Södra Förstadsgatan

Södra Förstadsgatan är leden som i tidig medeltid förband de två små byar som historikerna kallar övre och nedre Malmö.

Vill man skildra Malmö stads tillblivelse kan man utgå från den långa Södra Förstadsgatan, en nutida väg som i sin norra del ungefär motsvarar den väg som i tidig medeltid förband två byar som historikerna kallar övre och nedre Malmö. Nedre Malmö vid kusten kanske snarare bör betraktas som ett fiskeläge än en bondby.

Bebyggelse gav namnet

Längs denna vägsträckning uppstod senare, efter att nedre Malmö på 1200-talet blivit stad, en viss förstadsbebyggelse. Det är denna bebyggelse som låg utanför stadens murar och vallar som givit vägen dess namn – Södra Förstadsgatan. Det var bland annat utmed denna väg staden senare expanderade när försvarsverken kring stadsområdet mist sin betydelse och tagits bort under början av 1800-talet.

Betesmark vid Dalaplan

Dagens Södra Förstadsgata sträcker sig idag från Södertull i norr åt söder hela vägen till Dalaplan. Det vill säga en bra bit längre ut från gamla staden än Triangeln där vägen byter riktning. Stadens södra utmark eller betesmark nådde fram till 1800-talet ända ut till nuvarande Dalaplan. Betesmarkens utbredning har styrt vägens sträckning och södra slutpunkt. Strax söder om nuvarande Dalaplan mötte stadens mark de kringliggande byarnas ägor.

Övre och nedre Malmö

Övre Malmös bebyggelse tros ha legat i området vid nuvarande Pildammsparken eller Triangeln, medan nedre Malmö var beläget på en holme eller större sandrevel utmed kusten där Malmös gamla stad är belägen idag. Man kan tänka sig att bönder under tidig medeltid kom åkande längs leden mellan orterna med sina kärror lastade med hudar, kött och spannmål. Varorna ville man kanske byta mot fiskarbefolkningens silver, den glänsande sillen som landades i fiskeläget.

Där vägen från övre Malmö anslöt till kustvägen — nuvarande Adelgatan — uppstod en marknadsplats. Platsen skulle då staden Malmö tillkom på 1200-talet bli dess äldsta torg.

Rörsjöarna

Söder om det medeltida stadsområdet fanns två större våtmarksområden, östra och västra Rörsjöarna. Mellan dem placerades den södra infarten till staden, vägen från Söderslätt och städerna Ystad och Trelleborg. Längs denna väg, den blivande Södra Förstadsgatan, fanns det enligt de äldsta lantmäterikartorna från sent 1600-tal en spridd och ganska oregelbunden bebyggelse med trädgårdar, odlingslyckor och dammar. Bebyggelsen kallades enligt kartorna södra förstaden eller Södre Värn. Söderut delades sig vägen i två grenar vid nuvarande Triangeln.

Staden expanderade

Bebyggelsen i södra förstaden fanns kvar under 1700-talet, men med det tidiga 1800-talet och rivningen av försvarsverken kring stadsområdet började en period med stora förändringar. Staden kunde nu börja expandera utåt med bostadsbebyggelse och industrier. Kring nuvarande Södra Förstadsgatan uppstod och bebyggdes områdena Davidshall och Lugnet. Inom nuvarande Davidshallsområdet anlades Kockums mekaniska verkstads gjuteri.

Från landsväg till affärsgata

Från att tidigare ha varit en landsväg kantad av lägre bebyggelse började områdena utmed Södra Förstadsgatan få tydligare stadskaraktär under senare delen av 1800-talet. En affärsgata växte fram. År 1887 inleddes trafik med hästspårvagnar på gatan och trettio år senare elektrifierades dessa. Men Södra Förstadsgatan var smal och trafiksituationen blev efter hand kaotisk. 1936 ersattes spårvagnarna med bussar. År 1989 stängdes fordonstrafiken på norra delen av Södra Förstadsgatan av och sträckan mellan Triangeln och Davidshallsbron blev gågata.

Från Davidshall till Triangeln

Fram till början av 1800-talet bestod Malmö stad av området innanför befästningarna, senare avgränsat av kanalen. Den bebyggelse som uppförts utanför stadsvallarna och utmed stadens tillfartsvägar från öster och söder kallades östra och södra förstäderna eller värnen. Gatunamnet Södra Förstadsgatan är belagt sedan början av 1850-talet och benämnde då sträckan mellan Davidshallsbron över kanalen och Triangeln. Vid södra infarten till Malmös gamla stad, ungefär vid dagens Södertull, fanns fram till 1800-talet en stadsport med tullstation.

I adresskalendern för år 1871 betecknar namnet Södra Förstadsgatan sträckan från Södra Fisktorget till Triangeln och vidare norrut till Davidshallsbron. Senare skulle också den sydligare vägsträckan mellan Fisktorget och Dalaplan inkluderas i Södra Förstadsgatan.

Gata som skiftar karaktär

Idag ligger den där och utgör en del av stadens viktigaste handelsstråk, Södra Förstadsgatan. I norr utgör den en förhållandevis mondän affärsgata som skiftar karaktär vid Triangeln och blir en trång men hårt trafikerad led utmed vilken småbutikerna ligger tätt. Utmed Södra Förstadsgatan, strax söder om Triangeln, ligger kvarteret Korpen, känt genom Bo Widerbergs klassiska film från 1963. Inte mycket av den gamla bebyggelsen finns kvar, men går man in på en av gårdarna kan man känna igen några av exteriörerna från filmen.