Malmö stad
$left
$middle

Vi bygger om webbsidorna om Malmös historia. Vi ser över texterna och alla artiklar kommer att illustreras med nya och många fler bilder. Det innebär att det stundtals kan vara bilder, länkar och karthänvisningar som inte fungerar som de ska. Vi hoppas att ni kan ha överseende med det och att ni kommer att uppskatta våra nya förbättrade sidor om Malmös historia.

Lundavägen

Svartvitt äldre fotografi över väg och stadsbebyggnad.

Trafiken på Lundavägen på 1970-talet. ML buss Scania typ S10 nr. 401. Fotograf: Okänd.

  • Lundavägen
  • 1800-tal

Lundavägen börjar på Värnhemstorget i Malmö och sträcker sig åt nordöst mot Arlöv, Åkarp och Hjärup, fram till kommungränsen mellan Lund och Staffanstorp.

Historik

På 1930-talet blev Lundavägen Malmös bilparadgata. Ett flertal bilfirmor och bensinstationer etablerade sig här. Efter andra världskriget ökade trafiken dramatiskt.

År 1952 passerade mer än 6000 bilar per dygn Lundavägen, som då var Sveriges mest trafikerade landsväg. Den var otillräcklig och ersattes 1953 med Sveriges första motorväg, kallad autostradan.

Liksom hundra år tidigare saknade man ett svenskt ord för den nya företeelsen. Ordet "autostrada" är lånat från italienskan.

Motorkulturen

Även om den som framför ett fordon förväntas hålla sig till trafikflödets gemensamma regler, gäller ofta andra konventioner på insidan av plåten. Det gör bilen till en förträfflig symbol för den som vill markera sitt avståndstagande från samhället och dess normer.

Att krigssegrare författar historien är ett gammalt faktum, vilket innebär att USA får en viktig symbolbetydelse för den generation som växte upp under efterkrigstiden. 40-talisterna opponerade sig ofta högljutt sig mot en tillbakagång till förkrigstidens vedertagna seder, och gjorde det gärna från ett fordon. ”Motorburen ungdom” blir ett reellt samhällsproblem under 1950- och 1960-talen som engagerade både politiken, kyrkan och andra sedesamma krafter.

Folkabubblan – en bil till alla

Under 1930-talet började de tyska nazisternas fritids-organisation KdF (Kraft durch Freude) fila på idén att alla skulle ha varsin bil, en fullständigt absurd tanke bara några år tidigare.

Den gången kom kriget emellan så projektet folkabubblan kom först efter krigsslutet.

En rullande borg

Efterkrigstidens växande välfärd tillsammans med industrins lärdomar från krigsproduktionen gjorde att bilismen slog genom som en bomb så snart krigsrestriktionerna lättade.

Snart stod en parkerad bil utanför var och varannan folkhemsk egnahemsvilla, en bil som inte bara var praktisk, den blev var mans rullande borg. Fenomen som drive in-biografer och drive thru-restauranger gjorde att man knappt behövde lämna sitt skyddande plåtskal på hjul.

1/2
Esso bensinmack, juli 1966. Foto: Åke Hedström / Malmö museum
Svartvitt fotografi på äldre bilmodeller.
Esso bensinmack, juli 1966. Foto: Åke Hedström / Malmö museum

Bilhandlarna etablerar sig

Bilhandlare var för all del inget nytt; de hade funnits lika länge som det funnits bilar. De hade länge haft en liten, våghalsig och kapitalstark kundkrets ur de mer bemedlade samhällsskikten, de som de facto hade råd att hålla sig med sådana nöjen som bilen länge var.

Redan under 1930-talet hade bilhallar och bensinstationer börjat etablera sig längs Malmös viktigaste väganslutning norrut; Lundavägen. När motortrafiken så sakteliga blev mer allmän efter krigsslutet fylldes gatan snabbt på med allehanda näringsidkare inom bilism-sfären.

1/3
Äldre svartvitt fotografi av personbil med man bredvid
Hedbergs Bil AB, personbil (M 939) framför firman, 1940. Foto: Okänd fotograf / Centralateljén / Malmö museum
Äldre svartvitt fotografi. En mängd bilar till försäljning i en hangar. 
Hedbergs Bil AB, int. försäljningshallen, bilar, 1940. Foto: Okänd fotograf / Centralateljén / Malmö museum
Äldre svartvitt fotografi av en truck.
Hedbergs Bil AB, servicebil framför firman, Lundavägen, 1940. Foto: Okänd fotograf / Centralateljén / Malmö museum

Lundavägen blir trång

Även trafikmängden ökade; 1952 räknades inte mindre än 6000 bilar per dygn längs Lundavägen som redan konstaterats vara för smal och året därefter ersattes med landets första motorväg: ”Autostradan”.

I våra tider har de flesta bilhallarna längs Lundavägen ersatts av ännu större bilhallar ute i det som nu är stadens periferi och på den smala landremsan mellan motorvägen och Lundavägen planeras annat byggande.

  • Gator i Malmö. Gator, parker och stadsdelar i Malmö från 1300-talet till vår tid. 1999.
  • Ingmarsson, Niklas, Bilkultur i Malmö. Hur en bilstad blir till. 2004.

Sidan senast uppdaterad:

sv