Till lokal navigering Gå direkt till innehållet
Malmö stad

Kemikalier

Här hittar du flera dokument om Malmö stads strategiska kemikalierarbete.

Handlingsplan för Malmö stads strategiska kemikaliearbete 2022 – 2030

Handlingsplanen är ett verktyg för att minska användningen av farliga kemiska ämnen och på så sätt
minska Malmöbornas exponering för farliga kemiska ämnen, genom åtgärder där Malmö stad har rådighet.
Den 9 februari antogs handlingsplanen i kommunstyrelsen.

Vill du följa hur arbete med handlingsplanen går kan du göra det på miljöbarometern.
Här hittar du också uppföljningen som Malmö stad gör kopplat till kemikalier.

Vill du följa hur arbete med handlingsplanen går kan du göra det på miljöbarometern.
Här hittar du också uppföljningen som Malmö stad gör kopplat till kemikalier.

Malmö stad har tagit fram en vägledning för hantering och substitution av kemikalier. Syftet med vägledningen är att verksamheter ska ha en god kännedom om kemikalier och dess egenskaper samt kunna hantera dem på rätt sätt för att minska riskerna för medarbetare och miljön. Målet är att använda så få kemikalier som möjligt och att användningen av märkningspliktiga kemikalier med hög risk ska minska.

Olika sorters kemikalier

Antibakteriella ämnen kan förekomma i bland annat textilier, leksaker, datortangentbord, mattor, madrasser, skärbrädor och hygienartiklar. Varor och produkter som innehåller antibakteriella ämnen kan till exempel betecknas “antimicrobial”, “for lasting freshness”, “hygienic protection” eller “treated against odour”. Exempel på ämnen med antibakteriell funktion är triclosan och silverföreningar. Antibakteriella medel kan vara farliga för människors hälsa och miljön. En ökad användning av antibakteriella ämnen kan bidra till antibiotikaresistens hos bakterier. Det kan leda till att antibiotika förlorar sin verkan och därför inte längre kan användas inom sjukvården.

Bisfenol A används bland annat för att framställa polykarbonat- och epoxiplast och kan förekomma i vattenflaskor, pipmuggar, tallrikar, förvaringskärl, leksaker, ytskikt i metallförpackningar, kopieringspapper, epoxylim och epoxyfärger. Bisfenol A misstänks vara hormonstörande och reproduktionsstörande.

Ibland ersätts bisfenol A av andra bisfenoler. De är inte reglerade på samma sätt men studier tyder på att de har liknande hormonstörande egenskaper som bisfenol A.

Bly kan skada nervsystemet och påverka till exempel förmågan till inlärning.

Ftalater är en grupp ämnen som används för att göra plaster och gummi mjuka och smidiga. Dessa ämnen kan läcka ut ur materialet och tas upp av kroppen. Alla ftalater är inte skadliga men vissa ftalater påverkar testiklarna och kan göra det svårare att få barn.

Hormonstörande ämnen är sådana ämnen som är främmande för kroppen och kan störa kroppens eget hormonsystem. Ämnena kan exempelvis orsaka cancer eller påverka ämnesomsättningen och förmågan att få barn.

Högfluorerade ämnen är sådana som är vattenavvisande och kan ibland även vara fett- och smutsavvisande. Högfluorerade ämnen är långlivade och svårnedbrytbara. De kan vara reproduktionsstörande och cancerframkallande.

Kadmium kan finnas i plastförpackningar eller plastdelar på varorna. Kadmium är ett cancerframkallande ämne och är giftigt för vattenmiljön. Det lagras i kroppen länge och om man får i sig mycket kan det ge sämre njurfunktion och leda till benskörhet. Det finns regler för hur mycket kadmium som får finnas i till exempel leksaker, plast och smycken.

Parfym- och doftämnen kan finnas i leksaker, lekmaterial, hygien- och rengöringsprodukter. Många parfymämnen är förbjudna i EU. Inom Malmö stad arbetar vi för att så få produkter som möjligt på våra avtal ska vara fria från parfym och doftämnen.

Nickel är en metall som används i bland annat verktyg och smycken. Nickel kan ge kontaktallergi.

Kemikalieförteckning

Farliga kemiska produkter ska vara märkta med symboler och text som informerar om faran. Det ska också stå hur du kan skydda dig och hur du hanterar produkten på ett säkert sätt. Just nu finns två olika typer av varningssymboler på kemiska produkter. Det beror på nya regler som innebär att de äldre som har orange bakgrund (så kallade farosymboler) håller på att bytas ut mot nya med vit bakgrund och en röd ram (så kallade faropiktogram).

Från och med 1 juni 2017 ska bara de nya symbolerna finnas på produkter som säljs i butik. En fördel med de nya symbolerna är att de kommer att se likadana ut i många länder runtom i världen. Tänk på att symbolerna kan se något annorlunda ut på äldre förpackningar.

Faropiktogram enligt CLP

Faropiktogram enligt CLP som gäller idag.

Kemiska produkter eller ämnen som är klassade eller märkta med faropiktogram eller orange farosymbol ska förtecknas i ett register, en så kallat kemikalieförteckning. Förteckningen ska vara lättillgänglig för berörd personal. Genom att fylla i en kemikalieförteckning uppfylls inte bara lagstiftningen utan kunskapen om kemikalier som finns i verksamheten ökar. Det ger även en överblick över hur farliga de är och hur de påverkar människors hälsa och miljön.

Det finns säkerhetsdatablad för alla märkningspliktiga kemikalier. Utgå från säkerhetsdatabladen när en kemikalieförteckning tas fram. Säkerhetsdatabladet kommer med när en produkt inhandlas för första gången. Om säkerhetsdatablad saknas kan kontakt tas med leverantör. Säkerhetsdatablad ska finnas tillgängliga för alla kemiska produkter och ämnen som används eller förvaras på arbetsplatsen och som är märkta med faropiktogram eller orange farosymbol.

På denna sida finns mer information om kemikalieförteckning samt mallar och exempel:

Sidan senast uppdaterad:

Relaterat

sv