Tidslinje

Skåne började befolkas för över 10 000 år sedan. Det är sent i jämförelse med många andra delar av världen. Det beror på att stora delar av Skåne var täckt av is fram till för ca 14 000 år sedan. Precis som stora delar av Nordeuropa.

Tre grupper av människor kommer till Skåne och Skandinavien

Tre grupper av människor kommer till Skåne under flera tusen år:

  • De första människorna som befolkar Skåne kom för drygt 10 000 år sedan. De levde som kringvandrande jägare, samlare och fiskare.
  • För omkring 6 000 år sedan anlände människor med nya kunskaper. De var bönder som brukade jorden och hade tama djur.
  • Sist, för knappt 5 000 år sedan, nåddes Skåne av nya människor. Denna gång av grupper av herdar. I Sverige kallas de för stridsyxefolket.

De första ledtrådarna

Redan för 13 000–14 000 år sedan var människor på tillfälligt besök i Skåne. Men de stannade inte särskilt länge, kölden tvingade dem tillbaka till varmare trakter.

Forntidens indelning

Sten-, brons- och järnålder är påhittade namn på tidsperioder, som en hjälp för oss att förstå och sortera föremål från forntiden. Indelningen berättar egentligen bara att sten var ett vanligt redskapsmaterial under stenålder och att brons och järn började användas under brons- och järnålder.

En lång rad andra råmaterial, som flinta, trä, ben och lera, användes betydligt mer och under hela forntiden. De flesta av materialen används faktiskt fortfarande, men många nya har tillkommit.

Stenålder

Från cirka 12000 före Kristus.

Mammuttand

Mammuttand

Mammuttand

Tanden har en gång suttit i munnen på en ullhårig mammut. Den hittades i närheten av Skurup och kanske var det en tand som hade tappats. Mammuten får nämligen nya kindtänder fem gånger genom livet. Tänderna slets hårt eftersom de åt 200 kilo gräs om dagen. En vuxen mammut vägde sex ton (som fem personbilar). När mammuten slitit upp sina sista tänder kunde djuret inte längre äta och dog av svält.

Mammuten dog ut i Skåne för cirka 10000–12000 år sedan. Troligtvis på grund av klimatförändringar och jakt.

Människans bästa och kanske äldsta vän

Vargen var det första vilda djur som började leva tillsammans med människor. Hur hunden utvecklats från vargen vet vi inte exakt. Varför människan tämjde hunden är oklart. Kanske hunden delvis tämjde sig själv. Att hålla sig i närheten av en grupp människor gav hunden skydd och fri tillgång till människans matrester.

Hunden kan ha deltagit vid jakt, fungerat som vakt vid faror eller tjänstgjort som transportdjur. Bland nutida hundar anses arktiska slädhundsraser som till exempel grönlandshund och siberian husky vara de som mest liknar de första tamhundarna.

Hundkranier från forntiden.

Lätt fångat, lätt förgånget

Mjärdar har funnits överallt i världen. Under tusentals år har de sett nästan likadana ut och används än idag. Vilken designklassiker! En mjärde är en slags fiskebur som sänks ned till botten där den fiskar av sig själv.
Kräftor och fisk tar sig lätt in genom ”struten”, och kan inte komma ut igen.

För 7500 år sedan fiskade människor med mjärdar ungefär där Malmö C ligger idag. Det vet vi, för tre av dem lämnades kvar. Mjärdar tillverkades av pil, hassel, en och vass. När denna mjärde hittades var vidjorna som mjärden är gjord av helt elastiska. Precis som om den var nytillverkad.

Lerskål

Trattbägare från yngre stenålder. Bra för mjölk och mat. Hittad i Svågertorp, Malmö.

Världens längsta revolution

En av de största förändringar som skett i mänsklighetens historia är övergången från att leva på jakt och insamling till att börja odla, bli bofast och ha egen boskap.

För drygt 8 000 år sedan rörde sig människor från Anatolien i Turkiet. Med sig hade de kunskaper om jordbruk och djurhållning. Många generationer senare, för 6 000 år sedan kom de till Skåne. De gjorde dock ett uppehåll på vägen under drygt 1000 år. De människor som redan bodde här fortsatte att leva som kringflyttande jägare, fiskare och samlare.

Revolutioner brukar gå ganska kvickt men denna tog flera tusen år och skedde på olika platser och världsdelar, oberoende av varandra med början för ungefär 10 000 år sedan. Denna process kallas neolitisering. Neo kommer från det grekiska ordet "neos" som betyder "ny".

Stridsyxefolket

För omkring 5 000 år sedan spreds ett herdefolk från stäpperna norr om Svarta havet till Östeuropa. De kallas för Yamnaya-grupper. De hade med sig hästen, ylletyg och grunden för det språk vi pratar idag. I Skåne ser vi en koppling till dessa, men här kallas de för stridsyxefolket efter deras typiska stridsyxor. Stridsyxefolket använde troligtvis kärror för att transportera mat och vatten, när det flyttade sina får till nya betesmarker.

Bronsålder

Från cirka 1700 före Kristus.

Holkyxor 2 stycken.

Holkyxan till höger är från bronsåldern. Den blanka yxan till vänster är en kopia och visar hur bronsåldersyxan såg ut när den var ny.

Nymodigheter och magi

Holkyxan av brons var en nymodighet under bronsålder. Yxan var kort och ihålig, allt för att spara in på metallen. I stället fylldes hålrummet ut av ett böjt träskaft. De små holkyxorna användes till snickeriarbeten, urgröpning av trästycken och till att hugga klenare träd och buskar.

Nyheter och magiska gropar

Bärbara skålgropsstenar är ovanliga för de flesta skålgropar finns på fasta berghällar. Att hacka små gropar i sten kan ha haft en magisk betydelse. En vanlig förklaring är kult kring fruktbarhet, kanske att människorna önskade sig bättre skördar och fler barn.

Halsringar i brons.

Halsringar från bronsåldern.

Gudomliga halsringar

Stela halsringar är något som hör bronsåldern till. Halsringar hittas ofta på ställen där det funnits vatten av något slag. Som i mossar och vattendrag. Ibland har de lagts ner i par.

Kanske tillverkades de speciellt för att offras till en högre makt? Det finns spår som kan tyda på det. En tolkning är att de kan ha offrats till en fruktbarhetsgudinna, för att uppfylla en önskan om att få många barn och goda skördar.

Järnåldern

Från cirka 500 före Kristus.

Spänne från järnåldern.

Spänne från järnåldern.

Fästa, dekorera och drapera

På järnåldern fanns det varken blixtlås eller knappar. Istället användes spännen. De höll ihop kläderna och kunde även förbättra passformen. Spännen från olika århundraden, visar att modet växlade med tiden. Precis som det gör idag.

Järnyxa och sporrar

Under järnåldern blev yxor av järn vanliga. De kunde se olika ut, men eggen blev i allmänhet bredare med tiden. Järnyxorna varierade i storlek och tyngd, beroende på om de skulle användas till att fälla träd, snickra möbler eller till att strida. Sporrar bars av ryttare för att lättare kunna styra hästen, men användes troligen lika mycket för att visa sin status. De är ovanliga och har hittats nästan enbart i gravar, ofta tillsammans med vapen.

Vad kommer efter forntiden?

  • Medeltiden år 1050-1550
  • Tidigmodern tid 1550-1800
  • Modern tid 1800-nu

Alla epokindelningar är efterhandskonstruktioner och de skiljer sig mellan länder, kontinenter och kulturer. Ett exempel är Medeltiden som räknas som en tid i Sverige och en annan i övriga Europa.