Designklassiker
Många av sakerna vi använder idag har sett nästan likadana ut under tusentals år. Men ibland upptäcker vi nya sätt att använda dem på.
Foto från utställningen Ledtrådar.
När du hör ordet design tänker du kanske på modekläder
eller en snygg stol. Men faktum är att alla föremål omkring oss
är designade för att fylla en viss funktion. Kammen för att fixa håret, koppen för att dricka ur och yxan för att hugga med.
Kopp med knopp och en Kockumskopp
Det skiljer ungefär 2500 år mellan kopparna, men de liknar varandra både till storlek och utseende. Lagom mycket innehåll och en rundad form som passar bra i handen. Idag har många sin egen favoritkopp att dricka ur. Men hur var det på bronsåldern? Vilket förhållande hade människor till sina saker då? Fanns det något som kallades en älsklingskopp? Och vad fylldes den med innan det gick att få tag i kaffe och te?
Mer om bronsålderskoppen
Bronsålderskoppen är skrovlig och ”rå”. Den gjordes för hand, långt innan människor börjat använda drejskiva och glasyr här.
Den vita, blanka koppen är massproducerad och har dekorerats med en företagslogga. Den har använts av matgäster i Kockums särskilda matsal för chefer någon gång under 1900-talet. Kockums var ett skeppsvarv i Malmö som lades ner 1987 efter över 100 år av skeppsbyggande.
Fästenålar
En fibula är ett dräktspänne av metall som var populärt under brons- och järnåldern. Säkerhetsnålen från idag påminner om en fibula fast med lite annorlunda konstruktion. Båda har samma funktion; att hålla ihop. Fibulan var multifunktionell. Den höll både samman kläderna och var dekorativ.
Mer om fästenålar
Fästenål är ett skånskt uttryck för säkerhetsnål. Säkerhetsnålen patenterades 1849 av en amerikan. Från början var den tänkt att inte synas. Den var en räddare i nöden för den som snabbt behövde laga sina söndriga kläder.
Under 1970-talet fick säkerhetsnålen en ny betydelse. Den blev en symbol för punken, och skulle visas upp istället för att gömmas. I kinder, ögonbryn och på trasiga kläder stack den i ögonen på folk.
Knappen som skvallrar om vem du är?
Vem har använt dessa knappar? De till vänster har kanske burits av någon från bronsålderns övre samhällsskikt. De andra av ett Elvis Presley-fan.
Mer om manschettknappar
En dubbelknapp kunde få följa med i graven när en person begravdes under bronsåldern. Knappen kan ha använts för att knäppa fast en liten väska att ha små saker i, på en läderrem runt midjan.
Vår tids manschettknappar är konstruerade på ett liknande sätt, men används i par. De ska fästas så att skjortärmarnas slut, manchetterna, hålls ihop på ett prydligt vis. Kanske är Elvis Presley-varianten ett sätt att leka lite med strikta regler om vett och etikett?
Snörkjolen på bilden bars av den så kallade Egtved-flickan som troligen begravdes sommaren 1370 f.Kr. Den riktiga kjolen och tröjan visas på Nationalmuseet i Köpenhamn. Foto: Roberto Fortuna og Kira Ursem/ Nationalmuseet.
38 centimeter kjol
En ung kvinna begravdes i en ekkista på Jylland i Danmark under bronsåldern. Hon bar en midjekort tröja av ull och en kjol av tvinnade ullsnören som räckte ner över låren. Många av dagens minikjolar är av samma längd, det vill säga 38 centimeter långa. Kanske hittade den i våra ögon moderna, korta kjolen redan sin ideala längd under bronsåldern?
Mer om snörkjolar
Snörkjolar kan ha varit ett ganska vanligt bronsåldersfenomen.
De användes troligen både med och utan rör av brons som kunde sättas fast längs snörena.
Den svarta franskjolen av mockaimitation är massproducerad av en stor klädtillverkare i början av 2000-talet.
På flera ställen i Skandinavien har gravar hittats som innehåller rester från snörkjolar. I en grav i Ölby, Danmark, påträffades rester från en snörkjol tillsammans med 125 bronsrör som varit fästa på den. I samma grav låg även ett halsband, fyra tutuli, en dolk och en bältesplatta. Alla föremålen var av brons.
Bennål från järnålder hittad i Svågertorp.
Nålar
Nålen har varit ett viktigt redskap genom tiderna. Den har behövts för att sy och laga; allt från kläder till segel, påsar och sår. Nålar har också använts för att göra saker vackrare. Broderade blusar fanns redan på bronsåldern.
De äldsta nålarna tillverkades av ben och horn från djur. Under årtusendenas lopp har nålar framställts av nymodigheter som metaller och plast. Idag finns nålar både till handsömnad och symaskiner. Färgglada nålar av aluminium är lätta att hitta, för den som håller på med ett avstressande handarbete.
Mönster
Schackrutiga golv. Rutiga tyger och kexchoklad. Rutan är ett inarbetat mönster idag. Under stenåldern var det populärt att dekorera krukor med rutor. Från järnåldern finns det bilder som föreställer människor i rutiga kläder, och på vikingaskepp med rutiga segel.
Pricken i en cirkel hade kanske sin glansperiod när det lilla redskapet att göra snoddar med, tinblbein, användes under tidig medeltid. Bestickserien Birka från sent 1900-tal har smyckats med samma motiv.
Kamma dig!
Snaggat, långt eller uppsatt i en speciell frisyr, - för att få till håret behöver vi ofta vara två. Det var särskilt viktigt innan speglar fanns. Från järnåldern finns många kammar bevarade, tack vare att de lagts ner i gravar. De kan ha använts för att reda ut håret, göra bena och hålla lössen borta. Även skäggen fick sig nog en omgång.
Mer om kammar
Det verkar ha funnits riktiga kamspecialister. En del av dem ristade in sitt namn, i runskrift på kammarna, ungefär som designermärken idag.
Dagens kammar är ofta gjorda av plast. De frisörerna använder
kan ha särskilda finesser. Vissa är tillverkade av material som sägs ha antistatiska och antibakteriella egenskaper.
Pincett från forntiden och en nutida pincett.
Pincett
En blommig pincett kan locka fram tankar om hårstrån som borde plockas bort. I alla fall hos den som vill följa vissa ideal. Redan under antiken användes pincett för att göra kroppen kal.
Mer om pincetter
Pincetter och rakknivar dyker ibland upp vid arkeologiska grävningar. Ofta där en man som levde under bronsåldern blivit begravd. Pincetter och rakknivar var redskap för den tidens personliga hygien, och kan kanske visa oss vilka ideal som fanns då. Utifrån gravar som undersökts i Danmark,
verkar männen som begravts ha haft slätrakade kinder.
Under vissa perioder av bronsåldern blev pincetterna bara större och större.
En del liknar riktigt stora yxor med utsvängd form.
Tunna armband
Kroppen är som gjord för att förändras på olika sätt. Det går att måla den,
tatuera in mönster och hänga olika saker på den. Både under forntiden och i vår nutid har smycken använts för att dra uppmärksamhet till armar och händer.
Mer om armband
Bronsålderns armband kunde vara tunna, runda och gjorda av brons.
Att ha flera sådana på sig samtidigt ger ett ljud som hörs rätt tydligt.
Kanske var rasslet en lika viktig del av upplevelsen av smyckena som hur de såg ut?
När artisten Madonna slog igenom med sin musik och dans på 1980-talet,
hade hon så många armband på sig att de nästan täckte underarmarna.
Det kan ha varit ett sätt att få publiken att titta noga på armarnas rörelser
som var en viktig del av koreografin.