Hur vet vi det vi vet?
Det är en hel del som kan berättas om forntiden. Mycket tack vare olika metoder för att hitta, datera och analysera upphittade fynd.
Bilder från utällningen Ledtrådar.
Arkeologerna hittar bara en liten del av alla de spår som människor lämnat efter sig under årtusendena. Av det som faktiskt hittas väljs mycket bort och det är bara en liten del som hamnar på museer.
Vi kan ta reda på vad människorna hade i sina krukor och om flintkniven skar i kött eller fisk. Vi kan ta reda på vilka material som användes till husen och hur gammal en person var när den dog.
Men vi vet ingenting om vad människorna under forntiden tänkte, kände, drömde eller önskade. Inte heller vad de tyckte var gott att äta eller hur deras språk lät.
Hur kan vi förstå forntiden?
Väder, vind, och erosion har påverkat de spår som för tusentals år sedan lämnades i jorden. Modernt jordbruk och miljöföroreningar förstör också spåren av människorna och deras saker och ting. Dessutom förstörs och förmultnar exempelvis tyger, lerföremål och ben olika snabbt, och vissa inte alls som saker av sten. Detta påverkar hur vi förstår forntiden.
Hitta
Idag hittas nya fornfynd vid arkeologiska grävningar. När plogen fortfarande drogs efter häst eller oxe hittade bonden ibland fornfynd på åkrarna. Arkeologerna letar efter spår av hus, gravar, föremål och material som kan analyseras. Det är nästan som ett detektivarbete, hitta ledtrådar, se samband och dra slutsatser.
Datera
Hur gammalt är det? Att datera föremål och händelser är grunden för arkeologin. Innan de moderna dateringsmetoderna fanns, jämförde arkeologerna föremål och kom fram till vilka de trodde var äldst och yngst.
Kol-14-metoden revolutionerade sätten att datera och tillsammans med andra avancerade metoder går det numera att ta reda på mer exakta tidsintervall. Idag kombineras oftast moderna dateringsmetoder med iakttagelser från själva utgrävningen för att kunna datera så exakt som möjligt.
Kol-14-metoden
En metod för datering som gör det möjligt att datera fornlämningar som innehåller organiskt material, som träkol och ben, vilket inte varit möjligt före 1950-talet. Metoden innebar en revolution inom arkeologin. Tekniken fungerar dock enbart på material som är yngre än 60000 år.
Analysera
Vilka träd växte i Malmöområdet för tusen år sedan? Varifrån kom metallen som yxan tillverkades av? Var i huset hade människorna sin eldstad? Idag finns det många analysmetoder som kan ge svar på olika frågor. Vissa metoder utgår från det som kan ses med blotta ögat. I andra fall behövs mikroskop och avancerad teknik. Vilken metod som än väljs så måste resultaten sättas in i ett större sammanhang.
Pollenanalys
Träd och växter sprider pollen för att föröka sig. Pollenkornen kan hjälpa oss att förstå hur landskapet såg ut under forntiden. Vilka träd och växter förekom, fanns det stora skogar, eller användes marken som åker eller bete för djuren? Pollen bevaras bäst där det är fuktigt, som i sjöar, mossar och brunnar.
Pollen från en brunn kan visa hur den närmaste omgivningen såg ut, medan pollen från en sjö kan beskriva miljön på flera kilometers avstånd. Ett jordprov från till exempel en brunn kan innehålla flera hundra pollenkorn. För att förstå resultatet behöver vi ta reda på när pollenkornen hamnade i brunnen, alltså brunnens datering.
Pollenanalys har visat att sydvästra Skåne redan under bronsåldern till stor del bestod av öppen och uppodlad mark, precis som idag.
DNA-analys
DNA finns i allt som lever och innehåller information om hur en organism är uppbyggd. Själva DNA-molekylen består av socker- och fosfatmolekyler samt fyra olika baser som kallas A, T, G och C. Baserna sitter två och två i par som pinnar i en spiralformad stege.
A är alltid parad med T och G med C. Hos människan består arvsmassan av 3 miljarder sådana baspar fördelade på 46 spiraler. Dessa spiraler kallas kromosomer.
Var finns DNA?
Varje cellkärna i vår kropp innehåller mer än 2 meter DNA. För att det ska få plats är det noga paketerat.
Det finns också en kortare cirkulär DNA-molekyl, i cellernas ”energiverk” – mitokondrierna. Varje cell innehåller flera tusen mitokondrier, vilket gör mitokondrie-DNA lättare att studera.
Mitokondrie-DNA nedärvs från mamma till barn. Ett barn får däremot sitt kärn-DNA från både sin mamma och pappa, lika mycket från varje förälder.
Hur gammalt DNA går att analysera?
DNA förstörs snabbt i varma och fuktiga miljöer men bevaras bättre om det förvaras kallt och torrt.
Det äldsta DNA som analyserats var mer än en miljon år gammalt och kom från en mammut som legat infrusen i permafrost i Sibirien, det vill säga i mark där temperaturen sällan stiger över noll grader.
Har alla människor samma DNA?
Nej, mellan två människor skiljer det ungefär en bas på tusen. Det låter kanske inte så mycket men med tanke på att varje människas DNA innehåller cirka 3 miljarder baspar så blir det ändå en skillnad på 3 miljoner baspar.
Ju närmre släkt två personer är desto mer lika är de varandra.
DNA visar oss genvägen till Sverige
Till det område vi idag kallar Skandinavien kom det under forntiden tre stora migrationsvågor. Hur kan forskarna veta detta? Jo, genom att studera DNA går det att se hur människor har rört sig mellan olika geografiska regioner. Tänk dig att en person, vars släkt bott på samma plats under lång tid flyttar till en annan plats långt därifrån. Då skulle den personen se annorlunda ut både på utsidan och i sitt DNA, jämfört med dem som bott på den ”nya” platsen i flera generationer.
Skvallrande tuggummi
För mer än 7 500 år sedan tuggade någon här i Malmö på den här hartsbiten. Kanske för att fästa en pilspets, eller så hade personen tandbesvär. Harts innehåller nämligen betulin, ett ämne med antiseptiska egenskaper.
Läs vidare om tuggummit
Harts är en seg, klibbig massa som kan användas som ett slags lim eller tätningsmedel. Människor har sedan forntiden framställt harts, oftast av kåda från barrträd.
Tyvärr finns det inget bevarat DNA i ”tuggummit”. Det kan bero på olika saker. Det kan ha förvarats för varmt, DNA tål inte värme. Eller så kan det ha legat på en fuktig plats med sura ämnen i marken, som gör att DNA lättare bryts ner. Men även utan DNA-spår kan tandavtrycket skvallra om den som tuggat.
Flicka eller pojke? Kvinna eller man?
Har kvarlevorna efter en person tillhört en man eller en kvinna? Oftast kan en osteolog (person som forskar om ben och skelett) ge oss svar på den frågan. Men om osteologen är osäker eller om skelettet är väldigt dåligt bevarat kan en DNA-analys behövas. I de allra flesta fall har genetiska kvinnor kromosomuppsättningen XX och genetiska män XY.
Skelettet är inte särskilt väl bevarat men DNA-analysen visar att det tillhört en kvinna.
I våra samlingar finns ett skelett från en person som begravdes utanför Malmö under vikingatiden. I DNA-analysen hittades ingen Y-kromosom och därför kan vi dra slutsatsen att skelettet har tillhört en kvinna.
Dessa tänder har tillhört två personer som levde i Malmö under vikingatid.
Nya forskningsresultat
Tänderna har bidragit med material till en av de största studierna någonsin av gammalt DNA. Syftet med studien var att undersöka den genetiska variationen bland personer som levde i norra Europa under vikingatid.
En spännande upptäckt
Kindtanden (till höger på bilden ovan) tillhörde en kvinna som levde under vikingatiden. Kvarlevorna hittades ovanpå en äldre grav. Kvinnan låg på mage med ansiktet nedåt. Allt tyder på att hon har begravts i all hast.
Skälet till detta har varit ett mysterium fram till alldeles nyligen när en grupp forskare upptäckte att kvinnan bar på ett av historiens dödligaste virus: smittkoppor. Tidigare har forskare trott att smittkoppor uppstod under medeltiden men nya studier visar att viruset var utbrett redan under vikingatiden.
Vilket djur har haft tanden i sin mun?
Vilket djur har haft tanden i sin mun?
Den här tanden hittades av en slump på en gård i Malmö 1916. Under många år antogs den vara en grottbjörnstand. Men är den verkligen det? Vi skickade tanden på DNA-analys. Vilket djur tror du har haft tanden i sin mun? En grottbjörn? En panda? En kaskelot? Eller en brunbjörn?
Rätt svar
När man jämför tandens DNA-sekvens med sekvenser från djur som har liknande tänder ser man att det är en kaskelot.
Kaskelot är en val, ett marint däggdjur, och har den största hjärnan av alla djur på jorden. Det är den största tandvalen och därmed världens största tandförsedda djur. En hane kan bli uppemot 20,5 meter lång.
För framtiden
Framtidens arkeologer kommer att ha annan kunskap och nya metoder för att undersöka och analysera. Därför är det viktigt att spara uppgrävda saker för framtida forskning. Kanske blir det du som med nya ögon kommer och undersöker sakerna på nytt en dag.