Norra Grängesbergsgatan

Huvudstråket genom Sofielunds industriområde med Rosengård på ena sidan och Möllevången på andra. En unik gata där småföretagare och kulturarbetare arbetar sida vid sida i Sveriges första kulturljudzon.

Sofielunds industriområde anläggs

Så sent som i början av 1900-talet fanns de allra flesta industrierna och fabrikerna inne i den centrala staden. När nya stadsplaner kom och mark avsattes för utveckling av industrier blev Norra Grängesbergsgatan en pulsåder i Sofielunds industriområde från början av 1930-talet. Kring denna gata planerades och byggdes industriområdet ut. Närheten till Kontinentalbanan var viktig och området avgränsades av Ystadsgatan, Lantmannagatan och Uddeholmsgatan. Gatunamnen i området hämtades från olika svenska bruksorter.

En lång gata med varierat innehåll

Norra Grängesbergsgatan är 1250 meter lång och passerar genom områdena Annelund, Sofielunds industriområde, Lönngården och Augustenborg. Gatan utgår från Amiralsgatan. Längs med Norra Grängesbergsgatan ligger flerbostadshus i fyra våningar på båda sidor av gatan fram till parken Enskifteshagen och Annelunds förskola. Skolbyggnaden ritades av Clas Almquist och uppfördes 1957.

Därefter löper 600 meter aktivitetsgata med bilfirmor, biografer, bagerier, nattklubbar, replokaler och annan kulturverksamhet. Det unika med området är att verksamheten till stor del bedrivs i de gamla bevarade industrilokalerna från 1930- och 1940-talen. Från och med korsningen vid Uddeholmsgatan finns det ytterligare fyravåningshus på båda sidor av gatan. Efter att den korsat Lönngatan går Norra Grängesbergsgatan in i området Augustenborg för att därefter via en cykelbana övergå i Södra Grängesbergsgatan.

Många olika företag på gatan

Genom åren har det varit en brokig blandning av småföretag och industrier i industriområdet, inte minst på Norra Grängesbergsgatan. Ett exempel är A Hultén AB, ett företag som startades redan 1893 av snickarmästaren Anders Hultén. Företaget flyttade 1947 in i den moderna fabriksbyggnaden vid hörnet av Norra Grängesbergsgatan och Kopparbergsgatan, en fastighet som fortfarande finns kvar. Här tillverkades möbler, främst till varuhus, banker, butiker och kontor och kunderna fanns över hela landet. I mer än tjugo år efter makens död drev änkan Emilia Hultén verksamheten.

Verksamheten vid gatan förändras

På 1980- och 1990-talen började en förändring av hela Sofielunds industriområde som också påverkade Norra Grängesbergsgatan. Utflyttningar och nedläggningar av företag påverkade området. I de tomma byggnaderna inrättades i stället replokaler för lokala band och många bilfirmor etablerade sig längs med gatan. Underhållet upphörde på en del byggnader och det fanns medlemsklubbar och svartklubbar som gjorde att gatan kunde kännas otrygg att vistas vid. Efter en upprustning av gatan i projektet Tryggare Malmö under 2010-talet har oseriösa aktörer försvunnit och Norra Grängesbergsgatan har blivit en gata där företagare och kulturarbetare arbetar sida vid sida.

NGBG arrangerar gatufest

Området Annelund var fram till 1900-talets början en del av Västra Skrävlinge bys ägor och bestod av jordbruksmark. Gården Annelund, som fortfarande ligger kvar bakom Annelunds industrihus, har gett området sitt namn. Den fungerade under en del år som handelsträdgård, men har därefter varit kontor till företag i området.

Numera hyr den ideella föreningen NGBG Annelundsgården och bedriver där verksamheter som språkcafé, syjunta och stand up comedy. Föreningen ansvarar även för kulturell verksamhet med sommarservering i Annelundsgårdens trädgård. NGBG arrangerar årligen gatufest på Norra Grängesbergsgatan med ett rikt program och många musikakter som lockar stor publik.

Sveriges första kulturljudzon

Området kring Norra Grängesbergsgatan blev 2021 Sveriges första kulturljudzon. Det innebär att på ett avgränsat område får livemusik, nattklubbar, industrier och föreningar lov att låta på hög volym utan att de boende kan klaga. Maxvolymen får ligga på 85 decibel och nya bostäder kommer inte att byggas på gatan.