på att vägarna var belagda med kalk (franska "chaux").

  • Gator i Malmö. Gator, parker och stadsdelar i Malmö från 1300-talet till vår tid. 1999.
  • Ingmarsson, Niklas, Bilkultur i Malmö. Hur en bilstad blir till. 2004.

Relaterat

sv