Malmö stad
$left
$middle

Under 2023-2024 bygger vi om webbsidorna om Malmös historia. Vi ser över texterna och alla artiklar kommer att illustreras med nya och många fler bilder. Det innebär tyvärr att det stundtals kan vara bilder, länkar och karthänvisningar som inte fungerar som de ska. Vi hoppas att ni kan ha överseende med det och att ni kommer att uppskatta våra nya förbättrade sidor om Malmös historia.

Morescobron

  • 1931
  • Centrum

Mellan Fersens bro och Davidshallsbron ligger en bro med ett namn som för tankarna till Italien. Det är den enda adressen i Malmö med ett judiskt ursprung.

Judisk handelssläkt

Vår Moresco hette Jacob Heinrich i förnamn. Han var dansk modehandlare och tillverkare av damkappor och pälsar. Inom sin bransch och under sin tid var han en av de största i Norden.

Porträtt av Jacob Heinrich Moresco.

Jacob Heinrich Moresco (1828-1906).

Jacob Heinrich Moresco var född i Köpenhamn, precis som sin mor Adelaïde Italiaender. Hans far Maximilian Moresco kom från Haag. Föräldrarna var nästkusiner. Deras judiska handelssläkter hade båda italienskt ursprung. Familjerna var sammanflätade sedan flera generationer i Nederländerna, främst med tobak som handelsvara.

Kungens tandläkare

Fadern Maximilian Moresco hade i Köpenhamn etablerats sig som tandläkare och blev hovtandläkare hos kung Fredrik VII. Familjehemmet låg vid Amagertorv på Strøget där Jacob H Moresco vid 27 års ålder, 1856, startade en ”dametøjsforretning”.

Eleganta damkläder

Med tiden blev ”De la ville de Paris J Morescos Fabrik” känd för sina eleganta och dyra damkläder. Tillverkningen ökade och hans damkläder sålde på export till Sverige. På grund av de svenska införseltullarna blev det på sikt mer lönsamt att öppna en filial i Malmö.

Firman inköpte 1892 en gammal köpmansgård i hörnet av Gustav Adolfs torg och Torggatan i kvarteret Magnus Stenbock. Några år senare, 1895, revs tillhörande längor och magasinsbyggnad för att göra plats för ett femvåningskomplex längs Torggatan. Till ny direktör utsågs Jacob H Morescos brorson, Carl Moresco.

Aktiebolaget Moresco AB vid Gustav Adolfs torg.

Moresco AB vid Gustav Adolfs torg med Torggatan rakt ner mot kanalen och med gamla begravningsplatsen till höger. Foto: Carl Wilhelm Roikjer / Malmö museum

Damer och herrar inne på Morescos kapp- och pälsvarufabrik.

Interiör från Morescos kapp- och pälsvarufabrik. Foto: Viktor Roikjer / Malmö museum

Torggatan var en återvändsgränd

Vid denna tid mynnade Torggatan rakt ut i kanalen. Det var föga praktiskt och innebar en omväg för att ta sig till den Nordiska industri- och slöjdutställningen som hölls sommaren 1896. Utställningsområdet låg på andra sidan kanalen, vid Hästhagen och huvudentrén mellan S:t Petri skola och Stadsbiblioteketet. Därmed fick Morescos ledning idéen att låta uppföra en genväg.

Svartvit bild av Torggatan innan bron kom på plats.

Torggatan som slutar i kanalen innan gångbron kom på plats.

Gångbro av järn

Danskarna bekostade därmed en gångbro av järn. Bron underlättade för transporter till och från fastigheten. Kapporna syddes på olika systugor ute i den växande staden, men efterhand förlades arbetet alltmer till verkstaden i kvarteret.

Vyer med gångbron över kanalen under olika årtal.

Ekonomiska problem

Vid tiden för första världskrigets utbrott var AB Moresco den största damkonfektions- och pälsfabriken i Malmö. Men efter kriget fick de liksom andra företag inom beklädnadsindustrin ekonomiska problem. Moresco-fabriken lyckades överleva genom avskedanden.

Förlusterna kunde man så småningom ta igen, i synnerhet efter andra världskriget då en allmän högkonjunktur och importregleringar stärkte köpkraften hos svenska folket. Då hade tredje generationen tagit över familjeföretaget, med Johan Moresco som direktör.

Efter de danska judarnas flykt över Öresund i oktober 1944 var det flera danska judar som erhöll arbete på Morescos fabrik.

Fick slå igen

På 1950-talet ökade konkurrensen från alla håll. Konfektionsindustrin i hela landet gick dåligt. År 1959 gick det inte längre. Moresco slog igen och 95 personer blev arbetslösa.

Nybyggnationen som vetter mot Gamla begravningsplatsen står ännu kvar på Torggatan 2. Men huset ut mot torget är borta, ersatt med ett kontorshus av senare modell.

Gångbron ersattes

Även gångbron är sedan länge borta. I början av 30-talet och i samband med de stora stadsplaneändringarna i Davidshallsområdet byggdes bron om till en 16 meter bred trafikbro. År 1938 döptes den officiellt till Morescobron.

Ett färgfoto på Morescobron som nu är en bro även för bilar, året är 1962.

En modernare version av Morescobron. Året är 1962. Foto: Torkel Lindeberg / Malmö museum

År 1990 breddades bron med åtta meter till totalt 24 meter. År 2011 blev bron ytterligare förstärkt inför framtidens belastningar.

Morsecobron är idag 2024 den enda adressen i Malmö med judiskt ursprung. Släkten Moresco har med andra ord gjort ett mer centralt avtryck i Malmö än i hemstaden Köpenhamn. Där är han ihågkommen genom vägstumpen Morescosvej i Ordrup, i Gentofte kommun.

FAKTA

Morescofabriken låg i kvarteret Magnus Stenbock vid Södertull, mellan kanalen, gamla begravningsplatsen och Gustav Adolfs torg. Kvarteret tillkom i samband med att den gamla befästningsvallen som raserades i slutet av 1800-talet.

Tomten inropades 1811 av handlaren Anders Gilius Frick. Senare kom den nordvästra hörntomten i släkten Möllers ägo, där de drev handelsverksamhet. Deras köpmansgård köptes av Jacob H Moresco 1892 och revs för att lämna plats åt en större och högre fastighet.

Villa Adelaïde blev flyktingläger

År 1886 införskaffade Jacob H Moresco ett stycke land norr om Köpenhamn. Där drog han sig tillbaka i en pampig villa som han döpte till Adelaïde, efter sin mor. På marken lät han också uppföra ett barnsjukhem innan han dog 1906, ogift och barnlös.

När arvtagaren Carl Moresco dog 1940 såldes ägan till Gentofte kommun. Efter kriget användes villan som inkvartering för judiska flyktingar som återvänt från Sverige och saknade bostad. Idag ligger sjukhemmet Adelaïde i vad som en gång var Villa Adelaïdes park, inte långt från Jacob H Morescos grav på Ordrups kyrkogård.

  • Aktiebolaget Moresco. Malmö 1892-1942. 1942.
  • Andersson, Martin, Dansken, modet och bron (Sydsvenskan 2011-05-13)
  • Gator i Malmö. Gator, parker och stadsdelar i Malmö från 1300-talet till vår tid. 1999.
  • Smitt, Rikard, Malmöföretagen – förr och nu. 2007.
  • Svensson, Lars, Malmös kanalbroar. 2004.

Sidan senast uppdaterad:

sv