Nobelvägen

Nobelvägen är en tre kilometer lång gata i Malmö som har kantats av flerbostadshus, vattentorn, kyrka, barnrikehus, industrier och kyrkogårdar.

Nobelvägen blir till

Stadsingenjören Anders Nilsson utformade stadsplanen för Möllevången 1904, ett område vars östra gräns utgjordes av Nobelvägen. Samma år fick gatan sitt namn. Anders Nilsson planerade för att förbättra stadens infrastruktur genom att förlänga och knyta ihop flera områden med Nobelvägens hjälp.

1911 förlängdes den genom att Banaholmsgatan införlivades med Nobelvägen. Det skedde i samband med att Sofielunds municipalsamhälle blev en del av Malmö. Under 30-talet och framåt förlängdes gatan etapp för etapp och blev slutligen nästan tre kilometer lång. Den utgår i söder från Trelleborgsvägen vid Dalaplan och fortsätter via Nobeltorget till Östervärn.

En trädkantad väg med cykelbana

Det ursprungliga utseendet, med cykelbana i mitten och lindar i dubbla rader, förändrades i slutet av 1950-talet när biltrafiken ökade kraftigt och körytorna behövde breddas. I sin egenskap av viktig genomfartsled från Trelleborgsvägen till norra utfarten vid Hornsgatan har Nobelvägen över tid varit tungt trafikerad. I mitten av 1970-talet uppmättes 42 000 bilar per dygn.

Fram till dess att Inre Ringvägen invigdes 1975 var Nobelvägen skyltad som Riksväg 2, senare E6. 2019 slutfördes projekteringen med anläggandet av en ny cykelbana och grönska längs hela Nobelvägen för att skapa bättre förutsättningar för stadens cyklister.

Järnvägsspåren gick vid Nobelvägen

1874 invigdes järnvägen mellan Malmö och Ystad. Tågen gick vid nuvarande Spårvägsgatan/Lönngatan. När tågen passerade nuvarande Nobelvägen fälldes bommarna och trafiken fick vackert vänta. Där dagens cykelbana med namnet Heleneholmsstigen sträcker sig fanns från 1886 den järnväg som gick från Malmö till Trelleborg.

1904 byggdes så ytterligare en bibana som snart tog badsugna resande från Vellinge till Skanör och Falsterbo, populärt kallades den Falsterbobanan och tåget kallades sedermera ”Badtåget”. Om söndagar under sommarsäsongen tuffade ångtåget till stränderna på Näset. Sträckan Södervärn-Falsterbo lades ner 22 augusti 1971.

Barnrikehusen byggs

1934 publicerade paret Alva och Gunnar Myrdal boken Kris i befolkningsfrågan som behandlar Sveriges låga födelsetal och konsekvenserna av detta. I boken ger de förslag på olika reformer som skulle leda till att befolkningstalet höjdes. Ett förslag var att subventionera hyror för familjer med flera barn och att bostäder skulle byggas till mindre bemedlade familjer.

Malmö Solgårdar

Under 1935 visade en statistisk undersökning att det fanns 1670 mindre bemedlade familjer i Malmö som hade minst tre barn som var under 16 år. Stiftelsen Malmö Solgårdar bildades för att skapa möjligheter till lägenhet för de familjer som hade behov men knapp ekonomi. Dessa hus skulle ersätta de förslummade fastigheter som många barnfamiljer tvingats bo i.

De två barnrikehusen vid Nobelvägen 119–121 ritades av arkitekten Thorsten Roos, stod klara 1937 och omfattade 88 lägenheter. De var moderna med centralvärme, gasspis, badrum och tvättstuga. Författaren Mary Andersson (1929–2020) har i sina böcker skildrat de barnrikehus på Nobelvägen 119 där hon själv växte upp. Öster om kvarteret finns Arildsplan där Mary Anderssons lekplats invigdes 2020.

När Nobelvägen blev lyrik

Poeten Jan Mårtenson skrev 1990 i poemet En fläkt av liv i Malmö följande:

Såpa, tvål och olja längs med Nobelvägen

I kvarteret Brännaren har ett hundratal företag haft sin verksamhet sedan slutet av 1800-talet. 1898 flyttade exempelvis Malmö oljeslageri hit till nybyggda lokaler. 1906 utökades sortimentet med tillverkning av bland annat såpa och tvål när företaget gick samman med Happachs såpfabrik och blev MOHAB.

Runt hörnet vid Industrigatan fanns från 1910-talet AB Alfred Benzons fabrik som tillverkade oljor, färger och syror samt diverse hushållsprodukter. Kontorsbyggnaden i rött tegel finns fortfarande bevarad.

Förorenad mark

Tomterna blev så småningom förorenade av industriutsläpp och avfall som grävdes ner direkt i jorden. Från 1990-talet tömdes fastigheterna som revs och kvarteret stod öde och blev mer och mer vildvuxet.

Sanering och nybyggnad

Runt 2014 började EU-migranter bosätta sig på den förorenade marken, något som uppmärksammades i media. Tältlägret tömdes 2015 och därefter sanerades marken inför projektering av nya bostäder. 2021 stod det första huset klart.